No. 1 - 2024

Prefekten har ordet

När det kliar i ögonen så här års förstår man plötsligt - våren är äntligen på väg! Det är en spännande tid med många aktiviteter som ligger framför MedS; rektor kommer på besök och det nya 6-åriga läkarprogrammet rullar med full kraft där institutionen håller eller medverkar i kliniska kurser och moment på termin fyra, fem och sex.

Vi har i ledningen redan hunnit med att besöka institutionens alla avdelningar och det har varit fantastiskt att se alla fina verksamheter och engagerad personal! Det var också roligt att höra att så många har kommit igång med att använda KI RIMS. Ligger du fortfarande i startblocken, men har missat de tidigare introduktioner som KIB har hållit i Zoom kan du se en inspelad version nu – den ligger på sidan KI RIMS stöd och support på Medarbetarportalen.

Foto: Florian Klauer, Unsplash.

MedS publikationer

Universitetsledningen besöker MedS

Under våren besöker universitetsledningen KI:s institutioner i en serie möten. Institutionernas verksamhet står i fokus, men också diskussionen om hur vi på KI ska jobba framåt och stärka dialog och samarbete. Måndagen den 11 mars kommer de till MedS. De kommer då att träffa institutionens ledningsgrupp och strategigrupp.

Foto: Marcus Stork

Att integrera klinisk medicin med
forskning och läkemedelsutveckling

Mona Ståhle är professor i dermatologi och venereologi, samt överläkare på hudkliniken på KS. Hon har i många år forskat om psoriasis och hur olika arvsanlag påverkar sjukdomens kliniska uttryck, förlopp och behandlingssvar. Ett mål har hela tiden varit att forskningen ska resultera i bättre behandlingsmetoder för drabbade patienter.

I över 40 år har jag haft förmånen att vara verksam på Karolinska Institutet, där jag kombinerat kliniskt arbete på sjukhuset med forskning och undervisning. Den här unika möjligheten att förena olika aspekter har varit ovärderlig.

Varje patient representerar underliggande biologiska problem – mycket är fortfarande okänt, och det är en ständig utmaning att utforska dessa. En vaken klinisk blick är oumbärlig, och betydelsen av klinisk kunskap och expertis blir allt viktigare. Genom att kategorisera kliniska fenotyper i relevanta grupper kan vi identifiera nya subgrupper och studera dem med alltmer sofistikerade experimentella metoder. Ett nära samarbete mellan klinik och basal experimentell forskning är optimalt.

I slutändan strävar vi också efter att bidra till bättre behandling och, i bästa fall, utveckling av nya behandlingsmetoder. Detta kräver kunskap och verktyg som inte alltid är direkt tillgängliga inom den dagliga sjukvården. Personligen hade jag turen att få hjälp av Karolinska Development AB, ett företag som grundades för att stödja forskare i att ta nästa steg. Inom Karolinska Development AB finns en struktur med professionell erfarenhet av läkemedelsutveckling, inklusive bedömning av projektets biologiska och kommersiella relevans samt patentprocesser.

Det blev en spännande och mycket lärorik resa som började med en blick i ett mikroskop och resulterade i ett potentiellt läkemedel för svårläkta sår. Det vi i labbet frågade oss var om den peptid som vi tidigare bara hade betraktat som antibakteriell även kunde stimulera sårläkning? Och så var det - vi upptäckte att peptiden saknades i kroniska sår och att om man tillförde den så stimulerades också läkningsprocessen.

Med Karolinska Development AB:s hjälp kunde sedan jag och min dåvarande doktorand Johan Heilborn ta vår upptäckt vidare och starta vårt eget företag, Lipopeptide AB. Där fick vi delta i hela processen med läkemedelsutveckling såsom patentering, kontakt med läkemedelsverket och förberedelser för kliniska studier. En tidig klinisk studie genomfördes också i Sverige där vi kunde se en positiv effekt på sårläkning genom tillförandet av peptiden.

Idag är företaget avvecklat, men själva projektet lever delvis vidare i ny struktur. Att vara med på resan från klinisk forskning till framtagandet av ett läkemedel som hjälper patienten är dock något jag gärna skulle göra igen.

