|
Internt nyhetsbrev institutionen för medicin Solna
|
|
Internal newsletter Dept. of Medicine Solna (Eng. below)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prefekten har ordet
Utombordaren tystnade just och baddräkten har knappt torkat, men sommaren känns ändå långt borta. Vi har valtider, både i riket och på Karolinska Institutet. I skrivande stund är det ännu inte klart varken hur vår regering eller regionsstyre ska se ut. Det sistnämnda har stor betydelse för oss som klinisk institution då många av våra forskare och projekt är intimt sammanflätande med vården. I detta nummer finner ni en artikel av Lars Klareskog som både lyfter problemen med dagens vårdlandskap och tydligt belyser hur viktig vårdens organisation är för den kliniska forskningen - men också pekar på hur vi kan verka för bättre förutsättningar.
Den 17 oktober är det dags för årets MedS Day. Programmet är fyllt av intressanta presentationer från våra egna medarbetare och inbjudna gäster och jag hoppas få se många av er där!
Marie Wahren-Herlenius, prefekt
|
|
|
|
|
|
Välkommen till Meds Day 17 oktober 2022!
|
|
|
|
|
Alla anställda och anknutna vid Institutionen för medicin Solna (MedS) är varmt välkomna till en spännande dag med presentationer av vår verksamhet.
Vi återkommer med ytterligare information om posterutställningen via mejl. Tanken är att varje forskargrupp/team ska presentera sin verksamhet i en utställning under lunch och eftermiddagsfika.
Varmt välkomna!
|
|
|
|
FOTOTÄVLING
Det pågår en bred verksamhet på MedS och varje dag görs både rutinuppgifter och spännande upptäckter hos forskande, undervisande och administrativ personal.
- Hur ser din dag/ditt arbete/din arbetsplats/din forskning ut?
Illustrera ditt arbete med en bild och var med och tävla om fina priser!
För att vara med i tävlingen gör du så här:
| • | Döp din bildfil med ditt namn och vad bilden visar (t ex Svensson_blomma). | | • | Filformat: jpeg eller png. | | • | Skicka ett mejl till news@meds.ki.se senast 11 november 2022. | | • | Skriv Fototävling i ämnesraden och bifoga bilden/bilderna som separat/a bildfil/er (dvs klistra inte in dem i själva mejlet.) | | • | I mejlet berättar du också kort vem du är, var du jobbar och vad bilden föreställer/illustrerar. |
Välkommen med ditt bidrag - låt kreativiteten flöda!
Den här informationen på Medarbetarportalen.
Institutionen förbehåller sig rättigheterna att använda bilderna på institutionens webbplats.
|
|
|
|
Vårdorganisationen i Stockholm och den kliniska forskningen – en fråga för oss alla.
|
|
|
|
|
Av Lars Klareskog, professor vid avdelningen för reumatologi.
Hur vården är organiserad bestämmer förutsättningarna för att bedriva och implementera klinisk forskning. I Region Stockholm har vårdens organisation förändrats mycket under det gångna decenniet genom politiska beslut, och vi vet ännu inte hur den nya regionledningen efter årets val kommer att se ut och hur den kommer att förändra vårdorganisationen.
Vad vi vet är att vi som kliniska forskare och verksamma i vården måste förstå hur sjukvården och den kliniska forskningen hänger ihop och sedan göra vårt bästa i den organisation som finns. Vi måste därutöver försöka påverka denna organisation om vi ser att forskningen och därmed kvaliteten i den framtida vården är hotad.
Så – vad att göra? Läs hela artikeln på vår wepplats ->
|
|
|
Lars Klareskog. Foto: Gustav Mårtensson.
|
|
|
|
Om immunförsvaret i luftvägarna
|
|
|
|
|
Anna Smed Sörensen, forskargruppsledare på avdelningen för immunologi och allergi.
|
|
Min forskargrupp består av en blandning av doktorander, studenter och postdoktorer med olika bakgrund (läkare, biomedicinare, ingenjörer) och från olika delar av världen. Tillsammans bedriver vi translationell, experimentell immunologisk forskning i syfte att förstå respiratoriska virusinfektioner, som exempelvis influensa och covid-19, och inflammatoriska lungsjukdomar som sarkoidos.
En fråga vi ställer oss är hur det kommer sig att människor som blir infekterade med samma virus eller har samma sjukdom kan bli så olika svårt sjuka. När det kommer till att förstå sjukdomar som börjar i och/eller påverkar just luftvägarna tror vi att en del av svaret går att hitta genom att studera immunförsvaret inte bara i blodet utan även i luftvägarna.
|
Rico Lepzien, Björn Österberg, Meng Yu och Sindhu Vangeti arbetar på cell lab 2019, innan pandemin. Fotograf: Anna Smed Sörensen.
|
En unik COVID-kohort
Jag är stolt över vår forskningsinsats under COVID-pandemin. Vi har under många år studerat immunsvar vid influensa för att förstå vad som dikterar sjukdomssvårighet. Det gjorde att vi snabbt kunde börja inkludera och provta COVID-patienter när de tog över influensafallen under vårvintern 2020.
|
|
|
Doktoranderna Björn Österberg och Sara Falck-Jones är påklädda för att gå in och provta COVID-patienter för våra studier, mars 2020. Fotograf: Sindhu Vangeti.
|
|
Vi har byggt upp en unik COVID-kohort som täcker hela spannet av sjukdomssvårighet och som vi nu under två och ett halvt år har följt och provtagit i blod och luftvägar. Det har krävts en otrolig arbetsinsats av hela min forskargrupp och av våra kollegor, men det har också varit mycket givande!
Att vara forskargruppsledare
Det som driver mig som forskargruppsledare är att tillsammans med min grupp definiera forskningsprojekt och leda dem från start till mål. Jag lär mig hela tiden nya saker samtidigt som jag får se personer och projekt växa och utvecklas.
|
Anna Smed Sörensen. Fotograf: Ulf Sirborn.
|
|
|
|
Vi forskar om kroniska inflammationssjukdomar
|
|
|
|
|
Johan Askling, forskargruppsledare på avdelningen för klinisk epidemiologi
|
|
Min forskargrupp består av sju team som försöker besvara frågor kring uppkomstmekanismer, behandling och förlopp vid kroniska inflammatoriska sjukdomar. Team Johan Askling arbetar framför allt med reumatoid artrit och liknande kroniska inflammatoriska ledsjukdomar, team Ola Olén med inflammatoriska tarmsjukdomar, team Elizabeth Arkema med SLE och sarkoidos, team Marie Holmqvist med reumatiska systemsjukdomar och team Thomas Frisell med bland annat multipel skleros. Team Martin Neovius forskar om hälsoekonomiska aspekter på dessa sjukdomar och Björn Pasternaks team fokuserar främst på farmakoepidemilogiska frågor.
Olika sjukdomar – liknande frågor
Det som förenar oss är att vi med hjälp av kliniska epidemiologiska metoder applicerade på kombinationer av kliniska- och andra registerdata, biomarkördata med mera, försöker besvara ofta ganska likartade forskningsfrågor. Precis som ett lab delar vi på analysmetoder (till exempel olika former av biostatistik analys, inklusive maskinlärningsmetoder) och utrustning (till exempel vår IT-miljö för hantering av stora mängder registerdata).
Exempel på kliniska frågor som vi försöker besvara rör samsjuklighet (till exempel hur mycket och varför ökar risken för olika hjärtkärlsjukdomar vid kroniska inflammationssjukdomar?); behandlingseffektivitet (hur effektiva är olika behandlingsalternativ ställda mot varandra?); läkemedelssäkerhet (hur stora är riskerna för olika kända eller misstänkta biverkningar av nyare typer av immunmodulerande terapi mot kroniska inflammationssjukdomar?); indirekta konsekvenser (hur påverkas arbetsförmågan av att få en kronisk inflammatorisk sjukdom?) och effekter på samhällsnivå (vad kostar sjukdomarna och deras behandling, och vad driver dessa kostnader)?
