|
Arbetsförmedlingen kom för drygt en vecka sedan med nya prognoser om hur arbetsmarknaden väntas utvecklas under 2019 och 2020. Den visade att arbetsmarknaden är fortsatt god och att många nya jobb skapas. Enligt prognoserna tillkommer 120 000 nya jobb under detta och nästa år. Nio av tio av de nya jobben väntas tillsättas av personer som är födda i andra länder. Den goda arbetsmarknaden de senaste åren innebär nämligen att sysselsättningsnivån bland inrikes födda nu nästan är så hög som den kan bli. Ytterligare sysselsättningsökning och kompetensförsörjning till bristyrken är därför beroende av att utrikes födda kommer i arbete. Brist på utbildad kompetens finns särskilt inom välfärdsyrken som pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård och socialt arbete, men även inom it och teknik, industri samt byggverksamhet. Nu är det avgörande att vi ser till att människor som söker arbete kan ta de lediga jobben. Att fler utrikes födda kvinnor hittar jobb är särskilt prioriterat. Det kan bland annat ske genom utbildning som ger den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. Så kan arbetsgivare hitta de anställda de behöver, och ännu fler människor få ett jobb som ger trygghet i vardagen och tilltro till framtiden.
Vi behöver fortsätta öka sysselsättningen under de kommande decennierna. Det är nödvändigt för att vi ska kunna trygga välfärden och hållbarheten i de offentliga finanserna i takt med att befolkningen blir äldre. En positiv utveckling på den svenska arbetsmarknaden är att allt fler äldre vill fortsätta arbeta längre in på åldrarna. Under det senaste tjugo åren har arbetskraftsdeltagandet bland äldre ökat kraftigt. Störst har förändringen varit i åldersgruppen 60-64 år, där 75 procent av männen och 68 procent av kvinnorna deltog i arbetskraften 2015 jämfört med 54 procent av männen och 45 procent av kvinnorna 1998. En ny rapport från delegationen för senior arbetskraft visar på att bättre hälsa, bättre arbetsmiljö och högre utbildningsnivå än tidigare generationer är bidragande faktorer till denna utveckling.
Samtidigt finns det idag hinder och normer som gör att arbetstagare mer eller mindre förväntas avbryta sin anställning vid 65 års ålder. Analyser visar på att den stora skillnaden i arbetskraftsdeltagande och sysselsättning mellan åldersgrupperna 60-64 och 65-69 inte kan förklaras av observerbara hälsoskillnader. Istället handlar det om regler och normer på arbetsmarknaden som bidrar till en kraftig nedgång i arbetskraftsdeltagande och sysselsättning bland män och kvinnor äldre än 65 år. Det är viktigt att motarbeta den här formen av smygande åldersdiskriminering. I den proposition som riksdagen beslutade om i början av juni stärks anställningsskyddet för äldre arbetstagare genom att den så kallade LAS-åldern höjs från dagens 67 år till 69 år.
Regeringen fortsätter också att investera i åtgärder för bättre arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. För vi ska komma ihåg att klassklyftorna i hälsa och livslängd är fortsatt stora. Inom flera yrken är det många arbetstagare som inte ens orkar arbeta till dagens pensionsålder. Lika viktigt som att stärka anställningsskyddet för äldre är därför att stärka förutsättningarna för ett långt och hållbart arbetsliv för alla.
Ylva Johansson
Arbetsmarknadsminister
|