Av Mona Ståhle:

Våra forskargrupper

I varje nummer av MedS News presenterar vi två av institutionens forskargrupper.

Foto: Ulf Sirborn.

Riskfaktorer, överlevnad och överlevarskap vid cancer

Karin Ekström Smedby, forskargruppsledare vid avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP).

Forskargruppen i cancer-epidemiologi är en grupp med cirka 20 medlemmar och vi håller till på Eugeniahemmet på Campus Solna. Vår forskning handlar om riskfaktorer, överlevnad och överlevarskap vid cancer, särskilt lymfom och andra hematologiska maligniteter, men även andra cancerformer, till exempel kolorektalcancer.

I gruppen ingår seniora forskare, post-docs, biostatistiker och doktorander, samt ett forskarteam som leds av Sandra Eloranta. Flera medlemmar jobbar också kliniskt vid Medicinsk enhet Hematologi på Karolinska universitetssjukhuset Solna.

Målet med vår forskning

Vår forskning syftar till att förbättra kunskapen om effekter och biverkningar av att få en cancerdiagnos och behandling i rutinsjukvård, det vill säga utanför kliniska prövningar.

I Sverige har vi unika möjligheter att följa upp behandlingar i klinisk rutin eftersom alla cancerpatienter registreras i det Nationella Cancerregistret och ofta också i ett mer detaljerat kvalitetsregister. Alla vuxna patienter som diagnosticeras med lymfom registreras i det Svenska Lymfomregistret (SLR). För att få större material och säkrare resultat söker vi ofta internationella samarbeten, till exempel med det Danska Lymfomregistret (LYFO), den norska lymfomdatabasen i Oslo och InterLymph konsortiet (www.interlymph.com). Målet är sedan att återföra resultat till den kliniska verksamheten och åstadkomma förbättringar i vården avseende behandling och uppföljning.

Exempel på viktiga forskningsresultat de senaste åren handlar om risker med behandlingar så som infertilitet och sekundär cancer, och prognos efter CNS profylax och lymfomåterfall. Vi arbetar också tvärvetenskapligt med att integrera kliniska och biologiska data och har nära samarbete med flera andra institutioner på KI, till exempel MMK (Richard Rosenquist, Anna Martling), MedH (Birgitta Sander, Qiang Pan Hammarström), CCK (Georgios Rassidakis) och MEB (Therese Andersson).

Fokus just nu

Ett av våra fokusområden just nu är att utveckla precisionmedicin vid lymfom i nära samarbete med sjukhusets avdelningar för hematologi, klinisk genetik och hematopatologi, samt GMS-nätverket (Genome Medicine Sweden). Det handlar om att förstå hur bred genetisk sekvensering av tumörmaterial och uppföljning under och efter behandling av eventuell kvarvarande sjukdom i plasma (genom mätning av cell-fritt tumör-DNA) kan förbättra vård och behandling vid lymfom och förlänga överlevnaden.

Ett annat fokusområde är att undersöka långtids-effekter och biverkningar av nya lymfombehandlingar. Behandlingspanoramat vid lymfom har genomgått stora förändringar på senare år och vi har fått flera nya potenta men också kostsamma riktade biologiska läkemedel, som exempelvis CAR-T, bispecifika antikroppar och antikroppskonjugat. För att förstå vilka patienter som väljs till nya behandlingar och hur överlevnaden och biverkningspanoramat utvecklas på gruppnivå utnyttjar vi det faktum att alla nydiagnosticerade patienter registreras i det svenska kvalitetsregistret för lymfom. Med länkningar till andra hälsodataregister kan vi integrera viktig information om en rad andra faktorer som styr hälsa och sjukdom hos dessa patienter.

Ett tredje fokus är att utveckla och implementera nya typer av statistiska modeller (framförallt inom ramen för överlevnadsanalys) för att på ett bättre sätt kunna utvinna information från nya typer av data med mer komplexa frågeställningar.

Forskargrupp Karin Ekström Smedby: Klinisk cancerepidemiologi

Bilden: Nina Grankvist, Roland Nilsson, Mohamed El Husseiny, Fredrik Salomon-Sörensen.

Att mäta och förstå cellens metabolism

Roland Nilsson, forskargruppsledare vid avdelningen för kardiovaskulär medicin.

Vår forskargrupp består av en blandning av beräkningsvetenskapliga och experimentella forskare. Vårt gemensamma mål är att bättre förstå metabolism (ämnesomsättning) i mänskliga celler och hur denna metabolism spårar ur i sjukdomstillstånd.

Vi sysslar huvudsakligen med grundforskning där vi undersöker fundamentala mekanismer i metabola processer och även utvecklar nya och bättre mätmetoder. Eftersom metabolism är en viktig komponent i många biomedicinska problem är vårt arbete brett tillämpbart, och vi deltar i samarbetsprojekt inom så skilda områden som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och medfödda metabola sjukdomar.

Vi har länge studerat de metabola förändringar som sker då cancer uppstår, och i synnerhet den s.k. ettkols-metabolismen som behövs för nukleotidsyntes och metylering i snabbväxande celler. Inom detta fält identifierade vi tidigare det mitokondriella enzymet MTHFD2 som en möjlig målmolekyl för cancerläkemedel, vilket nu testas i prekliniska prövningar. På sistone har denna forskningsinriktning lett oss till att undersöka ett metabolt fenomen där cancerceller blir "beroende" av aminosyran metionin. Vi börjar nu förstå den underliggande mekanismen, och hoppas att detta i framtiden ska kunna nyttjas i cancerbehandlingar.

Beräkningsmodeller ger vassare mätmetoder

Spårning av stabila isotoper är en central teknik i vårt laboratorium för att mäta ämnesomsättningen. I denna metod tillförs celler eller vävnader näringsämnen märkta med isotoper som kol-13, och för att kunna se var isotoperna hamnar mäts metabola produkter med masspektrometri.

I kombination med sofistikerade beräkningsmodeller ger detta oss möjlighet att mäta metabolism med hög precision. Just nu tillämpar vi exempelvis den här tekniken direkt på mänsklig levervävnad för att få fram detaljerad information om detta centrala metabola organ. Vi hoppas att den här tekniken kan bidra till att överbrygga klyftan mellan djurforskning och klinik, särskilt med tanke på att mänsklig metabolism kan skilja sig markant från den i djurmodeller.

Framöver ser jag att vårt fokus flyttas än mer mot informatik och beräkningsmetoder, för att kunna hantera och tolka de enorma datamängder som genereras av modern masspektrometri. Här finns mycket värdefull information som bara väntar på att upptäckas. Vi har nyligen utvecklat metodik som kan identifiera tidigare helt okända ämnen från isotopspårningsdata, och vi har redan sett exempel på nya metaboliter som tycks spela en roll i metabola sjukdomar. Detta är en spännande inriktning för framtida studier.

Forskargrupp Roland Nilsson: Cellulär metabolism

Hitta nyhetspotentialen i din forskning och skriv för The Conversation

Är du intresserad av att skriva för en bred internationell publik? Anmäl dig till nästa workshop på KI Campus Solna den 26 mars

Oral-Gut Conference 2: Expanding the Horizons of GI tract Immunology and Microbiology

Filmad introduktion till KI RIMS

KIB förklarar vad KI RIMS är, hur det är kopplat till det bibliometriska systemet och din profilsida på ki.se. Videon visar också hur du som forskare kan hantera din information och dina publikationer i systemet.

Du hittar filmen på sidan KI RIMS stöd och support på Medarbetarportalen.

Öppet seminarium: Regulating Artificial Intelligence – From Ethical Codes to Hard Law

Date: 13 March, 10:00–12:00.
Venue: University Library Torget, Berzelius Väg 7B, Solna. Online: Zoom.
Speaker: Stanley Greenstein, Associate Professor in Law and Information Technology (IT) at the Department of Law, Stockholm University.

Grundutbildning 

AI för anställda och i undervisningen

Generativ AI-teknik är nu ett etablerat verktyg för både lärare och studenter i vår akademiska värld. Det erbjuder många möjligheter och utmaningar i vår undervisning på KI och MedS.

För att utnyttja detta verktyg på bästa sätt är det viktigt att vi alla informerar oss om hur det påverkar våra aktiviteter inom såväl undervisning som forskning. På Medarbetarportalen finns nu råd och förslag som gör nytta i vardagen. Vi använder den här information på alla våra utbildningsprogram för att på bästa sätt anpassa kursinnehåll och examinationer efter de nya förutsättningarna.

Kristina Broliden, ansvarig för utbildning på grund- och avancerad nivå.

Generativ AI och undervisning – råd för lärare
Allmänt tillgänglig generativ AI-teknik (som ChatGPT) har skakat om i den akademiska världen. Det erbjuder både nya möjligheter och väcker frågor. Hur kan KI:s undervisnings- och examinationspraktik anpassas till teknik som kan generera text eller bilder som inte går att skilja från det en människa skapat? Här hittar du råd och förslag. [...]

AI för anställda: Microsoft Copilot
Microsoft Copilot (tidigare Bing Chat Enterprise) är ett AI-drivet chattverktyg från Microsoft. Tjänsten finns tillgänglig i en förhandsversion som ingår utan extra kostnad i KI:s Microsoft 365-licenser för medarbetare, och du når den enkelt genom att logga in i webbläsaren. [...]

Arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) innebär det arbete som arbetsgivaren utför för att utreda, genomföra och följa upp verksamhet på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (AFS 2001: 1). SAM-uppföljning på vår institution sammanfattar hur vi arbetat under 2023, vad skydddsronderna visade, eventuella utmaningar och planerna för 2024.

På MedS samlar arbetsmiljögruppen (AMG) skyddsombuden, företrädare för alla avdelningar, företrädare för olika arbetsmiljöaspekter och biträdande prefekt med ansvar för arbetsmiljö. Under 2023 har vi haft regelbundna hybridmöten, skickat ut information i Teams och i MedS Nyhetsbrev.

Skyddsronderna under 2023 visade att de flesta av våra medarbetare arbetar säkert, kan regelverket och det finns en vilja att förbättra. Efter uppföljning av de avvikelser som observerats under skyddsronderna såsom riskbedömning för arbete av gravida och ammande kvinnor och för ensamarbete samt nya regler för avfallshantering kommer snart ett dokument baserat på föreskrifterna vid KI att skickas ut till alla på MedS. Från incidenter som rapporterats i IA-systemet implementerades nya rutiner för användning av behållare för torris och användning av biologiska säkerhetsskåp.

År 2023 hade de flesta av MedS forskare sina arbetsplatser i sjukhuslokaler, BioClinicum och Centrum för molekylär medicin, där sjukhussäkerhetsreglerna gäller. Att hitta sjukhusens regelverk och stödfunktioner är dock inte alltid lätt och är en utmaning när de krockar med KI:s regelverk. Det nyligen undertecknade "Avtalet mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset för samarbete inom arbetsmiljö, säkerhet, brandsäkerhet och miljö" är ett viktigt steg framåt i denna riktning.

En annan utmaning är osäkerheten för flera MedS-forskargrupper som arbetar i sjukhusbyggnader och som har informerats om att vara beredda att flytta även om beslut och detaljer inte är klara. Denna situation påverkar många forskare som inte kan räkna med en stabil plattform för sitt arbete.

Planerna för 2024 inkluderar ökad uppmärksamhet för arbete kring hållbarhet och social trygghet och anpassning av vår verksamhet enligt KIs Strategi 2030.

Karin Loré & Angela Silveira

MedS i KI:s nyhetsflöde

Nyheter om studier

Ny upptäckt kan leda till bättre behandling för svår psoriasisartrit
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att det finns ett samband mellan en sällsynt och allvarlig form av psoriasisartrit och ett enzym som producerar syreradikaler. Studien, som publicerats i tidskriften EMBO Molecular Medicine, öppnar för nya sätt att bromsa eller stoppa sjukdomsförloppet. Studien initierades för mer än 10 år sedan av Mona Ståhle och Isabel Tapia-Paez har nu lett studien, båda vid avdelningen för dermatologi och venereologi.

