No. 2 - 2022

Prefekten har ordet

Sommaren närmar sig, men så här de sista veckorna före semestertider är det alltid extra mycket. Ett manuskript ska skickas, experiment ska avslutas, förordnanden skrivas och LADOK uppdateras, halvårsbokslutet ska vara på plats, nån student ska firas och sillen ska förberedas till midsommar. Puh!

Jag tänker på när det var tvärt om - terminen var slut och man såg fram emot sitt sommarjobb. Mitt första på KI var på ett lab. En glad postdoc från Finland lärde mig att köra western blot för att analysera autoantikroppar i sera från reumatiska patienter. Sen körde jag outtröttligt western blot hela sommaren och det var pirrigt spännande varenda dag. Från fönstret ovanför labbänken kunde jag se rakt in i Viktor Mutts extraktionshallar där han renade sina neuropeptider ur stora rostfria kärl fulla av kotarmar. PCR var inte uppfunnen och det fanns inga mobiltelefoner. I alla fall hade inte jag nån. En dag kom en amerikansk forskare på besök och höll ett seminarium med blå diabilder. Jag förstod absolut ingenting, men det var så fascinerande att jag knappt kunde andas. På kvällarna ville jag bara somna fort för att det skulle bli morgon och en ny dag på lab.

Vad jag vill ha sagt med den här berättelsen, som faktiskt är sann? Jo, att det finns många studenter inom och utanför KI som drömmer om att prova på forskning på sommarlovet. Jag hoppas ni överväger ge dem möjligheten och visar dem denna fantastiska värld!

På institutionen har Medarbetarundersökningen avslutats och som helhet ser institutionen ut att må mycket bra. Alla avdelningar har fått sina resultat för vidare analys och eventuella lokala åtgärder. Arbete pågår nu också med att uppdatera vår externa webbplats.

Med ålderns rätt har Per Eriksson efter många år som biträdande prefekt vid institutionen avträtt uppdraget. Samtidigt som vi varmt tackar Per för all klokskap genom dessa år välkomnar vi Anna Färnert vid avdelningen för infektionsmedicin som ny biträdande prefekt och ser fram emot gott samarbete.

Till sist vill jag så tillönska er alla en fin sommar!

Marie Wahren-Herlenius, prefekt

Forskargrupp Adnane Achour. Foto: Renhua Sun

Strukturell och biofysisk immunologi

Adnane Achour, forskargruppsledare på avdelningen för infektionssjukdomar.

Vår forskargrupp består idag av fem seniora forskare, inklusive mig själv. Vi har samarbetat under en lång tid, vilket har medfört att vi har en stabilitet i gruppen som i min mening gynnar vetenskaplig utveckling och skapande. Vår forskning är baserad på nyfikenhet och fokuserar på att bättre förstå de molekylära mekanismer som reglerar essentiella interaktioner mellan proteiner inom immunförsvaret och/eller inom normal cellbiologisk funktion. Förutom röntgenkristallografi, en teknik som gör det möjligt att visualisera tredimensionella proteinstrukturer, täcker vår kompetens en rad olika biofysikaliska teknologier som hjälper oss att mäta både styrkan och dynamiken i de här proteininteraktionerna. Vi behärskar också klassiska immunologitekniker vilket gör att vi även kan studera och mäta interaktioner mellan celler.

Vi samarbetar med andra akademiska grupper, bland annat på SciLifeLab här i Stockholm, men även grupper i Uppsala och Göteborg för att kunna nyttja deras kunskaper inom tekniker som nukleär magnetisk resonans (NMR) och kryoelektronmikroskopi. Dessa långtgående samarbeten utökar våra möjligheter till att bättre definiera de dynamiska parametrar som bestämmer bindning eller ej, samt förstå på en mer storskalig multiprotein komplex nivå varför en viss cellulär signal initieras.

"Vår forskning baseras på nyfikenhet".

Såsom för många andra forskningsgrupper är vår forskning baserad på nyfikenhet. Vår främsta önskan är att kunna identifiera hur vissa nyckelmolekyler inom immunförsvaret aktiveras, vilket teoretiskt skulle tillåta oss att manipulera/påverka både T och NK cellsvar mot olika slags tumörer.

