Säkerhetszoner ska ge ökade möjligheter att förebygga och förhindra skjutningar och sprängningar

– Den organiserande brottsligheten är systemhotande och innebär förödande konsekvenser för enskilda människor. Vi har en situation där de som skjuter och spränger är helt likgiltiga för hur deras handlingar drabbar andra. Vi måste pröva nya åtgärder mot de kriminella gängen – för om vi gör som vi hittills har gjort kommer det också gå som det hittills har gått, och det är helt enkelt inte ett alternativ. Säkerhetszonerna ska bidra till att göra Sverige till ett tryggare och friare land för hederliga medborgare, säger Gunnar Strömmer.

Det dödliga skjutvapenvåldet har tredubblats de senaste tio åren. Och antalet sprängningar förra året är det högsta som noterats i Sverige. För att bryta utvecklingen och trycka tillbaka brottsligheten behöver polisen effektivare verktyg. Därför föreslår regeringen i en lagrådsremiss att säkerhetszoner ska få införas av Polismyndigheten.

Förslagen innebär att Polismyndigheten ska få införa en säkerhetszon i ett avgränsat område där det finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning. I säkerhetszonen ska polisen få utökade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål.

Det ska inte krävas en konkret brottsmisstanke, utan grunden för ingripande kan i stället bygga på exempelvis en riskprofil som arbetats fram med hjälp av underrättelser och polisiär erfarenhet. En säkerhetszon får bara införas om fördelarna med en zon överväger nackdelarna.

Ett beslut om en säkerhetszon ska enligt förslagen gälla högst två veckor åt gången och kunna överklagas till domstol. Polismyndigheten ska dessutom publicera beslutet om en säkerhetszon på sin webbplats. Varje ingripande som sker i en zon ska dokumenteras.  

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 28 mars 2024.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.