No. 1 - 2022

Prefekten har ordet

Knappt hann vi passera toppen av spridningen av den nya varianten av coronavirus så förändrades läget i världen drastiskt på ett otäckt sätt. Det som händer i Ukraina berör oss alla och har samlat stora delar av den övriga världen i protester och handlingar för att fördöma och förhindra invasionen. Vid Karolinska Institutet erbjuds stöd och hjälp för medarbetare som behöver det via Centrum för hälsokriser. Mer information hittar du på KI:s webbplats och länk till sidan finner du nedan.

Närmare institutionens verksamhet: För årets första nummer av MedS News har vi bett biblioteket att ta fram data kring våra publikationer som ett sätt att ta pulsen på vår vetenskapliga aktivitet och bidrag till kunskapsutvecklingen. Under 2021 publicerade vi 731 artiklar med en sammanlagd så kallad Journal Impact Factor om 5 661 och våra artiklar från detta och andra år citerades totalt 92 654 gånger under 2021. Vi har valt att i slutet av nyhetsbrevet inkludera de originalpublikationer som under 2021 publicerades i tidskrifter med en impact factor på 25 eller mer, och de som publicerats de senaste tre åren och redan citerats mer än 100 gånger. Du hittar dem även på vår webbsida tillsammans med mer fullständiga listor. Parametrarna avspeglar tydligt institutionens aktivitet och kvaliteten på den forskning som bedrivs. Man kan inte annat än imponeras. Läs och gläds åt detta.

Från och med 1 januari finns en ny delegationsordning antagen vid institutionen. Delegationsordningen styr vem som tar vilka beslut och den nya är en uppdatering och utveckling den föregående.

Två viktiga förändringar som får praktisk betydelse för många av er är att avdelningscheferna nu företräder huvudmannen vid ansökan om etikprövning, samt att begreppet "Team ledare" formellt införs för att markera vetenskaplig självständighet hos yngre forskare som ännu inte etablerat sig som forskargruppledare.Implementering pågår under våren och vi återkommer med mer information.

Till slut vill jag presentera professor Gunnar Nilsson som vår nyaste biträdande prefekt. Han tillträdde den 1 januari i år och fortsätter parallellt sitt uppdrag som chef på avdelningen för klinisk immunologi och allergi. Vi välkomnar Gunnar varmt i ledningsgruppen, där hans mångåriga erfarenhet av ledarskap och av miljön vid Karolinska Institutet blir ett värdefullt tillskott.

Marie Wahren-Herlenius, prefekt

Elisabet Svenungsson, forskargruppsledare på avdelningen för reumatologi.

I vår forskargrupp bedriver vi klinisk forskning om de inflammatoriska systemsjukdomarna systemisk lupus erythematosus (SLE), antifosfolipidsyndrom (APS) och den grupp av kärlinflammationer som benämns ANCA-associerade vaskuliter. Vi är cirka 20 medarbetare i gruppen som består av kliniska forskare, postdoktorer, doktorander, studenter och forskningssjuksköterskor.

Vår huvudfokus är kliniska studier, som ofta görs som translationella projekt i samarbeten med molekylära immunologer, genetiker, epidemiologer och vårdforskare.

Vi baserar en stor del av vår forskning på kliniska data insamlade under lång tid. Ända sedan mitten av 1990-talet har vi genom studier på stora kohorter av mycket väl karaktäriserade patienter samlat in olika typer av prover och genomfört noggranna tvärsnittsstudier vart tionde år.

Exempel på vår forskning

Utifrån autoantikroppsförekomst har vi visat att det inom den heterogena SLE diagnosen ryms fyra undergrupper som skiljer sig avseende symtom, inflammationsmönster, insjuknandeålder och genetik. Vi arbetar nu vidare med att detaljerat karaktärisera dessa grupper, då vi tror att detta perspektiv kan underlätta framtida studier av vad som orsakar SLE och hur man ska behandla sjukdomen.

I våra datainsamlingar har vi studerat vissa organmanifestationer mer detaljerat. Vi har till exempel haft tillgång till njurbiopsier tagna före och efter behandling där vi har kunnat studera njurinflammation (nefrit) vid SLE, och på senare år även vid vaskulit och APS.

Genom att studera njurvävnad och parallellt tagna prover från blod och urin hoppas vi kunna bidra till metoder som gör att det i framtiden ska kunna gå att diagnosticera nefrit och följa upp behandlingar utan att behöva utföra invasiva njurbiopsier. I syfte att kunna ge rätt behandling till rätt patient följer vi även effekten av och hur immunsystemets svarar på biologiska behandlingar vid SLE.

Ett annat av våra forskningsområden är den kraftigt ökade risken för kardiovaskulära sjukdomar hos patienter med inflammatoriska systemsjukdomar, till exempel SLE och APS. Här har våra studier naturligt kommit att utvidgats till att omfatta både orsaker till accelererad ateroskleros och aktiverad koagulation. Kardiovaskulär sjukdom är den viktigaste orsaken till förkortad livslängd i den här patientgruppen och vårt mål är därför att tidigt kunna identifiera riskfaktorer och ge preventiv behandling.

Vi forskar även om hur våra patienter upplever sin sjukdom och vilka konsekvenser en långvarig inflammatorisk sjukdom får för dem. Vi vill förstå, och bättre kunna ta hand om de symtom de ofta rapporterar som mest besvärande, till exempel fatigue och smärta. Vi studerar även vilket behov av information patienterna har och hur informationen till olika patientgrupper kan förbättras.

Bilden:
Bakre raden fr vänster: Susanne Pettersson Aleksandra Antovic, Vilija Oke.
Främre raden fr vänster: Agneta Zickert, Elisabet Svenungsson, Iva Gunnarsson.

Charlotte Hedin, forskargruppsledare på avdelningen för klinisk medicin.

Vi är ”Karolinskas Gastrogrupp” och vår forskning berör det mesta inom luminal gastroenterologi. Medlemmarna i gruppen arbetar kliniskt på både Karolinska sjukhuset, Ersta sjukhus och Gastromottagning City och utöver mig består gruppen av Rolf Hultcrantz, professor, Peter Thelin Schmidt, adjungerad professor samt två adjunkter, fyra doktorander och fyra anknutna medlemmar.

Vår forskning

Vår forskning täcker in en rad områden inom gastroenterologi, som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), divertikelsjukdom, utvärdering av endoskopiska tekniker, nutrition vid kroniskt trötthetssyndrom och tjocktarmscancer, inklusive ärftliga högrisksyndrom som Lynchs syndrom och polypossyndrom.

Inom området IBD bedriver vi translationella och registerbaserade studier. Ett viktigt mål för vårt IBD-forskningsprogram är att klarlägga molekylära och näringsmässiga vägar av betydelse för läkning av tarmslemhinnan. Genom att studera en kohort av patienter och deras friska syskon strävar vi efter att fastställa patogena faktorer vid utvecklingen av Crohns sjukdom, såsom genetiska faktorer, miljöfaktorer, luminal mikrobiota och tarmpermeabilitet.

Många patienter utvecklar IBD som barn och tillsammans med implementeringsexperter genomför vi också ett forskningsprojekt om hur man kan förbättra övergången från barnklinik till vuxenklinik.

Vi utvärderar även endoskopiska undersökningar systematiskt. Just nu tittar vi på om patienter med IBD har större risk för komplikationer vid koloskopi och vilken undersökningsintervall som är mest gynnsamt för patienter med Lynchs syndrom med avseende på risk och hälsoekonomi.

Bilden: Kaisa Fritzell (akademisk sjuksköterska) och Ann-Sofie Backman (lektor, adjunkt) i hissen på väg att utföra endoskopi på en patient med hereditärt tarmcancersyndrom.