Idag samarbetar vi med både kliniska experter och bioteknologiska företag för att skapa protein- och peptid-baserade verktyg som kan användas för att aktivera eller modulera det adaptiva immunförsvarets reaktion gentemot tumörer och infektioner.

Vi verkar även för att ta fram verktyg som kan motarbeta virusinfektioner genom att förhindra funktionen hos viktiga virala proteiner.

Slutligen är vi nyfikna på de biologiska processerna som celler utnyttjar för att förhindra att virus invaderar och replikerar inuti cellen, som exempelvis hur stressgranuler skapas.

Fokus just nu

Eftersom det fortfarande är oklart hur en T-cell aktiveras, har vi bestämt oss för att återgå till grundläggande tekniker för att kunna analysera hur olika peptid-MHC komplex (pMHC) triggar eller inte triggar T-cellreceptorsigenkänning och T-cellsaktivering. Vi har bestämt oss för att förutom röntgenkristallografiska studier, vilka ger oss ögonblicksbilder av pMHC innan och efter deras bindning till en T-cellsreceptor, också utvidga vår strukturella analys mha nuklär magnetisk resonans (NMR). Kombinationen av upplösning på atomnivå, som kan nås med röntgenkristallografi, och den dynamiska information som fås genom NMR analys, kommer förhoppningsvis att ge oss en mer dynamisk syn på TCR/pMHC interaktioner, och kanske tillåta oss att etablera en molekylär signatur för aktivering av T-celler. Inom ramen för samma fråga är vi också intresserade av att studera oönskade reaktioner inklusive alloigenkänning och korsreaktivitet. En utökad förståelse kring de regler som styr alla dessa typer av interaktioner bör ha stor betydelse för framtida kliniska tillämpningar.

Figure legend: We combine structural biology information (X-ray, NMR, cryo-EM) with biophysical technologies (e.g. surface plasmon resonance or circular dichroism), as well as conventional functional immunology assays to assess the molecular signatures underlying efficient elicitation of T cell responses.

Peder Olofsson, forskargruppsledare på avdelningen för kardiovaskulär medicin.

Vi är en grupp läkare och biologer som fördelade på sex team studerar mekanismerna bakom överdriven inflammation vid hjärt-kärlsjukdom och autoimmuna sjukdomar. Forskningen bedrivs både på patienter och i experimentella modeller. Vi är särskilt intresserade av hur nervsignaler reglerar inflammation.

Överaktiv inflammation orsakar förhöjd sjuklighet och dödlighet, inte minst vid hjärt-kärlsjukdom som är den vanligaste dödsorsaken i världen. Med mer kunskap om de molekylära och cellulära mekanismer som driver sjukdomsutvecklingen ges större möjligheter att utveckla bättre behandling och prevention.

Peder Olofsson. Foto: Okänd.

Kombinerar immunologi och neurovetenskap

Eftersom nervsignaler reglerar inflammation behövs både immunologi och neurovetenskap för att förstå hur inflammation uppstår, regleras och läker ut (fig. 1). Vi har nyligen upptäckt att nervsignaler styr den aktiva utläkningen av inflammation (Caravaca et al., PNAS 2022) och ett europeiskt konsortium vi deltar i visade just att specifika nervsignaler påverkar utvecklingen av åderförkalkning (Mohanta et al., Nature 2022).

På lång sikt försöker vi att skapa en atlas och en ordbok över hur neurala reflexer reglerar inflammation, det vill säga kartlägga 1) perifer neuroanatomi och neurofysiologi, och 2) cellulära och molekylära mekanismer för överdriven inflammation (fig. 2).

Tillgängliga data talar för att mer kunskap om neural reglering av inflammation och bättre elektroniska gränssnitt med perifera nerver kommer att möjliggöra förbättrad behandling av överdriven inflammation. Vi arbetar mot detta mål tillsammans med ingenjörer vid KTH och Linköpings universitet inom Stockholm Center for Bioelectronic Medicine vid MedTechLabs.

Figure 1. Understanding cardiovascular inflammation requires neuroscience. Discoveries over recent decades showed that 1) atherosclerosis is an inflammatory disease and 2) neural reflexes regulate inflammation. Recent discoveries show that neural regulation plays a role in the pathogenesis of cardiovascular disease. Very little is known about these mechanisms, and this is a focus area in the group.

