Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare I Tipsa om nyhetsbrevet

Nyhetsbrev nr 7 2020

Arbetsmarknadsministern har ordet

För hundra år sedan stod Europa och världen i spillror efter det första världskriget. Där och då förstod man att social rättvisa är avgörande för att få till en varaktig fred. Det var med den insikten som Internationella arbetsorganisationen (ILO) bildades. Förra året firade ILO hundra år, och i år har det gått hundra år sedan Sverige gick med.

När ILO bildades stod världen inte bara i efterspelet till ett världskrig. Man befann sig även mitt i en pandemi. Spanska sjukan skördade 50–100 miljoner människoliv. När vi nu står mitt i en ny global pandemi finns det flera anledningar till att påminnas om varför samarbetet inom ILO är så viktigt.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Coronapandemin har slagit hårt mot arbetsmarknaden vilket drabbat många redan utsatta människor väldigt hårt runtom i världen. För arbetstagare i den informella sektorn som inte har tillgång till socialförsäkringar kan pandemin innebära att man inte har råd att skicka barnen till skolan. För många kvinnor innebär pandemin en återgång till obetalt hemarbete när skolor stänger och barnen måste vara hemma. Befintliga ojämlikheter riskerar att förvärras och fördjupas. Därför är ILO:s arbete för ett anständigt arbetsliv för alla så centralt.

Välfungerande samarbete mellan stat, arbetsgivare och fackföreningar gör också stor skillnad för förmågan att hantera en pågående kris. Under Ebola-utbrottet i Västafrika 2014 dog fler människor av kollapsen av sociala tjänster och ekonomisk nedgång än av viruset. Det visar tydligt hur viktigt det är att hantera de sociala och ekonomiska effekterna av en pandemi, och att det finns en uppbyggd struktur för social dialog. Föreningsfriheten, den kollektiva förhandlingsrätten och andra rättigheter som slås fast genom ILO:s konventioner är förutsättningar för att den sociala dialogen ska funka.

Inte minst märker vi hur viktigt det är med internationellt samarbete för att möta en världsomfattande kris. Därför behöver vi värna ett starkt multilateralt samarbete och utveckla det. ILO spelar kanske en viktigare roll än någonsin tidigare.

Därför känns det både viktigt och fint att få högtidlighålla dessa hundra år av samarbete mellan ILO och Sverige. Inte minst är det ett bra tillfälle att dra lärdom av det arbete som bedrivits. Med anledning av hundraårsjubileet har den svenska ILO-kommittén publicerat en antologi om ILO-arbetet ur ett svenskt perspektiv. Antologin belyser det svenska medlemskapet från sex olika perspektiv och diskuterar vad ILO som organisation har bidragit med över tid och ILO:s roll i framtiden. Jag är glad över att ha fått vara med på den digitala konferens där antologin lanserades. Detta och andra aktuella frågor kan du läsa mer om i detta nyhetsbrev.

Eva Nordmark
Arbetsmarknadsminister

Regeringens arbete med coronapandemin

Regeringen har skjutit till resurser till sjukvård och äldreomsorg. Jobb och företag har räddats genom krisåtgärder. Regeringen följer fortsatt utvecklingen av coronaviruset och covid-19 noga och arbetar med att begränsa smittspridningen och samtidigt bygga upp ett samhälle som är starkare och mer hållbart än innan krisen.

Ta del av regeringen arbete med coronapandemin

Om jobb och arbetsmarknad med anledning av covid-19

Läs mer om regeringens beslut och åtgärder för jobb, anställda och arbetssökande med anledning av coronapandemin.

Om jobb och arbetsmarknad med anledning av covid-19

Nyheter i korthet

Eva Nordmark deltog på digital ILO-konferens

Med anledning av 100 års samarbete mellan ILO och Sverige har den svenska ILO-kommittén gett ut en antologi. Den 17 november hölls en digital konferens där arbetsmarknadsminister Eva Nordmark deltog.

Per Ewaldsson, ordförande i ILO-kommittén och Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister, deltog båda i den digitala ILO-konferensen. Foto: Viktor Pettersson/Regeringskansliet

Eva Nordmark deltog på digital ILO-konferens

EU-kommissionen vill värna den svenska modellen

EU-kommissionen presenterade den 28 oktober ett förslag till ramverk om skäliga minimilöner för EU:s medlemsstater. Kommissionen har lagt ett förslag som enligt dem inte ska medföra krav för Sverige att införa lagstadgade minimilöner eller att allmängiltigförklara kollektivavtal.