Vi studerar inte bara de kliniska förloppen, utan forskar även om olika riskfaktorer som kan bidra till att sjukdom uppstår. Vi tittar till exempel på genetiska faktorer och hur de eventuellt kan förklara en del av samsjukligheten, det vill säga om samma genetik kan öka risken för två olika sjukdomar. I flera projekt studerar vi också hur biomarkörer, genetik och levnadsvanor samspelar för risken att utveckla sjukdom och hur vi med olika prediktionsmodeller kan förutspå vilka individer som löper högst risk att bli sjuka, vilka som har störst chans att svara bra på en behandling, och vilka som löper störst risk att utveckla någon form av biverkan på samma behandling.
Samarbeten till klinisk nytta
Många av våra projekt drivs med hjälp av nationella data i nationell samverkan, eller i internationell samverkan med forskargrupper som med andra data försöker besvara liknande frågor.
|
|
|
|
En allt större andel av våra projekt använder också information från blodprover och biomarköranalyser och drivs därför i nära samarbete med translationella forskare här på MedS, CMM och andra lärosäten.
För tillfället studerar vi till exempel effekter och risker med så kallade JAK-hämmare, den nyaste klassen av läkemedel mot reumatoid artrit, inflammatorisk tarmsjukdom och flera liknande kroniska inflammationstillstånd. Biverkningsprofilen och de säkerhetssignaler som framkommit kring JAK-hämmarna och andra immunmodulerande terapier i kliniska prövningar är bra exempel på varför långtidsuppföljning av dessa läkemedel, såsom de används i klinisk praxis, behövs. Det är också ett bra exempel på hur vår forskning både globalt och ganska omedelbart gör skillnad för hur vi behandlar de här sjukdomarna.
|
Kliniker, forskare och forskargruppsledare
Som kliniker är det spännande att få ta med sig kliniska frågor till forskningen och försöka besvara dem med hjälp av just kliniska data. Som forskare är det tillfredsställande att se att resultaten av allt slit med att få ihop data, analysera, och ordna med pappersexercis och byråkrati, faktiskt kan göra klinisk nytta. Som forskargruppsledare i en stor forskagrupp med många olika kompetenser och allt från juniora till seniora medarbetare är det tillfredsställande att se hur frågeställningar och metodik kan överföras från ett sjukdomstillstånd till ett annat, hur doktoranden som forskar på reumatoid artrit lär sig av doktoranden vid skrivbordet intill som arbetar inom multipel skleros, och hur kliniker, ingenjörer, datavetare, statistiker, matematiker, ekonomer och epidemiologer kan samverka så att helheten blir så mycket större än delarna.
Besök forskargruppens webbsida.
|
|
|
|
Träffa Hanna Björck
Hanna Björck, senior forskningsspecialist och ansvarig för kursen ”Molekylär medicin – kardiometabola sjukdomar och infektionssjukdomar” på kandidatprogrammet i biomedicin.
|
|
|
|
|
Jag kommer ursprungligen från Dalarna, studerade molekylärbiolog vid Uppsala universitet och disputerade 2012 vid Hälsouniversitetet i Linköping (LiU). Sedan dryga 10 år tillbaka bor och arbetar jag i Stockholm, nu på Avdelningen för Kardiovaskulär medicin där jag leder ett team som bedriver forskning kring sjukdomsmekanismer bakom uppkomst av thorakalt ascendensaneurysm.
|
Hanna Björck. Foto: Privat.
|
|
|
|
Jag har alltid haft ett stort intresse för undervisning och har under mina år som postdoc och forskarassistent framför allt engagerat mig i laborativ handledning av studenter. Som ett resultat av det har jag sedan 2020 kursansvar för kursen Molekylär medicin – kardiometabola sjukdomar och infektionssjukdomar som ges under termin 5 inom Kandidatprogrammet i Biomedicin. Kursen omfattar 15 hp och har ett starkt fokus på forskning och att stärka studentens förmåga till kritiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt. Kursen ges på engelska och varje termin börjar ca 50 studenter varav flertalet inresande utbytesstudenter.