Figure 2. Neural signals regulate inflammation. (a) The brain coordinates organ function using peripheral nerves that reach virtually every tissue and cell. (b, c) Signals are propagated using electrical impulses and chemicals, i.e. neurotransmitters such as norepinephrine and acetylcholine. (d) Nerves have receptors that respond to mediators of inflammation, infection, and tissue damage. (From: Tarnawski & Olofsson, 2022).

För att fira Göran K Hanssons insatser och framstegen inom detta område arrangerades ett minisymposium på Karolinska Institutet. De >200 deltagarna fick en uppdatering om de senaste framstegen inom området av ett antal internationella ledare och kollegor, inklusive Göran själv.

Symposiet hölls digitalt på grund av pandemin och var mycket lyckat med deltagare från flera kontinenter. Professor Hansson syns längst till vänster i bilden.

Läs mer om symposiets innehåll.

Grundutbildning

Med anledning av kriget i Ukraina erbjöds jag tidigare i år möjligheten att undervisa hälso- och sjukvårdspersonal i Moldavien om masskadehantering (läs gärna mer om det här). Det skedde genom WHO:s försorg och i samarbete med KI:s nyetablerade Centrum för hälsokriser. Jag får många frågor om detta och vill därför lite kort berätta om bakgrunden till hur det var möjligt att genomföra det här uppdraget med bara några få dagars varsel.

Sedan 2018 ingår akutsjukvård som en obligatorisk fördjupningskurs (SVK) på läkarprogrammets termin 10. Inom ramen för kursen ingår det nationella lärandemålet i katastrofmedicin. Att både täcka in det och akutsjukvård inom 7,5 hp har medfört ett i grunden ganska kompakt utbildningspaket och när kursen sedan skulle genomföras under covid-19-pandemin fick vi ytterligare skärpa vår kreativitet.

Jag och Emil Boström experimenterar med att hålla katastrof-övningar via Zoom under pandemin. Foto: Åsa Svensson.

Under pandemins toppar gjorde vi alla vårt bästa och såväl lärare som studenter visade en enorm tolerans för taffliga digitala insatser. Men någonstans skapade situationen också en ganska kravlös miljö som även gjorde det möjligt för oss att tillsammans med studenterna utveckla lärandet. Pandemin i kombination med det faktum att det varje termin kom nya, ivriga studenter tvingade oss på något sätt att hela tiden våga testa nya, inte alltid helt genomtänka, lösningar och att sedan succesivt skärpa pedagogiken.

I och med utvecklingen av kursen har vi skapat starka ämnesdrivna samarbeten över traditionella institutionsgränser. Att WHO vände sig till just KI för utbildningsinsatsen i Moldavien är kanske därför inte en slump. Vi som slutligen åkte till Moldavien hade nog våra funderingar kring pedagogikens validitet – skulle den fungera i helt andra miljöer och under andra omständigheter än vad vi var vana vid? Väl på plats kunde vi dock snabbt konstatera att så länge vi stod för just det pedagogiska metoderna och faciliterade deras kunskaper fungerade upplägget väl. Den översta bilden visar deltagarna under en av våra övningar i Moldavien (min bild).

Sammantaget har vi grundutbildningen att tacka för möjligheten att kontinuerligt utveckla pedagogik och är tacksamma för alla studenter som längs vägen har bidragit till att vi har kunnat testa och förfina våra verktyg. Att vi skulle ha nytta av detta i ett av de skarpaste lägen vi haft i Europa på länge hade vi nog inte förutsett, men så är också en nyckelkompetens inom både akutsjukvård och katastrofmedicin just att hantera det oförutsedda.

Therese Djärv

Om Therese:

Therese Djärv är adjungerad professor på MedS och chef på avdelningen för klinisk medicin. Hon är även akutläkare och specialiserad på första omhändertagandet vid trauman, vilket hon också utbildar andra i. På KI är hon kursansvarig för fördjupningskursen Fokus akutsjukvård - säkert och effektivt beslutfattande på läkarprogrammet.

Foto: Fredrik Österholm

Träffa Ann-Sofie Backman

Ann-Sofie Backman, överläkare och specialist i internmedicin samt i medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Med dr, adjungerad adjunkt och ansvarig för kursen i Klinisk medicin Internmedicin på läkarprogrammet vid KI.

Ann-Sofie Backman. Foto: Anders E Skånberg.

Jag kommer från Dalarna, tog läkarexamen vid KI varefter jag flyttade tillbaka och gjorde AT i Dalarna. Min specialistutbildning i internmedicin tog 10 år, mellan 2000–2010 men inkluderade även tre barn och en avhandling. Under denna tid fördjupade jag mig inom gastroenterologi och har sedan 2006 arbetat på Karolinska universitetssjukhuset. Nu arbetar och forskar jag inom ett mycket högspecialiserat område, ärftliga gastrointestinala komplexa tumörsyndrom.Jag ansvarar för kursen i Klinisk medicin internmedicin på läkarprogrammet och är sedan 2014 examinator och studierektor. Kursen innefattar 48 hp och är den längsta på läkarprogrammet. Denna kurs drivs av fyra olika institutioner; KIDS, KI SÖS, MedH och MedS. Vi samarbetar tätt och har ett flertal gemensamma teoretiska moment och examinationer. Varje termin börjar ca 40–45 studenter i Solna.

Den röda tråden spänner över de stora vanliga och kroniska folksjukdomarna, från det akuta första omhändertagande på akutmottagning och primärvård till fördjupning och bredd inom dermatologi, infektionsmedicin, klinisk farmakologi och åldrandets sjukdomar. Utöver detta är jag kursansvarig för en Studentvald kurs (SVK) på termin 11 i ”Akut och kronisk blödning och buksmärta 7,5 hp” som genomförs i samarbete med Medicinkliniken på Capio St Göran.

Att undervisa på ett högspecialiserat sjukhus som NKS inte automatiskt leder till att undervisningen blir smal. Tvärtom, de högspecialiserade patienterna har vanliga symptom, den högspecialiserade patienten har ett hjärta, lungor och tex njurar som reglerar vätskebalansen. Den högspecialiserade patienten måste utvärderas strukturerat.

Det viktigaste i en läkarstudents verksamhetslagda utbildning (VFU) är handledaren och inte typen av patient. På Karolinska universitetssjukhuset finns det, enligt min uppfattning, en stor stolthet i att handleda och undervisa andra, vilket lyser igenom i kursenkäter. Många av våra föreläsare och undervisningsansvariga är trogna sina uppdrag år efter år vilket ger god kvalitet.

Just nu pågår ett gemensamt arbete på Karolinska institutet kring att utforma ett bra upplägg för det internmedicinska ämnesområdet i det nya legitimationsgrundande 6-åriga läkarprogrammet. Tillsammans med klinisk assistent Adrian Hassler och enheten för undervisning och lärande (UoL) sker ett utvecklingsarbete med att skapa en Digital kursbok för att studenter ska kunna förbereda sig teoretiskt i sin takt hemma så att lärartiden på plats ska kunna ägnas åt interaktiv undervisning. På det 6-åriga läkarprogrammet används Team based learning som studentaktiverande utbildning.

Arbetsmiljöspalten

Ny inloggning i KLARA

Den 30 maj går KI över till ett nytt inloggningssystem i KLARA, KI:s kemikaliehanteringssystem. Det nya systemet använder Single Sign On (SSO) samma KI-ID som används vid åtkomst till e-post och andra KI-tjänster. Endast inloggningsproceduren ändras, ingen annan KLARA-funktion påverkas. Förändringen blir antagligen omärkbar för anställda på KI som idag redan har ett personligt KLARA-konto. Detaljerad information har skickats ut till alla KLARA-användare och om extra support behövs kontakta Angela Silveira, avdelningens kemikalieskyddsombud och KLARA-administratör.

Medarbetarundersökning 2022

Undersökningen genomfördes i mars och april 2022. Den skickades ut via mejl med en personlig länk till enkäten som kunde besvaras på svenska och engelska. Undersökningen är anonym. De inbjudna att svara på enkäten var anställda, och stipendiater.

Syftet med undersökningen är att få en inblick i medarbetarens tankar om sin arbetsplats och Karolinska Institutet som arbetsgivare. Även att ge ledare och medarbetare ett verktyg att arbeta med förbättringar, så att vi kan fokusera på rätt saker och identifiera våra styrkor för möjlig utveckling. Det gör att vi kan jämföra resultatet över tid, och även mellan olika avdelningar och organisationer. (Sammanfattning i bilden.)

I resultatet framgår bland annat att många upplever det som svårt att hitta tid för regelbundna fysiska rörelsepauser samt att möjligheterna till återhämtning är begränsade. Friskvårdsenheten erbjuder ett brett stöd inom detta med bland annat tips om mental hälsa och inspirationsfilmer för aktiva pauser. På friskvårdsenhetens webbsida finns även information om friskvårdstimmen och friskvårdsbidraget som erbjuds alla medarbetare.

Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera din institution/motsvarande som arbetsplats till en vän eller bekant?

Antal respondenter: 428.

Vi gratulerar!

Ali Madhi får pris för bästa avhandling

Ali Mahdi vid avdelningen för kardiologi har fått pris för 2021 års bästa avhandling inom diabetologi av Svensk Förening för Diabetologi.

Till avhandlingen: The red blood cell as a mediator of vascular dysfunction in type 2 diabetes and COVID-19.

Picture: Ali Mahdi. Photo: John Pernow.

Första årskullen KIRI-Fellows

Under våren har yngre forskare vid KI bjudits in till att ansöka om att bli medlemmar i KI Research Incubator. De som har bjudits in och blivit så kallade KIRI-Fellows har alla uppfyllt de kriterier som fastställts av KIRI-initiativets styrgrupp.

Vi gratulerar MedS fem nya KIRI-Fellows!:
Carmen Gerlach; Eduardo Villablanca; Hanna Brauner; Jakob Wikström och Onur Parlak.

Nyhet 220421: Nu startar KI Research Incubator!
Mer om KI forskningsinkubator - KIRI.

Helena Hervius Askling ny ordförande i expertgrupp

Helena Hervius Askling, med dr, överläkare, samt verksam vid Meds, har valts till ordförande i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp om vaccinationer.

Läkemedelskommittén är ett rådgivande organ i frågor kring läkemedel och läkemedelsnära medicinteknik med huvuduppdrag att verka för en säker, rationell och kostnadseffektiv användning av läkemedel och läkemedelsnära medicinteknik inom Region Stockholm.

Nyhetsklipp

Ingen ökad risk för graviditetskomplikationer efter covid-19-vaccination

Vaccination mot covid-19 under graviditeten är inte kopplat till någon ökad risk för graviditetskomplikationer. Det visar en omfattande registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Folkhälsoinstitutet i Norge. Studien publicerades i den ansedda tidskriften JAMA. Delad försteförfattare är Anne Örtqvist Rosin och delad sisteförfattare är Olof Stephansson, båda vid institutionen för medicin, Solna.
Till nyheten

Institutionen för medicin Solna - vår organisation

Vad tycker du om idén med ett internt nyhetsbrev på institutionen?

No. 2 - 2022

Head of Department

Summer is fast approaching and these final weeks before vacation are always particularly busy. There are manuscripts to be sent off, experiments to complete, LADOK to update, the half-yearly financial statements to finalise, graduations to attend and then preparing the herring in time for Midsummer celebrations. Phew!

I remember a different time – the semester over, and looking forward to a summer job. My first at KI was in a lab. A cheerful postdoc from Finland taught me how to run western blots for analysing autoantibodies in sera of rheumatic patients. Tirelessly, I ran westerns all summer and it was nothing short of exciting every single day. Casting gels, transferring proteins onto filters and diluting sera. Day in and day out. From the window above my lab bench, I looked straight into Viktor Mutt’s extraction halls where he purified neuropeptides from big, stainless-steel vessels filled with cow intestines. PCR did not exist yet and there were no cell phones. At least I didn’t have one. One day, an American scientist visited and held a seminar with those old-fashioned blue-colored slides. I understood close to nothing, but was so taken I could hardly breathe. When evening came, I couldn’t fall asleep fast enough, eagerly waiting for morning to come and a new day at the lab.

So why am I telling this story, which is actually true? I just wanted to remind you that there are many students within and outside KI that dream of an opportunity to try research during their summer vacation. I hope you will consider giving them the opportunity and introduce them to this amazing world!

The Employee Survey has been completed at the department and overall, the department appears to be in a good place. All divisions have received their results for further analysis and any local measures. We are also currently working on updating our external website.

After many years as Assisting Head of our department, Per Eriksson has chosen to step down from his assignment. We give our warmest thanks to Per for all his advice and wisdom throughout the years, and at the same time welcome Anna Färnert at the Division of Infectious Diseases, as a new Assisting Head of department and look forward to a good collaboration.

Finally, I wish you all a great summer!

Marie Wahren-Herlenius, Head of Department.

Save the date! Meds Day 10 October 2022.

Research group Adnane Achour. Photo: Renhua Sun.

Structural and biophysical immunology

Adnane Achour, research group leader at the Division of Infectious Diseases.

We are five senior scientists that have been collaborating for a long time. Besides the fact that each one of my colleagues is a specialist in protein production, isolation and determination of the three-dimensional structures of proteins and protein complexes, some of us have some additional special skills and competence in specific topics/biophysical technologies. This allows us to reach out and collaborate with other research groups within our department and elsewhere. Besides being adept at X-ray crystallography which allows atomic level imaging of the three-dimensional structures of proteins, we also collaborate with NMR research groups in Uppsala and Göteborg, as well as cryo-electron microscopy experts in SciLifeLab. Altogether, I believe that our real scientific strength resides in the fact that we can combine structural biology and biophysical technologies, with functional immunology.

"Our research is based on curiosity"

Our research is mainly based on curiosity, with the main aims to establish seminal discoveries that could be of importance for immunology, and possibly clinical applications. One of the main aims is to understand how T and NK cell responses are initiated and modulated, the latter in order to try to increase the responses of these cells towards different kinds of tumors.

We are of course also highly interested into collaborating with clinical experts and biopharmaceutical companies for the purpose of designing and developing protein-based tools that could be used to strengthen immune responses towards tumors and/or infections. Sometimes, we stumble upon interesting new projects such as identifying and developing compounds that inhibit the function of specific viruses.

Finally, we are eager to understand and assess the molecular bases underlying fundamental biological processes that play a key role in the defense of cells towards pathogens, such as the bases for the formation of stress granules.

Our focus right now

We are at the moment focusing on combining the static information provided by X-ray crystal structures of MHC/peptide complexes alone and bound to specific T cell receptors, with the dynamic information obtained from NMR analyses of the same complexes, in order to possibly identify a molecular dynamic signature that explains the initiation (or lack thereof) of T cell responses. We are also interested in unwanted responses, including T cell cross-reactivity and allorecognition. It is essential to establish the rules that direct these paths, both for a thorough understanding of the TCR/pMHC interaction which is central to adaptive immunity, as well as for possible future clinical applications.

Figure legend: We combine structural biology information (X-ray, NMR, cryo-EM) with biophysical technologies (e.g. surface plasmon resonance or circular dichroism), as well as conventional functional immunology assays to assess the molecular signatures underlying efficient elicitation of T cell responses.

How nerve signals regulate inflammation

Peder Olofsson, research group leader at the Division of Cardiovascular Medicin.

Our group consists of six teams of doctors and biologists that study the mechanisms of excessive inflammation in cardiovascular and autoimmune diseases, both in patients and experimental models. We are particularly interested in how nerve signals regulate inflammation.

Overactive inflammation causes increased morbidity and mortality, not least in cardiovascular disease, the most common cause of death in the world. A better understanding of the molecular and cellular mechanisms that drive disease development promises better opportunities for treatment and prevention (Fig 1).

Peder Olofsson. Photo: Unknown.

Mapping the neuroscience of immunology

Understanding inflammation requires neuroscience because nerve signals regulate inflammation (Fig. 2). We just discovered that activation of specific peripheral nerves controls the active healing of inflammation (Caravaca et al., PNAS 2022) and work in one of the European consortia we participate in recently showed that specific nerve signals affect the development of atherosclerosis (Mohanta et al., Nature 2022) (Fig. 1).