Forskare manar till försiktighet vid samtidig förskrivning av potensmedel och nitrater
Samtidig förskrivning av potensmedel som Viagra och organiska nitrater mot kärlkramp förknippas med en 35 till 40 procentig ökad risk för död och cirka 70 procents högre risk att drabbas av hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Det visar en svensk registerstudie publicerad i tidskriften Journal of the American College of Cardiology, JACC. Nu manar de svenska forskarna till försiktighet. Ylva Trolle Lagerros vid avdelningen för klinisk epidemiologi är förstaförfattare till studien.

Psykisk ohälsa minskade inte efter fetmaoperation hos unga
Unga som gjort kirurgiska ingrepp mot övervikt mår inte psykiskt bättre trots stor och bestående viktnedgång. Fetmaoperationer ökar däremot risken för tidiga alkoholproblem. Det visar den största långtidsstudie som gjorts bland unga som genomgått viktkirurgi, genomförd vid bland annat Lunds universitet och Karolinska Institutet. Martin Neovius vid avdelningen för klinisk epidemiologi är en av forskarna i studien.

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar
En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka immunceller som bidrar till sjukdomsförlopp och möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot mängder av sjukdomar, spår forskarna. Camilla Engblom vid avdelningen för immunologi och allergi är en av studiens tre huvudförfattare.

Populärvetenskap

Obesitasforskaren Ylva Trolle Lagerros: "Hunger är ibland allt de kan tänka"
Överflöd av onyttig mat i samhället gör att obesitasläkaren och forskaren Ylva Trolle Lagerros arbetar i viss motvind. Men de nya läkemedlen som har kommit har gjort jobbet roligare. Parallellt har hon utvecklat appar som ger patienterna stöd.

Genomförda disputationer

(sedan det senaste numret av MedS News)

Kommande disputationer

Kommande disputationer och halvtidskontroller annonseras löpande i kalendariet på institutionens webbplats.

Nya docenter

Vår organisation

Institutionen för medicin Solna består av 11 avdelningar och 47 forskargrupper.
Du kan läsa mer om vår organisation på vår webbplats.

MedS News är ett internt nyhetsbrev för alla medarbetare och anknutna till Institutionen för medicin Solna. Syftet med nyhetsbrevet är att synliggöra institutionens verksamhet för alla oss som hör hit. Nyhetsbrevet kommer ut två gånger per termin.Alla medarbetare och anknutna är välkomna att bidra med nyheter. Bidragen skickas till: news@meds.ki.se.
Läs tidigare nummer på Medarbetarportalen.

Redaktör: Ann-Sofie Sten
Ansvarig utgivare: Marie Wahren-Herlenius, prefekt
Klicka här för att avregistrera din adress

Institutionen för medicin, Solna: ki.se/meds

No. 1 - 2024

Head of Department

When your eyes start itching this time of year, you suddenly realise - spring is finally on its way! It is an exciting time with many activities ahead for MedS; the President of KI will visit the department and the new 6-year medical program in which the department holds or participates in clinical courses and elements in semesters four, five and six is up and running.

As a management team we have visited the divisions of our department and it has been very impressive and joyful to experience the scientific operations and committed staff. It was also nice to hear that many of you have started using KI RIMS. If you haven't quite gotten started yet, and have missed the previous introductions held by KIB in Zoom, you can see a recorded version now – you will find it on the KI RIMS support page on the Staff Portal.

Foto: Florian Klauer, Unsplash.

MedS publications

The university management visits MedS

During the spring, the university management visits KI’s departments in a series of meetings. The focus is on the departments’ activities, but also on the discussion of how we at Karolinska Institutet should work forward and strengthen dialogue and cooperation. On Monday, March 11, they visit MedS and meet with the department’s management group and strategy group.