Parallellt med min forskning och mitt engagemang i grundutbildningen leder jag även ett pedagogiskt utvecklingsprojekt inom kandidatprogrammet i Biomedicin. Projektet syftar till att lyfta praktisk laborativ träning inom programmet men även att utforma examination av laborativt arbete. Det är enormt roligt att arbeta tillsammans med pedagogiska utvecklare, programnämnden och, inte minst, andra kursledare för att på ett konkret sätt öka omfattningen av praktisk träning och studenternas laborativa färdigheter. Det är en viktig del av utbildningen, speciellt som många av våra studenter fortsätter som doktorander eller på annat sätt gör karriär inom Life Science.
|
|
|
|
|
|
|
Riskbedömning
Under de närmaste månaderna kommer arbetsmiljögruppens fokus att ligga på status för forskargruppernas riskbedömningsportfölj. Många av de ämnen (kemikalier, infektiösa agens, radioaktiva ämnen, läkemedel etc.) som hanteras i våra laboratorier är farliga. Innan man börjar arbeta med dessa ämnen måste därför deras hantering vara noggrant riskbedömd och dokumenterad, vilket krävs för ett säkert arbete och efterlevnad av föreskrifter.
Notera att kurser i riskbedömning i KLARA regelbundet erbjuds på KI. Vänligen informera medlemmarna i dina lag/grupper om de kommande kurserna, på svenska eller engelska. Du hittar dem på Medarbetarportalen: Svenskal Engelska.
Friskvårdsbidrag
Glöm inte att ansöka om ditt friskvårdsbidrag senast 30 november!
Friskvårdsbidrag- rutiner för ersättning
|
|
|
|
Lönerevision 2022
Under oktober börjar årets lönerevision. De medarbetare som omfattas av lönerevisionen kommer att ha ett medarbetarsamtal 2, detta samtal är obligatoriskt. Lönerevisionerna vid KI regleras av tre centrala kollektivavtal mellan Arbetsgivarverket och respektive fackförbund, Saco-S, OFR/S, P, O och SEKO. Det blir det sista året för det nuvarande avtalet. Även doktorandstegen revideras i samband med lönerevisionen.
Den nya lönen kommer att gälla från och med 1 oktober 2022 även om den utbetalas senare.
|
|
|
|
|
|
|
Guldmedalj till Göran K Hansson
I samband med den stora hjärtkongressen i Barcelona tilldelades professor Göran K. Hansson Europeiska kardiologsällskapets guldmedalj. Han hedras för sina forskningsinsatser och framför allt för sina upptäckter om inflammationens roll vid hjärt-kärlsjukdom. Guldmedaljen är sällskapets främsta utmärkelse och utdelas för enastående insatser i kardiovaskulär medicin.
Se och läs intervju med Göran på kongressen i Barcelona.
Bild: Göran K Hansson. Foto: Markus Marcetic
|
|
|
|
|
|
|
Johannes Mofors vann pris för bästa avhandling
Johannes Mofors avhandling Risk factors and comorbidity in primary Sjögren’s syndrome utsågs till årets bästa avhandling av Svensk Reumatologisk Förenings (SRF).
Till nyheten
Bild: Johannes Mofors. Foto: Privat.
|
|
|
|
|
Höga nivåer av antikroppar i luftvägarna minskar risken att infekteras av omikron, men många får inte mätbara antikroppsnivåer i luftvägarna trots tre doser sars-cov-2-vaccin. Det visar en ny studie som publicerats i The New England Journal of Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus. Anna Smed-Sörensen vid avdelningen för immunologi och allergi är näst sista författare.
En studie vid Karolinska Institutet visar att det ofta dröjer flera veckor innan patienter med allvarlig hjärtsvikt får vissa rekommenderade behandlingar. Framför allt dröjer insättningen av relativt nya hjärtsviktsläkemedel som dapagliflozin och sacubitril/valsartan. Enligt forskarna är resultaten problematiska då behandlingarna kan minska risken för död och förbättra patienternas livskvalitet. Studien har publicerats i tidskriften JACC: Heart Failure.Gianluigi Savarese vid avdelningen för kardiologi är studiens försteförfattare.
Adam Williamson vid avdelningen för kardiovaskulär medicin har fått ett anslag från European Research Council Proof of Concept (ERC PoC) 2022, som riktar sig till forskare som redan har finansiering från ERC och vill vidareutveckla den innovativa potentialen hos sina upptäckter.
Forskare på Karolinska Institutet presenterar nya insikter gällande rollen för små molekyler, mikro-RNA, i läkningen av hudsår. Studien, som publicerats i tidskriften eLife, lyfter fram möjliga framtida sätt att närma sig behandling av venösa sår, en vanlig typ av kroniska sår som inte läker. Zhuang Liu vid avdelningen för dermatologi och venereologi är en av forskarna.
För att följa och analysera kejsarsnittstrender och på så sätt förbättra förlossningsvården används Robson-klassificeringen över hela världen. Nu visar en studie från Karolinska Institutet på skillnader mellan Sverige och Kanada, och att klassificeringssystemet kan vidareutvecklas för att ta hänsyn till fler viktiga variabler. Studien, som publicerats i PLOS Medicine, kan i framtiden bidra till en förbättrad och mer jämlik förlossningsvård. Giulia Muraca vid avdelningen för klinisk epidemiologi är studiens försteförfattare.
Kvinnor med nedsatt njurfunktion fick i lägre grad än män i samma situation diagnosen kronisk njursjukdom. Kvinnorna hade också mindre chans att få sin njurfunktion följd, att träffa en njurläkare och använda rekommenderade behandlingar för kronisk njursjukdom. Det visar en svensk studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i Journal of the American Society of Nephrology. Oskar Swartling, doktorand vid avdelningen för klinisk epidemiolog är studiens försteförfattare.
|
|
|
|
Vad tycker du om idén med ett internt nyhetsbrev på institutionen?
|
|
|
|
|
|
|
|
MedS News är ett internt nyhetsbrev för alla medarbetare och anknutna till Institutionen för medicin Solna. Syftet med nyhetsbrevet är att synliggöra institutionens verksamhet för alla oss som hör hit. Nyhetsbrevet kommer ut två gånger per termin.Alla medarbetare och anknutna är välkomna att bidra med nyheter. Bidragen skickas till: news@meds.ki.se.
Läs tidigare nummer på Medarbetarportalen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Internal newsletter Dept. of Medicine Solna
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Head of Department
Our outboard motor just fell silent and my bathing suit has barely dried, but summer still feels far away. We have election times, both in the country and at Karolinska Institutet. At the time of writing, it is not yet clear what our government or regional government will look like. The latter is of great importance to us as a clinical department as many of our researchers and projects are intimately intertwined with the health care sector. In this issue you will find an article by Lars Klareskog that both highlights the problems with health care organization today in Region Stockholm and clearly highlights how important the organization of care is for clinical research - but also points to how we can work for better conditions.
October 17 is the time for this year's MedS Day. The program is full of interesting presentations from our own staff and invited guests, and I hope to see many of you there! All research groups and teams have the opportunity to present themselves in the form of a poster, so feel free to mingle around with coffee in hand and take part of all the great science at MedS. The invitation has been sent out, but you can also sign up via the link below in our newsletter!
Marie Wahren-Herlenius, Head of Department.
|
|
|
|
|
|
Welcome to Meds Day 17 October 2022!
|
|
|
|
|
All employees and affiliated members of the Department of Medicine Solna (MedS) are warmly welcome to an exciting day with presentations of our activities at the department.
We will get back to you with further information regarding the poster session. The idea is that each research group/team is invited to present their activities in poster format during lunch and coffee break.
Welcome!
|
|
|
|
PHOTO COMPETITION
There is a wide range of activities going on at MedS, and every day both routine tasks and exciting discoveries are made by all those involved in research, teaching, and administration.
- What does your day/your work/your workplace/your research look like?
Illustrate your work with a picture and take part in the competition!
To take part in the competition, please do the following:
| • | Name your image file with your name and what the image shows (eg Smith-flower). | | • | File format: jpeg or png. | | • | Send an email to news@meds.ki.se no later than November 11, 2022. | | • | Write Photo competition in the subject line and attach the image(s) as separate image file(s) (i.e. do not paste them into the email itself.) | | • | In the email, you also briefly tell us who you are, where you work and what the picture represents/illustrates. |
Welcome with your contribution - let the creativity flow!
This information on the Staff Portal.
The department reserves the rights to use the images on the department's website.
|
|
|
|
The health care organization in Stockholm and clinical research – a question for everyone
|
|
|
|
|
By Lars Klareskog, Professor at the Division of Rheumatology.