EU-kommissionen vill värna den svenska modellen

Ytterligare krisåtgärder för företag

Regeringen har presenterat förlängningar av flera åtgärder som vidtagits för att stötta svenska jobb och företag genom krisen. Det handlar bland annat om korttidspermittering, anstånd med skatteinbetalningar, omställningsstöd och omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Läs mer och se pressträffen där ytterligare krisåtgärder för företag presenterades

Lättnader i a-kassan för företagare förlängs

Regeringen beslutade i våras om ökade möjligheter till a-kassa för företagare. Dessa åtgärder kommer att förlängas i ett år till och med 2021.

Lättnader i a-kassan för företagare förlängs

Behovet av omställning kan ge fler lärare

Coronapandemin har gjort att behovet av omställning på arbetsmarknaden har ökat, vilket regeringen ser kan användas för att få fler behöriga lärare. Därför bjöd utbildningsminister Anna Ekström och Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, in aktörerna inom initiativet Samling för fler lärare till ett möte för att diskutera hur det akuta behovet av omställning på sikt kan ge fler lärare i svensk skola.

Behovet av omställning kan ge fler lärare

Forskning om jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa ska kartläggas

Psykisk ohälsa i form av bland annat ångest och depressioner är i dag den vanligaste sjukskrivningsorsaken för både kvinnor och män. Dock finns det stora skillnader mellan kvinnor och män i sjukfrånvaro och kvinnor uppger i betydligt större utsträckning än män att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. Jämställdhetsmyndigheten får därför i uppdrag att sammanställa befintlig forskning och kunskap om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa.

Forskning om jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa ska kartläggas

Förslag om språkplikt för rätt till försörjningsstöd

Den 5 november presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag om språkplikt som krav för rätt till försörjningsstöd. Det är en del i regeringens arbete för att öka språkkunskaperna och förutsättningarna för integration och etablering på arbetsmarknaden. Förslaget innebär att den enskilde vid behov ska delta i svenska för invandrare för att anses stå till arbetsmarknadens förfogande.

Läs mer och se pressträffen där förslaget presenterades

Lagrådsremissen: Språkplikt – deltagande i vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för rätt till försörjningsstöd

En utgångspunkt i reformeringen av Arbetsförmedlingen är att arbetsmarknadspolitiken fortsatt ska vara statlig och nationellt sammanhållen. Ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna ska vara oförändrad. Som ett led i att undersöka hur det kan säkerställas att det inte uppstår områden med otillräckligt stöd när Arbetsförmedlingen reformeras har regeringen låtit utreda möjligheterna för kommuner att, på frivillig basis och med ersättning från Arbetsförmedlingen, tillhandahålla insatser för arbetssökande.

Vi har remitterat utredarens betänkande för att ytterligare belysa möjliga konsekvenser och genomförbarhet. Nu arbetar vi med att sammanställa och analysera de synpunkter som framkommit under remitteringen. Reformeringen ska ske ordnat, etapp för etapp och det ska finnas förutsättningar för kontinuerlig utveckling och förbättring vid behov. Den här utredningen är en viktig pusselbit i det arbetet.

Reformering av Arbetsförmedlingen

Rättsliga dokument

Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning

Riksrevisionen har granskat om Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning (STOM) ger förutsättningar för att deltagarna så snabbt som möjligt ska komma i arbete eller påbörja studier. Granskningens resultat presenteras i rapporten Stöd och matchning – ett valfrihetssystem för arbetssökande (RiR 2020:13).

Riksrevisionens rapport (Skr. 2020/21:39)

Så här hanterar vi dina personuppgifter

Genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev godkänner du att Arbetsmarknadsdepartementet registrerar namn och e-postadress för att kunna skicka nyhetsbrevet till dig. Dina personuppgifter överförs till vårt personuppgiftsbiträde i syfte att administrera utskick till dig via e-post. Uppgifterna används enbart för detta ändamål. Vi sparar namn och e-postadress så länge du är prenumerant. Du kan när du vill avsluta din prenumeration. Det gör du genom länken nedan.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrevet