|
Samtidigt finns det utmaningar i arbetslivet som vi behöver ta tag i. Den pandemi som orsakats av coronaviruset har haft stor påverkan på arbetslivet. För de som haft den möjligheten har pandemin inneburit en stor och snabb omställning från den fysiska arbetsplatsen till digitalt arbete hemifrån. Andra har behövt gå till arbetet precis som vanligt för att samhällets grundläggande funktioner ska fungera. Samtidigt som arbetslivet i sig inte varit alls som vanligt utan inneburit en ökad risk för smitta, oro för nära och kära och nya arbetssätt som förändrat arbetsmiljö och arbetsbelastning. För vård- och omsorgspersonal har arbetsdagarna varit långa, arbetsbördan tung och tiden för återhämtning knapp.
För att möta olika utmaningar och förstärka det positiva arbetsmiljöarbetet krävs en fortsatt hög ambitionsnivå för politiken.
Oavsett om tjänster förmedlas genom appar eller att arbete sker hemma vid köksbordet så ska det inte finnas några oklarheter kring arbetsmiljöansvaret. Mot bakgrund av den snabba omställningen i arbetslivet, som ytterligare påskyndats av pandemin, anser regeringen att det finns ett behov av att se över arbetsmiljöregelverket för att säkerställa att alla som arbetar i Sverige, oavsett var eller hur arbetet utförs, ska ha en god och säker arbetsmiljö.
Idag finns de flesta arbetande kvinnorna i Sverige inom offentlig sektor, där omsorg om människor står i fokus. När arbetsmiljölagen trädde i kraft under 70-talet såg arbetslivet annorlunda ut än idag. Fler hade manuella arbeten, fasta anställningar och en större del av arbetskraften var män. Även om lagar och regler har uppdaterats under åren finns det anledning att se över hur arbetsmiljöregelverket kan förbättras för att stärka arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer. Vi behöver ha större fokus i arbetsmiljöarbetet på organisatoriska och sociala aspekter. Något som har blivit ännu mer tydligt under pandemin. Ingen ska behöva risker att bli sjuk eller ytterst dö av sitt arbete. Därför är den utvidgade nollvisionen om att ingen ska dö vare sig på eller till följd av sitt arbete en viktig del av den nya arbetsmiljöstrategin.
Många av er som läser det här nyhetsbrevet har själva varit med och bidragit på olika sätt under de senaste två åren som vi arbetat med framtagandet av strategin. Det har handlat om viktiga synpunkter till utvärderingen av den tidigare strategin som Statskontoret genomförde, om forskning och kunskap som varit vägledande i framtagandet av prioriterade områden och mål, samt medskick på konkreta åtgärder som staten bör prioritera långsiktigt. Jag vill särskilt tacka för den goda dialog som vi på Arbetsmarknadsdepartementet haft med myndigheterna på arbetsmiljöområdet och med arbetsmarknadens parter. Trepartssamarbetet är en viktig utgångspunkt för arbetet med att säkra en god arbetsmiljö på svenska arbetsplatser. Samverkan mellan regeringen, arbetsmiljömyndigheterna och arbetsmarknadens parter behöver prioriteras och utvecklas. Detta kommer fortsatt vara en för mig central del i det fortsatta arbetet med att genomföra strategin.
Eva Nordmark
Arbetsmarknadsminister
|