Charlotte Hedin. Foto: Svante Hedin

I ett annat projekt utvärderar vi en nyutvecklad endoskopisk metod för undersökning, behandling och screening av förstadier till analcancer.

Inom området ärftlig magtarmcancer är vårt mål att belysa en relativt ny gren inom gastroenterologin – onkogastroenterologi, samt att etablera evidensbaserade kliniska rutiner kring förebyggande behandling och uppföljning av patienter med ärftliga riskgener för kolorektalcancer, vilket är en växande patientgrupp. Inom området ärftlig cancer leder vi en multinationell prövarinitierad akademisk läkemedelsstudie, MESA CAPP, samt deltar i FAS I prövningar som testar biologisk behandling mot polyper.

Karolinskas Gastrogrupp utgör också ett nav för flera nationella IBD-projekt, med mig (Charlotte Hedin) i styrgruppen för projekt inom the Swedish Organisation for the Study of IBD (SOIBD). Vi deltar också aktivt i internationella projekt som the Health Outcomes Observatories och the GEM Project.

Nya möjligheter att behandla IBD

De flesta behandlingar för IBD och andra immunmedierade sjukdomar är baserade på immunsuppression som tyvärr kan ge biverkningar som neoplasier och infektioner. Att istället nyttja tarmens egen helande kraft skulle kunna göra det möjligt att behandla IBD utan immunsuppression. En av våra centrala IBD-studier syftar därför till att ta reda på hur tarmen läker, vilket vi undersöker genom longitudinella RNA-sekvenseringar hos patienter med akut svår ulcerös kolit där vi dokumenterar vilka molekylära vägar som leder till remission.

Idén om den här nya behandlingsformen har vi presenterat i artikeln "Mechanisms of mucosal healing: treatmenting inflammatory bowel disease without immunosuppression?" som inom kort kommer att publiceras i Nature Reviews in Gastroenterology and Hepatology. Projektet genomförs i tätt samarbete med Eudardo Villablancas forskargrupp Immunologi och allergi (”the Villablanca lab”).

Träffa Rachel Fisher

Rachel är professor och programdirektor för biomedicinprogrammen.

Jag kommer ursprungligen från Storbritannien, men flyttade till KI i maj 1998 för att fortsätta forska inom kardiometabolism med fokus på lipid-, lipoprotein- och fettvävnadsmetabolism. Jag utnämndes till professor i kardiovaskulära sjukdomar 2009 och arbetar på avdelningen för kardiovaskulär medicin.

Vid sidan av forskningen har jag ett stort intresse för utbildning och strax efter ankomsten till KI engagerade jag mig i biomedicinutbildningen. Mellan 2006 och 2020 var jag ansvarig för kursen Molekylär medicin – kardiometabola sjukdomar och infektionssjukdomar som ges under termin 5 på kandidatprogrammet. År 2013 utsågs jag till studierektor för masterprogrammet och ledamot i programnämnden för KI:s biomedicinprogram.

Några år senare, 2021, klev jag in i en ny roll som programdirektor för de tre biomedicinprogrammen: Kandidatprogrammet i biomedicin (3 år, ca 50 studenter/år), Masterprogrammet i biomedicin (2 år, ca 50 studenter/år) och Masterprogrammet i molekylära tekniker i livsvetenskaper (2 år, ca 30 studenter/år). Det senare är ett program som ges gemensamt av KI, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan och som även har en stark koppling till Science for Life Laboratory (SciLifeLab).

Samma år blev jag också ansvarig för kursen Frontiers in Biomedicine på termin 1 på Masterprogrammet i biomedicin.

Alla program är internationella med studenter från hela Europa och resten av världen. Biomedicinprogrammen vid KI har ett starkt fokus på forskning och många av studenterna fortsätter som doktorander och gör karriärer inom akademin eller life science-sektorn. Praktisk träning och projektarbete i forskningslabb är en viktig del av utbildningen (projekten är på antingen 10 eller 20 veckor). Om du är intresserad av att rekrytera en student finns det en databas där du kan ladda upp en beskrivning av ditt projekt.