The way the healthcare is organized determines the conditions for conducting and implementing clinical research. In Region Stockholm, the healthcare organization has changed substantially over the past decade due to political decisions, and we do not yet know what the new regional management will look like after this year's elections nor how it will change the healthcare organization.
What we do know is that we, as clinical researchers and also working in healthcare, need to understand how healthcare and clinical research are connected and then do our best within the existing organization. In addition, we must try to influence this organization if we see that research, and thus the quality of future care, is threatened.
So – what to do? Read the full article on our web site ->
|
|
|
Lars Klareskog. Photo: Gustav Mårtensson.
|
|
|
|
The immune system in the airways
|
|
|
|
|
Anna Smed Sörensen, research group leader at the Division of Immunology and Allergy.
|
|
My research group consists of a mixture of doctoral students, students, and postdocs with different backgrounds (doctors, biomedical engineers, engineers) and from different parts of the world. Together, we conduct translational, experimental immunological research with the aim of understanding respiratory viral infections, such as influenza and covid-19, and inflammatory lung diseases such as sarcoidosis.
One question we ask ourselves is why some people become more seriously ill than others when they are infected with the same virus or are having the same disease. To understand diseases that begin in and/or affect the airways, we believe that part of the answer can be found by studying the immune system not only in the blood but also in the airways.
|
Rico Lepzien, Björn Österberg, Meng Yu and Sindhu Vangeti working in the cell lab in 2019, before the COVID-19 pandemic. Photo: Anna Smed Sörensen
|
A unique COVID cohort
I am proud of our research efforts during the COVID pandemic. For many years, we have studied immune responses to influenza to understand what dictates disease severity. Among other things, we had previously started a study where, during the flu season, we take blood and respiratory samples from people with suspected or confirmed viral infection. This allowed us to quickly start enrolling and sampling COVID patients when they replaced flu patients in the winter-spring of 2020.
|
|
|
|
We have built a unique COVID cohort that covers the full range of disease severity and from which we have been able to take blood and airways samples for two and a half years now. It has required an incredible amount of work from my entire research group and from our colleagues, but it has also been very rewarding!
|
The PhD students Björn Österberg and Sara Falck-Jones are dressed to go in and sample COVID patients for our studies, March 2020. Photo: Sindhu Vangeti.
|
Being a research group leader
For me, being a research group leader means defining research projects together with my group and leading them from start to finish. What drives me is that I am constantly learning new things while I at the same time get to see people and projects grow and develop.
Read more about us on our group’s web page..
|
Anna Smed Sörensen. Photo: Ulf Sirborn.
|
|
|
|
|
|
|
We study chronic inflammatory diseases
|
|
|
|
|
Johan Askling, research group leader at the Division of Clinical Epidemiology (KEP).
|
|
My research group consists of seven teams that adress questions about the mechanisms of origin, treatment, and course of chronic inflammatory diseases. Team Johan Askling primarily works with rheumatoid arthritis and similar chronic inflammatory joint diseases, team Ola Olén with inflammatory bowel diseases, team Elizabeth Arkema with SLE and sarcoidosis, team Marie Holmqvist with rheumatic connective tissue diseases and team Thomas Frisell with multiple sclerosis. Team Martin Neovius concentrates on health economic aspects and Björn Pasternak's team focuses on pharmaco-epidemiological studies.
Different diseases – similar questions
What unites us is that we, with the help of clinical epidemiological methods applied to combinations of clinical and other registry data, biomarker data, and other types of data, often try to answer quite similar research questions but in the different diseases. Just like a lab, we share analytical methods (for example, various forms of biostatistics analysis, including machine learning methods) and equipment (for example, our IT environment for handling large amounts of register data).
Some of the clinical questions that we address concern for example co-morbidity (how much and why does the risk of various cardiovascular diseases increase in these chronic inflammatory diseases?); treatment effectiveness (how effective are different treatment options, put against each other?); drug safety (how great are the risks of various known or suspected side effects of newer types of immunomodulatory therapy for chronic inflammatory diseases?); indirect consequences (how is work ability affected by getting a chronic inflammatory disease?) and effects at the societal level (how much do the diseases and their treatment cost, and what drives these costs)?