Photo: Marcus Stork

Integrating Clinical Medicine with
Research and Drug Development

Mona Ståhle, a professor of dermatology and venereology, as well as a consultant physician at the dermatology clinic at KS, has conducted research on psoriasis for many years. Her focus has been on understanding how various genetic factors influence the clinical presentation, progression, and treatment response of the disease. Throughout her work, the goal has always been to contribute to improved treatment methods for affected patients.

For over 40 years, I have had the privilege of working at Karolinska Institutet, where I have combined clinical work at the hospital with research and teaching. This unique opportunity to integrate different aspects has been invaluable.

Each patient represents underlying biological challenges – much remains unknown, and it is a constant challenge to explore these. A keen clinical eye is indispensable, and the importance of clinical knowledge and expertise is growing. By categorizing clinical phenotypes into relevant groups, we can identify new subgroups and study them using increasingly sophisticated experimental methods. A close collaboration between clinical and basic experimental research is optimal.

Ultimately, we also strive to contribute to better treatment and, ideally, the development of new therapeutic approaches. This requires knowledge and tools that are not always readily available in daily healthcare practice. Personally, I was fortunate to receive assistance from Karolinska Development AB, a company founded to support researchers in taking the next steps. Within Karolinska Development AB, there is a structure with professional experience in drug development, including assessment of the project's biological and commercial relevance, as well as patent processes.

It was an exciting and highly educational journey that began with a glance through a microscope and resulted in a potential medication for chronic wounds. In the lab, we asked ourselves whether the peptide we had previously only considered as antibacterial could also stimulate wound healing. And indeed, we discovered that this peptide was lacking in chronic wounds, and by introducing it, the healing process was also stimulated.

With the assistance of Karolinska Development AB, my former doctoral student Johan Heilborn and I were able to take our discovery further and start our own company, Lipopeptide AB. There, we participated in the entire drug development process, including patenting, liaising with regulatory authorities, and preparing for clinical trials. An early clinical study was also conducted in Sweden, where we observed a positive effect on wound healing through the administration of the peptide.

Although the company has since been dissolved, the essence of the project lives on in a new structure. Being part of the journey from clinical research to the development of a medication that benefits patients is something I would gladly undertake again.

By Mona Ståhle:

Our research groups

In each issue of MedS News we present two of the department's research groups.

Photo: Ulf Sirborn

Risk factors, survival and survivorship of cancer

Karin Ekström Smedby, researchleader at the Division of Clinical Epidemiology (KEP).

The research group in Cancer Epidemiology consists of around 20 members and is based at Eugeniahemmet, Campus Solna. Our research is focused on risk factors, survival and survivorship of cancer, especially lymphoma and other hematological malignancies, but also solid cancer forms such as colorectal cancer.

Groups members include senior researchers, post-docs, biostatisticians and doctoral students, and a research team led by Sandra Eloranta. Several members also work clinically at the department of hematology, Karolinska hospital, Solna.

The aim of our research

Our research aims to improve knowledge of outcomes and complications of being diagnosed and treated for cancer in clinical routine, i.e., outside of clinical trials. We have unique opportunities in Sweden to evaluate management in routine practice as all incident primary cancers are registered in the National Cancer Register, and often also in a more detailed cancer quality-of care register. Almost all adult patients diagnosed with lymphoma in Sweden, are registered in the Swedish Lymphoma register (SLR). To increase sample size and confirm research results, we often seek to collaborate internationally, for example with the Danish Lymphoma Register (LYFO), the Norwegian Lymphoma Database in Oslo, and with the InterLymph consortium (www.interlymph.com).

Next, the goal is to inform clinical practice and work to improve clinical management and follow-up. Examples of important research results in recent years include risks of treatment complications such as infertility and second cancers, and prognosis following CNS prophylaxis or lymphoma relapse.

We also work to integrate clinical and biological data in interdisciplinary collaboration with colleagues at other departments at KI such as MMK (Richard Rosenquist, Anna Martling), MedH (Birgitta Sander, Qiang Pan Hammarström), CCK (Georgios Rassidakis) and MEB (Therese Andersson).

