Gör om, gör rätt – indexreglera assistansersättningen!

För oss som lever med omfattande funktionsnedsättning betyder den personliga assistansen allt. Möjlighet att delta, bidra och att leva ett självbestämt liv. En mänsklig rättighet som assistansen tillgodoser på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt.

Ändå har villkoren för personlig assistans urholkats. I mer än ett decennium har assistansersättningen halkat efter löner och andra kostnader. Och varje år slåss vi för att få en rimlig uppräkning – det måste få ett slut. Det är orimligt att den statliga ersättningen för personlig assistans inte följer kostnadsutvecklingen.

Regeringen, det är dags att utreda en långsiktigt hållbar ekonomi även för oss – en indexreglering av assistansersättningen.

Därför står vi enade – assistansberättigade, personliga assistenter och assistansanordnare. Tillsammans för rimligt villkor!

Klicka för att höra organisationerna argumentera för rimliga villkor:

Rimliga villkor

Att arbeta som personlig assistent är livsviktigt, ansvarsfullt och krävande. Det ställer stora krav på yrkesskicklighet, integritet och lyhördhet. Vi behöver kontinuerlig fortbildning, arbetsledning – och löner som stiger i takt med övriga samhället. Annars blir personlig assistent ett yrke som färre söker sig till och som färre väljer att stanna kvar i. Och utan kvalificerade assistenter kommer vi inte kunna erbjuda assistans av god kvalitet. För att öka attraktiviteten i vårt yrke, både när det gäller lön, utvecklingsmöjligheter och övriga arbetsvillkor. Krävs det att assistansersättningen indexregleras.

Vi är drygt 13 000 personer i Sverige med så omfattande funktionsnedsättning att vi har rätt till statlig assistansersättning. Den är nödvändig för att våra liv ska fungera. Men att ständigt ha en annan människa precis intill är inte alltid lätt. Det blir en väldigt speciell relation, som ställer stora krav på både assistenter och oss som assistansberättigade. En fungerande assistans måste utvecklas i samspel och samförstånd, och det tar tid. Därför är kontinuitet avgörande. Att kunna erbjuda våra assistenter rimliga villkor är en förutsättning för varaktiga anställningar – och personlig assistans av god kvalitet.

De flesta som beviljas personlig assistans anlitar en assistansanordnare för att planera och leda arbetet. Den enda intäkt anordnaren har är den assistansersättning som staten betalar per utförd assistanstimme. Eftersom ersättningen inte på många år har motsvarat löne- och kostnadsökningen, går idag mer än 90 procent till att betala assistentens lön. För resten – arbetsledning, administration, kompetensutveckling och kvalitetsarbete – finns inget kvar längre! Därför behöver vi indexreglera assistansersättningen, så att den följer löne- och kostnadsutvecklingen i samhället. Bara då kan vi driva en långsiktigt stabil verksamhet, rekrytera kvalificerade assistenter och erbjuda en personlig assistans av god kvalitet.

Vanliga frågor och viktiga fakta om personlig assistans.

Det florerar en mängd myter och missförstånd kring den personliga assistansen. Inte minst i den mediala debatten som gärna fokuserar på det negativa. Det skadar och skakar oss alla. 

“Innan assistansen var livet något som alla andra hade.”

Att höja ersättningen för personlig assistans gynnar hela samhället

Den statliga assistansersättningen ligger långt efter annan kostnadsutveckling. Ersättningen måste höjas så att människor med svåra funktionsnedsättningar kan delta i samhället skriver Johan Kaarme, chef hälso- och sjukvårdsavdelningen SKR, Antje Dedering, Förbundsdirektör Vårdföretagarna, Petter Skogar, Vd Fremia, Sophie Karlsson, Ordförande Intressegruppen för assistansberättigade (IFA), Cecilia Blanck, Verksamhetschef Riksföreningen JAG och Per Nordenstam, Vd Sobona. Läs hela debattartikeln på SKR…

 

Finansminister Elisabeth Svantesson. Foto: Linnea Bengtsson.

2,5% höjning av assistansersättningen 

Det nya schablonbeloppet för assistansersättningen 2024 blir 332,60 kronor, en höjning med 8 kronor och 10 öre. Totalt väntas assistansersättningen kosta staten 26 miljarder under 2024, för att sedan öka till nästan 29 miljarder år 2026. Prognosen för 2023 är 24,5 miljarder. Det är alltså en större höjning än senast (då timbeloppet höjdes med 1,5 procent), men långt under kostnads- och löneökningar. Löneökningar väntas ligga på 3–4 procent. Hejaolika.se 

”Om timbeloppet alltid höjs 1,5 % får personliga assistenter aldrig samma förutsättningar för goda arbetsvillkor som övriga arbetsmarknaden. Förutom möjligheten till löneutveckling påverkas allt annat som kostar pengar, tex kompetensutveckling.”
Lia Scheding, ombudsman Kommunal
”Hur låga ingångslöner tycker regeringen att personliga assistenter ska ha? Eller ska vi avskaffa administrationen? Eller sluta att stötta våra anställda med handledning och utbildningen de behöver för att utvecklas och göra ett bra jobb?”
Cecilia Blanck, verksamhetschef JAG
”Regeringen skickar dubbla signaler. De vill stärka rätten till personlig assistans – men skapar inga förutsättningar för att satsningen ska kunna bli bra.”
Sophie Karlsson, ordförande IfA
”Vi tillsammans – assistansberättigade, assistenter och assistansanordnare – måste få regeringen att förstå! För att kunna få och ge personlig assistans av god kvalitet måste vi ha ekonomiska förutsättningar också.”
Henrik Petrén, branschansvarig Fremia
”Assistenternas arbetsvillkor behöver förbättras. Och regeringen behöver se till att det finns förutsättningar för arbetsgivarna att ge sina assistenter kompetensutveckling, stöd och goda villkor.”
Lars Lööw, statlig utredare