Besides studies of the clinical course, we also study risk factors that can contribute to the occurrence of disease. For example, we study genetic factors and how these may explain some of the co-morbidities, i.e. if the same genetics can increase the risk of two different diseases. In several projects, we study how biomarkers, genetics and lifestyle interact on the risk of developing disease and how we can use different prediction models to predict which individuals are at the highest risk of developing disease, who have the greatest chance of responding well to a treatment, and who are most at risk of developing some form of side effect from the same treatment.
Results in clinical benefit
Many of our projects are performed with the help of national data in national collaborations, or in international collaboration with research groups that work with data from elsewhere but with the same research questions. An increasing proportion of our projects also use information from blood samples and biomarker analyses and are therefore carried out in close collaboration with translational researchers within MedS and in other parts of KI, at CMM, and at other universities.
|
|
|
|
One of the issues we are currently studying is the effects and risks of so-called JAK inhibitors, the newest class of drugs against rheumatoid arthritis, inflammatory bowel disease and several similar chronic inflammatory conditions. The safety profile and the safety signals that have emerged around the JAK inhibitors and other immunomodulatory therapies in clinical trials serves as good examples of why long-term follow-up of these drugs, as used in clinical practice, is needed. They also serve as good examples of how our research quite immediately as well as globally can makes a difference to how we treat these diseases in practice.
|
|
Johan Askling. Photo: KI.
|
Clinician, researcher and research group leader
As a clinician, it is exciting to bring clinical questions to research and try to answer them with the help of clinical data. As a researcher, it's satisfying to see that the results of all the toil of getting data together, analyzing, and arranging paperwork and other bureaucracy, can be of clinical benefit. As a research group leader in a large research group with many different competencies and everything from junior to senior employees, it is satisfying to see how questions and methodology can be transferred from one disease state to another, how a doctoral student who research rheumatoid arthritis can learn from a doctoral student who work in multiple sclerosis, and how clinicians, engineers, computer scientists, statisticians, mathematicians, economists and epidemiologists can work together and make the whole become so much greater than sum of its parts.
Visit the research groups web page.
|
|
|
|
Meet Hanna Björck
Hanna Björck, Senior research specialist and responsible for the course "Molecular medicine - cardiometabolic diseases and infectious diseases" in the Bachelor's Programme in Biomedicine.
|
|
|
|
|
I am originally from Dalarna, studied molecular biology at Uppsala University and defended my thesis in 2012 at the Department of Medicine and Health Sciences at Linköping University (LiU). For the past 10 years I live and work in Stockholm, now at the Division of Cardiovascular Medicine where I lead a team that conducts research on disease mechanisms behind the occurrence of thoracic ascending aneurysms.
|
Hanna Björck. Photo: Private.
|
|
|
|
I have always had a great interest in teaching and, during my years as a postdoc and research assistant, I have mainly been engaged in laboratory supervision of students. As a result of that, I was appointed as course director in 2020 for the course Molecular medicine – cardiometabolic diseases and infectious diseases given during semester 5 in the Bachelor's programme in Biomedicine. The course comprises 15 credits and has a strong focus on research and strengthening the student's ability to think critically and have a scientific approach. The course is taught in English and each term starts with approx. 50 students, the majority of whom are visiting exchange students.
In parallel with my research and my involvement in undergraduate education, I also lead a pedagogical development project within the bachelor's programme in Biomedicine. The project aims to enhance practical laboratory training within the programme but also to design examination of laboratory work. It is enormously fun to work together with educational developers, the programme committee and, not least, other course leaders in order to increase the extent of practical training and the students' laboratory skills. It is an important part of the education, especially as many of our students continue as PhD students or otherwise pursue a career in Life Science.
|
|
|
|
|
|
|
Risk assessment
During the next couple of months the focus of the working environment group will be on the status of the risk assessment portfolio of the research groups. Many of the substances (chemicals, infectious agents, radioactive substances, drugs, etc.) handled in our laboratories are dangerous. Therefore prior to start working with those substances their handling must be carefully risk-assessed and documented, which is required for a safe work and compliance with regulations.
