Forsknings- och samverkansprogrammet har under våren arbetat intensivt med Statistiska centralbyrån (SCB) för att planera en nationell prevalensstudie om utsatthet i den svenska högskolesektorn.

Vi har ägnat mycket kraft åt att diskutera frågor om relationen till digital undervisning och distansarbete, studiens omfattning och betydelsen av en pilotstudie. Vi har landat i ståndpunkten att digital undervisning och distansarbete, i varierande grad, kommer att tillämpas i den svenska högskolesektorn framöver och att enkätsvaren hanteras i ljuset av detta. Coronapandemin och dess konsekvenser för högskolesektorns verksamhet kommer att vara med oss in i framtiden.

Den svenska högskolesektorn innefattar idag 400 000 studenter och 76 000 anställda. Vi har i dialog med SCB kommit fram till att ett urval om totalt 125 000 individer ger en god täckning av sektorn, med små felmarginaler på sektors- och lärosätesnivå, samt en för programmet hanterbar kostnad.

Med ett urval om 125 000 individer är detta en mycket omfattande studie. Urvalet görs separat för studenter, doktorander och anställda – både forskande och undervisande personal samt teknisk och administrativ personal, med en god täckning på sektors- och lärosätesnivå. Urvalet tar hänsyn till lärosätenas olika storlek, exemplifierat med att små lärosäten kommer att totalundersökas för att hålla felmarginalen låg.

Vi har också beslutat att genomföra en pilotstudie för att testa enkäten och processen (utskick, svar, svarsfrekvens). Baserat på pilotstudien har vi möjlighet att göra modifieringar inför prevalensstudien. Pilotstudien planeras till november 2020 och prevalensstudien till april/maj 2021. Den senare tidpunkten är direkt efter SCB:s regelbundna uppdatering av student- och medarbetarregister som utgör underlag för urvalet.

Datanedbrytning för individuella lärosäten kommer att bero bland annat på lärosätets storlek och svarsfrekvens.

Det vi kan vara säkra på är att en god svarsfrekvens för alla lärosäten – studenter, doktorander och anställda – kommer att ha en stor betydelse för de slutsatser vi kan dra för olika grupper och i förlängningen för vår förmåga att gemensamt skapa en god arbets- och studiemiljö!

Styrgruppen för samverkansprogrammet
Fredrik Bondestam, föreståndare Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet
Karin Dahlman-Wright, rektorsråd KI
Kerstin Tham, rektor Malmö universitet
Anna Wahl, vicerektor KTH

Genusbaserad utsatthet förekommer på alla nivåer av högre utbildning och forskning - och inom alla discipliner. Det har destruktiva konsekvenser för individer, institutioner samt för forskningens och utbildningens kvalitet. Trots detta har frågorna fått mycket lite uppmärksamhet, både vad gäller forskning och på policynivå i Europa.

En ny EU-rapport från Nationella sekretariatet för genusforskning ger därför 23 rekommendationer och uppmanar alla berörda instanser att agera.

Erfarenheter och upplevelser av sexuella trakasserier bland studenter och doktorander ska studeras inom ramen för ett nytt projekt vid Malmö universitet. Projektet startar efter sommaren och syftar till att utveckla metoder och modeller för preventivt och stödjande arbete

Fyra frågor till programmets forskningssamordnare Lotta Löfgren-Mårtenson som leder projektet

Funktionsadress: genusprogrammet@ki.se
Programledare: Karin Dahlman-Wright
Forskningsledare KI: Christina Björklund
Forskningsledare KTH: Anna Wahl
Forskningsledare Malmö universitet: Charlotta Löfgren-Mårtenson
Forskningsledare Nationella sekretariatet för genusforskning: Lisa Rudolfsson
Samordnare: Ulrika Helldén