We aim to create an atlas and a dictionary of how neural reflexes regulate inflammation, i.e. the 1) peripheral neuroanatomy and neurophysiology, and 2) cellular and molecular mechanisms of excessive inflammation (fig. 2). We postulate that a better understanding of neural regulation of inflammation and electronic interfacing with peripheral nerves will enable improved treatment of excessive inflammation. We work toward this goal together with engineers at KTH and Linköping University within the Stockholm Center for Bioelectronic Medicine at MedTechLabs.

Figure 1. Understanding cardiovascular inflammation requires neuroscience. Discoveries over recent decades showed that 1) atherosclerosis is an inflammatory disease and 2) neural reflexes regulate inflammation. Recent discoveries show that neural regulation plays a role in the pathogenesis of cardiovascular disease. Very little is known about these mechanisms, and this is a focus area in the group.

Figure 2. Neural signals regulate inflammation. (a) The brain coordinates organ function using peripheral nerves that reach virtually every tissue and cell. (b, c) Signals are propagated using electrical impulses and chemicals, i.e. neurotransmitters such as norepinephrine and acetylcholine. (d) Nerves have receptors that respond to mediators of inflammation, infection, and tissue damage. (From: Tarnawski & Olofsson, 2022)

Professor Hansson in the upper left corner.

To celebrate the contributions of Göran K Hansson and the advances in this field, a mini-symposium was arranged at the Karolinska Institutet. The >200 participants were offered a comprehensive update on recent advances by a number of international leaders and colleagues in the field, including Göran himself.

The symposium was held digitally due to the pandemic and was very successful with participants from several continents.

Read more about the content of the symposium.

Education

Undergraduate course a steppingstone for real-life-situations

Due to the war in Ukraine, I was offered the opportunity to teach healthcare professionals in Moldova about mass casualty management (read more about this here) earlier this year. The request came from the WHO and was managed through KI’s Centre for Health Crises. Many people ask me how it was possible to carry out this assignment with just a few days' notice, so I would like to briefly give you some background.

Emergency care has since 2018 been a compulsory advanced course (SVK) in the medical program and included in its framework is the national learning objective emergency medicine. Covering both these parts within 7.5 credits has led to a quite compact training package and when the course had to be carried out during the covid-19 pandemic we had to further focus our creativity.

My colleague Emil Boström and I are experimenting with holding emergency exercises via Zoom during the pandemic. Photo: Åsa Svensson. 

During the peak of the pandemic, we all did our best and both teachers and students showed a huge tolerance for clumsy digital efforts. But the situation also created a rather unpretentious environment that made it possible for us to develop the training together with the students.The pandemic in combination with the arrival of new, eager students every semester helped us focus on constantly daring to try new, not always completely well-thought-out, solutions and then gradually sharpen the pedagogy.

The development of the course has created strong subject-driven collaborations across traditional departmental boundaries. The WHO’s choice to ask KI to conduct the education in Moldova was perhaps therefore not a coincidence. We who finally went to Moldova probably had some doubts about the validity of pedagogy - would it work in completely different environments and under different circumstances than we were used to? Once in place, however, we could quickly see that as long as we were responsible for the pedagogical methods and facilitated their knowledge, the approach worked well. The top picture shows the participants during one of our exercises in Moldova (my photo).

Overall, we have the undergraduate program to thank for the opportunity to continuously develop pedagogy and are grateful to all students who along the way have contributed to us being able to test and refine our tools. We had not foreseen that we would benefit from this in one of the most serious situations we have had in Europe in a long time, however in emergency care and emergency medicine it is also a key competence to deal with the unforeseen.

Therese Djärv

About Therese:

Therese Djärv is an adjunct professor at MedS and head of the division of clinical medicine. She is also an emergency physician and specializes in first-aid care for trauma, which she also trains others in. At KI, she is responsible for the specialization course "Emergency Care - safe and effective decision-making" in the medical program.

Photo: Fredrik Österholm

Meet Ann-Sofie Backman

Ann-Sofie Backman, chief physician and specialist in internal medicine, and in medical gastroenterology and hepatology. Med Dr, Adjunct Lecturer and responsible for the course Clinical Medicine Internal Medicine.

Ann-Sofie Backman. Photo: Anders E Skånberg.