Of note, courses in risk assessment in KLARA are regularly offered at KI. Please inform the members of your teams/groups about the upcoming courses. You find them at the Staff Portal: Swedishl English.
Wellness allowance
Don't forget to register your recepits at the latest November 30!
Wellness allowance - procedures for reimbursement.
|
|
|
|
Salary review 2022
During October KI will conduct a salary review. Employees covered by the salary review will have a performance management dialog 2, the dialog is mandatory. The salary review is regulated by three central collective agreements between Swedish Agency for Government Employers and each trade union, Saco-S, OFR/S,P,O and Seko. This is the last year for the current agreement. The doctoral student ladder will also be updated in connection with the salary review.
The new salary will be valid from first of October 2022 even if it is decided and paid out later.
|
|
|
|
|
|
|
Gold medal to Göran K Hansson
Professor Göran K. Hansson has been awarded the European Society of Cardiology's gold medal. He is honored for his research efforts and, above all, for his discoveries on the role of inflammation in cardiovascular disease. The gold medal is the society's premier award and is awarded for outstanding contributions to cardiovascular medicine and was awarded at the congress in Barcelona.
Whatch and read interviews with Göran made at the congress in Barcelona.
Picture: Göran K Hansson. Photo: Markus Marcetic
|
|
|
|
|
|
|
Johannes Mofors awarded for best dissertation
Johannes Mofor's thesis "Risk factors and comorbidity in primary Sjögren's syndrome" was named the best thesis of the year by the Swedish Rheumatological Association (SRF).
To the news article.
Picture: Johannes Mofors. Photo: Private.
|
|
|
|
|
High levels of mucosal antibodies in the airways reduce the risk of being infected by omicron, but many do not receive detectable antibodies in the airways despite three doses of the SARS-CoV-2 vaccine. These are the findings of a study published in The New England Journal of Medicine, led by researchers at Karolinska Institutet and Danderyd Hospital. Anna Smed-Sörensen at the Division of Immunology and Allergy is the penultimate author.
A study led by Karolinska Institutet shows that it often takes weeks for patients with heart failure to be prescribed the recommended treatments, especially relatively new drugs such as dapagliflozin and sacubitril/valsartan. According to the researchers, the results are troubling as these treatments reduce the risk of death and heart failure hospitalization, and improve the patients’ life quality. The study is published in the journal JACC: Heart Failure. Gianluigi Savarese at the Division of Cardiology, is the first author of the study.
Adam Williamson vid avdelningen för kardiovaskulär medicin har fått ett anslag från European Research Council Proof of Concept (ERC PoC) 2022, som riktar sig till forskare som redan har finansiering från ERC och vill vidareutveckla den innovativa potentialen hos sina upptäckter.
Researchers at Karolinska Institutet present new insights into the role of small molecules, microRNAs, in skin wound healing. The study, published in the journal eLife, highlights possible future approaches for treating venous ulcers, a common type of chronic non-healing wounds. Zhuang Liu at the Division of Immunology and Allergy is one of the researchers.
To track and analyze caesarean section trends and thus improve maternity care, the Robson classification is used worldwide. A study from Karolinska Institutet in Sweden shows differences between Sweden and Canada, and that the classification system can be further developed to take into account more important variables. The study, published in PLOS Medicine, may contribute to improved and more equal maternity care in the future. Giulia Muraca at the Division of Clinical Epidemiology is the study's first author.
Women with reduced kidney function received a diagnosis of chronic kidney disease to a less extent than men in the same situation. Women were also less likely to have their kidney function monitored, to visit a nephrologist and to use recommended treatments for chronic kidney disease. This according to a new study by researchers from Karolinska Institutet published in the Journal of the American Society of Nephrology. Oskar Swartling, PhD student at the the Division of Clinical Epidemiology is the study's first author.
|
|
|
|
Department of Medicine Solna - our organization
|
|
|
|
How do you like the idea of an internal newsletter at the department?
|
|
|
|
|
|
|
|
MedS News is an internal newsletter for all employees and affiliated at the Department of Medicine Solna. The purpose of the newsletter is to make the department's activities and employees visible. The newsletter is published two times per semester. All employees and affiliates are welcome to contribute with news. Send your contribution to: news@meds.ki.se.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