Ny kurs: KlinSim pedagogik

Kursen KlinSim pedagogik 1 utgör grunden för scenarieträning och riktar sig till instruktörer och handledare med fokus på kunskap och lärande. Syftet med utbildningen är att fördjupa de pedagogiska kunskaperna hos utbildare inom hälso- och sjukvården.

Kursen utgår ifrån en nationell modell för pedagogisk träning av grundläggande färdigheter och övningar för team, framtagen av KlinSim (Svensk förening för klinisk träning och medicinsk simulering).

Aktuella kursdatum: 14 mars eller 25 april.

Till kursbeskrivningen

- I kursen diskuterar vi grundläggande pedagogik, som vi under dagens gång kopplar till hur man bör och kan tänka när man planerar olika typer av färdighets- och simuleringsträning, eller annan form av strukturerad undervisning. Vi välkomnar alla med pedagogiskt intresse och uppdrag inom denna typ av träning och utbildning, oavsett i vilket program man undervisar och vilken yrkesgrupp man tillhör. Vi har även märkt att kursen är givande oavsett hur lång pedagogisk erfarenhet man har med sig.
Kursansvarig Rene Ballnus

Läs hela intervjun

Arbetsmiljöspalten

Dags att kassera gamla kemikalier

Den årliga kemikalieinventeringen i KLARA är öppen och sträcker sig till den 31 mars. Vi vill påminna om att passa på att kassera gamla, obrukbara kemikalier.

Information om korrekt hantering och omhändertagande av kemikalieavfall (och allt annat laboratorieavfall) finns på Medarbetarportalen: Laboratorieavfall.

Signering av ny delegationsordning

Institutionen har ny delegationsordning från 2022-01-01, vilket innebär att nya delegationer behöver signeras även av alla som har delegerade funktioner i Arbetsmiljögruppen.

De berörda kommer att kontaktas av Helene Utterberg eller Angela Silveira.

Karin Loré & Arbetsmiljögruppen

Vi gratulerar!

Institutionen för medicin Solna - vår organisation

Vad tycker du om idén med ett internt nyhetsbrev på institutionen?

No. 1 - 2022

Head of Department

Having barely passed the culmination of the spread of the new corona-virus variant the world suddenly changed drastically in a horrid way. What is now happening in Ukraine touches us all and has gathered large parts of the word in protests and actions to condemn and stop the invasion. Karolinska Institutet offers support and help for coworkers in need at the Emergency and Pandemic Science Center. See below for more information and a link to their webpage.

Closer to the department operations: For the first issue of MedS News this year, we asked the library to generate bibliometric data as one approach to gauge our scientific activity and contribution to knowledge production. During 2021 we published 731 articles with a summarized so called Journal Impact Factor of 5,661. The articles published by scientists at MedS this and previous years were cited a total of 92,654 times during 2021. We have included the original articles published in journals with an impact factor of 25 or more at the end of the newsletter, as well as those published during the last three years which were already cited 100 times or more. You also find them on our web site together with more comprehensive lists. The parameters clearly reflect the department's impressive activity and the quality of our research.

As of January 1, a new delegation order was established at the department. The delegation order governs who makes what decisions and the new one is an update and development of the previous one. Two important changes that have practical significance for many of you: The head of division now represents the authority Karolinska Institutet when applying for ethics review, and the term "Team leader" is formally introduced.

The latter indicates scientific independence of younger researchers who are yet to establish themselves as research group leaders. The implementation of the delegation order has just started, and we will get back to you with more information.

Finally, I would like to introduce Professor Gunnar Nilsson as our newest Deputy Head of Department. He took office on January 1 and in parallel continues his assignment as head of the Division of Clinical Immunology and Allergy. We warmly welcome Gunnar to the management group, where his many years of experience in leadership and of Karolinska Institutet will be a valuable addition.