I come originally from Dalarna, completed my medical degree at KI after which I moved back to Dalarna to do my internship. I am a specialized trained physician in internal medicine. The training took 10 years, between 2000-2010, and included three children and a dissertation. During this time I immersed myself in gastroenterology and have since 2006 worked at the Karolinska University Hospital. My work and research is in a highly specialized area, hereditary gastrointestinal tumor syndromes.

In 2014, I became the Course Director at MedS and was appointed Director of Studies for the course “Clinical Medicine Internal medicine” for the Medical Programme at KI. The course is the longest in the Medical Programme and runs in semester 5 to 6 and is equivalent to 48 credits. The course is managed by four different departments; KIDS, KI SÖS, MedH and MedS, and have a number of common theoretical modules and examinations. In Solna, about 40-45 students attend the course each semester. The course content includes handling of chronic common diseases, skin diseases, infectious diseases and ageing diseases as well as studies in clinical pharmacology. In addition, I am also the Course Director for the course "Acute and chronic bleeding and abdominal pain 7.5 credits" in semester 11. This course is run in close collaboration with the Medical Clinic at Capio St Göran’s Hospital.

Teaching in a highly specialized hospital such as NKS does not automatically leads to limitations. On the contrary, highly specialized patients have common symptoms that must be evaluated in a structured way. Of note, in work-based education (VFU) the supervisor is of utmost importance and not the number of patients per se. At Karolinska University Hospital, there is, in my opinion, a great pride in supervising and teaching others, which shines through in course surveys. Many of our lecturers and teachers are faithful to their assignments year after year.

At the moment, preparations are underway to design the new courses in Clinical Medicine in the 6-year-Medical Programme at KI. Together with clinical assistant Adrian Hassler and the Unit for Teaching and Learning (UoL), a digital textbook in internal medicine is created to allow students to prepare at their own pace at home so that the time on site can be devoted to interactive teaching. In the 6-year Medical Programme, Team based learning is used to activate the students.

Work environment

New login system in KLARA

On May 30th KI will switch to a new login system in KLARA, the KI chemical management system. The new system uses Single Sign On (SSO) the same KI ID used when accessing email and other KI services. Only the login procedure is changed, no other KLARA functionality is affected. This change may be unnoticeable for employees at KI who today already have a personal KLARA account.

Detailed information was sent out to all KLARA users and if extra support is needed please contact Angela Silveira, the department chemical safety representative and KLARA administrator

Employee survey 2022

The survey was conducted in March and April 2022. It was sent out via email with a personal link to the survey, which could be answered in Swedish and English. The survey is anonymous. Those invited to answer the survey are employees, and scholarchip holders.

Purpose with the survey is to gain an insight into the employee’s thoughts about their workplace and Karolinska Institutet as an employer. Also to give leaders and employees a tool to work with on improvements, so that we can focus on the right things, and identify our strengthts for potential developments. It allow us to compare the result over time, and various departments and organisations. (Summary in the picture.)

The results show, among other things, that many find it difficult to find time for regular physical exercise breaks and that the opportunities for recovery are limited. The Health Promotion unit offers extensive support in this area, including tips on mental health and inspirational films for active breaks. On the Health Promotion unit's website, there is also information about the fitness class and the fitness allowance that is offered to all employees.

How likely is it that you would recommend your department/equivlent as a place to work for a friend or acquaintance?

Total respondents: 428.

Congratulations!

Ali Mahdi recieves award for best dissertation

Ali Mahdi at the Division of Cardiology has received an award for the best dissertation in diabetes in 2021 by the Swedish Association for Diabetology.

To the dissertation: The red blood cell as a mediator of vascular dysfunction in type 2 diabetes and COVID-19.

Picture: Ali Mahdi. Photo: John Pernow.

News clips

No increase in pregnancy complications after COVID-19 vaccination

Vaccination against COVID-19 during pregnancy is not associated with a higher risk of pregnancy complications, according to a large-scale registry study from Karolinska Institutet in Sweden and the Norwegian Institute of Public Health. The study was published in the journal JAMA. Co-first author was Anne Örtqvist Rosin and joint last author Olof Stephansson, both at the Department of Medicine, Solna.
To the news article

How do you like the idea of an internal newsletter at the department?