Marie Wahren-Herlenius, Head of Department

Elisabet Svenungsson, research group leader at the Division of Rheumatology.

In our research group, we conduct clinical research on the systemic, autoimmune inflammatory diseases systemic lupus erythematosus (SLE), antiphospholipid syndrome (APS) and the group of vascular inflammations referred to as ANCA-associated vasculitis. We are about 20 employees in the group which consists of clinical researchers, postdocs, doctoral students, students, and research nurses.

Our main focus is clinical studies, which are often conducted as translational projects in collaboration with molecular immunologists, geneticists, epidemiologists and healthcare researchers.

We base a large part of our research on clinical data collected over a long period of time. Since the mid-1990s, we have through studies on large cohorts of very well-characterized patients, collected different types of blood and tissue samples and we have conducted thorough cross-sectional studies every ten years.

Examples of our research

Based on the presence of autoantibodies, we have recently demonstrated that the very heterogeneous SLE diagnosis harbors four subgroups that differ in terms of clinical symptoms, inflammatory patterns, age of disease onset and genetics. We are now performing further work to characterize these groups, as we believe that this view will facilitate future studies of SLE ethiology and treatment needs.

In our data collections we have studied certain organ manifestations in more detail. For example, we have collected kidney biopsies taken before and after treatment. These samples are crucial for our studies on kidney inflammation (nephritis) in SLE, and in recent years also in AAV and APS.

Through studies of kidney tissue and parallel samples taken from blood and urine, we hope to contribute by describing new biomarkers and methods that in the future will make it possible to diagnose and monitor treatments of nephritis without having to perform invasive kidney biopsies.To be able to give the right treatment to the right patient, we also follow the effect of and how the immune system responds to biological treatments at SLE.

Another research area is the enhanced risk of cardiovascular disease in patients with autoimmune systemic diseases, e.g. SLE and APS. Here, our studies have naturally been extended to include both causes of accelerated atherosclerosis and activated coagulation. Cardiovascular disease is the most common cause of shortened life expectancy in these patient groups and our goal is to identify risk factors at an early stage and provide preventive treatment.

We also investigate how our patients experience their disease and what consequences a long-term systemic inflammatory disease has for them. We want to understand and be better equipped to take care of the symptoms they often report as most bothersome, such as fatigue and pain. We also study the patients' need for information and how the information to different patient groups can be improved.

Picture:
Back row from the left: Susanne Pettersson Aleksandra Antovic, Vilija Oke.
Front row from the left: Agneta Zickert, Elisabet Svenungsson, Iva Gunnarsson

Charlotte Hedin, research group leader at the Division of Clinical Medicine

We are “the Karolinska Gut Group”. Our research deals with all things within luminal gastroenterology. We have a broad portfolio of projects and group members with clinical work at both the Karolinska, Ersta Hospital and Gastromottagning City. Within the group is Professor Rolf Hultcrantz and Adjunct Professor Peter Thelin Schmidt, two adjunct lectors, four PhD students and four affiliated members.

Our research

Our research covers a range of areas within gastroenterology including inflammatory bowel disease (IBD), diverticular disease, endoscopic techniques, nutrition in chronic fatigue syndrome and colon cancer – including hereditary cancers such as Lynch syndrome.

Within the area of IBD we drive translational and register based studies. A major goal for our IBD research programme is to delineate the molecular and nutritional pathways that underpin mucosal healing. Furthermore, we aim to determine pathogenic factors including the role of genetics, environmental factors, luminal microbiota and gut permeability in the pathogenesis of Crohn’s disease by studying a cohort of patients and their healthy siblings.

In endoscopy, we investigate whether patients with IBD have a greater risk of complications during colonoscopy. In another endoscopy-based project we evaluate a newly developed method for examination, treatment and screening of pre-stages of anal cancer. Many patients develop IBD as children. Together with implementation experts, we are carrying out a research project on improved transfer from a paediatric clinic to an adult clinic.

Charlotte Hedin. Photo: Svante Hedin

Within the field of hereditary cancer our goal is to shed light on a relatively new branch within the field of gastroenterology, i.e. oncogastroenterology, and to establish evidence based clinical routines regarding preventive treatment and surveillance of the patients with hereditary risk genes for colorectal cancer.

“The Karolinska Gut Group” is also a key centre for several national IBD projects, with me (Charlotte Hedin) on the steering committee for projects within the Swedish Organisation for the Study of IBD (SOIBD). We are also actively participating in international projects including the Health Outcomes Observatories and the GEM Project.

Possible new treatment for IBD

One of our central IBD studies is aimed to answer the question “how does the gut heal?” with longitudinal RNA sequencing in patients with acute severe ulcerative colitis – documenting the molecular pathways that lead them into remission.

Most treatments for IBD (as with most immune-mediated diseases) are based on immunosuppression, with consequent side effects of neoplasia and infection. Delineating and harnessing the healing power of the gut will open the possibility to treat IBD without immunosuppression – a concept we laid out in our article “Mechanisms of mucosal healing: treating inflammatory bowel disease without immunosuppression?” soon to be published in Nature Reviews in Gastroenterology and Hepatology. This project represents a significant collaboration with Eduardo Villablanca’s research group Immunology and allergy (“the Villablanca lab”).

Picture: Kaisa Fritzell (Academic nurse) and Ann-Sofie Backman (Lecturer) in the elevator about to perform endoscopy on a patient with hereditary bowel cancer syndrome.

I come originally from the UK, but moved to KI in May 1998 to pursue my interest in cardiometabolic research, with a focus on lipid, lipoprotein and adipose tissue metabolism. I was appointed Professor of Cardiovascular Diseases in 2009 and am a member of the Division of Cardiovascular Medicine.

Alongside research, I have a developed a strong interest in education. Soon after arriving at KI, I become involved in Biomedicine education and during the period 2006-2020 I was Course Director at MedS for the course Molecular Medicine – Cardiometabolic and Infectious Diseases, which runs in semester 5 of the Bachelor’s Programme in Biomedicine. In 2013, I was appointed Director of Studies for the Master’s Programme in Biomedicine and a member of the Programme Committee for the Biomedicine Programmes.

In 2021 I started in a new role as Programme Director for the three Biomedicine ProgrammesI: the Bachelor’s Programme in Biomedicine (3 years, approx. 50 students/year); the Master’s Programme in Biomedicine (2 years, approx. 50 students/year); and the Master’s Programme in Molecular Techniques in Life Science (2 years, approx. 30 students/year), which is a joint programme between KI, Stockholm University and the Royal Institute of Technology, with a strong connection to Science for Life Laboratory (SciLifeLab).

The same year I also started as the Course Director for the course Frontiers in Biomedicine, which runs in semester 1 of the Master’s Programme in Biomedicine.

The programmes are all international with a diverse student group, coming from across Europe and beyond. The Biomedicine Programmes at KI have a strong focus on research, with many graduates continuing with PhDs and careers in academia or the life science sector. Practical training and the performance of projects in research labs is an important part of the education (projects are of either 10 or 20 weeks). If you are interested in advertising your lab and recruiting a student, there is a database where you can upload a description of your project.

Work environment

Time to discard old chemicals

The annual inventory of the chemicals in KLARA is open now until March 31. We would like to remind the inventory takers to take the opportunity to discard old, non-usable chemicals.

Information about the correct handling and disposal of chemical waste (and all other laboratory waste) can be found on the Staff Portal: Laboratory vaste

Signing of the new delegation

Our department has new delegations from 2022-01-01, which means that they need to be signed also by all who have delegated functions in the Working Environment Group. They will be approached by Helene Utterberg or Angela Silveira.

Karin Loré

Congratulations!

How do you like the idea of an internal newsletter at the department?