Current research focus

One of our current focus areas is the development and implementation of precision medicine in lymphomas, in collaboration between the departments of hematology, clinical genetics and hematopathology at the Karolinska hospital, and the GMS (Genome Medicine Sweden) network. Here, we aim to understand how broad genetic sequencing of tumor material and measurements of residual disease in plasma (through cell-free tumor DNA) during treatment and follow-up can improve clinical care of lymphoma patients and ultimately improve survival.

Another focus area is to investigate patient selection, outcome and complications of new lymphoma treatments. In recent years, several new potent but costly targeted biological drugs have entered the market such as CAR-T, antibody-drug conjugates and bispecific antibodies. To understand how patients are selected to these new treatment types, and how outcome and side effect patterns are changing, we take advantage of the SLR, and link to other national health care registers to capture broad determinants of health and disease.

A third focus area is the development and implementation of new types of statistical models (mostly in the field of survival analysis) to handle new types of data and more complex questions.

Research group Karin Ekström Smedby: Clinical Cancer Epidemiology

Picture: Nina Grankvist, Roland Nilsson, Mohamed El Husseiny, Fredrik Salomon-Sörensen.

Measuring and understanding cellular metabolism

Roland Nilsson, research group leader at the Division of Cardiovascular Medicine.

Our research group is a mix of computational metabolism and experimental scientists with the common goal of better understanding cellular metabolism in humans, and how metabolism goes awry in human disease.

Much of our work is in the realm of basic science: understanding the fundamental mechanisms of metabolic pathways, and developing better tools to measure metabolism. But since metabolism is an important component in many biomedical problems, our work is broadly applicable, and we participate in collaborative research projects across fields as diverse as cancer, cardiovascular disease and inborn metabolic disorders.

A long-standing interest is to understand the metabolic changes that occur in cancer transformation, and in particular one-carbon metabolism, which is crucial for nucleotide synthesis and methylation in rapidly dividing cells. Here, our lab identified the mitochondrial enzyme MTHFD2 as a cancer drug target, which is currently in preclinical trials. More recently, this line of research has led us to investigate methionine dependency, a curious phenomenon where cancer cells become “addicted” to the amino acid methionine. We are now beginning to understand the underlying mechanism, and we hope it might be exploited for cancer therapy in the future.

Computational models yield better measurement methods

Stable isotope tracing is a central technique in our lab for measuring metabolism. In this method, selected nutrients labeled with heavy isotopes like carbon-13 are fed to cells or tissues, and metabolic products are measured with mass spectrometry to determine where those isotopes end up.

When combined with sophisticated computational models of metabolism, this lets us quantify metabolic activity with high precision. For example, we are now applying this technique directly in human liver tissue to obtain highly detailed information on this central metabolic organ. We hope this experimental system can help bridge the gap between animal research and clinical studies, given that human liver metabolism can be markedly different from that of rodents.

Moving forward, we are focusing more and more on informatics and data science, since making sense of the huge data volumes generated by mass spectrometry has become the bottleneck in metabolomics. These are highly complex data sets, and I think there is much valuable information here waiting to be discovered. We have recently developed computational methods that can discover previously never seen metabolites from isotope tracing data, and we already have examples of novel such metabolites that appear to have a role in common metabolic disorders. I think this will be a rewarding direction for future studies.

Research group Roland Nilsson: Cellular metabolism

Find the news potential in your research and write for The Conversation

Are you interested in writing for a broad international audience? Sign up for the next workshop at KI Campus Solna on March 26”

Oral-Gut Conference 2: Expanding the Horizons of GI tract Immunology and Microbiology

Filmed introduction to KI RIMS

The support at KIB explains what KI RIMS is, how it is connected to the bibliometric system and your profile page on ki.se. The video also demonstrates how you as a researcher can manage your information and publications in the system.

You find the film on the KI RIMS support page on the Staff Portal.

Open seminar: Regulating Artificial Intelligence – From Ethical Codes to Hard Law

Date: 13 March, 10:00–12:00.
Venue: University Library Torget, Berzelius Väg 7B, Solna. Online: Zoom.
Speaker: Stanley Greenstein, Associate Professor in Law and Information Technology (IT) at the Department of Law, Stockholm University.

Education

AI for staff and in education

Generative AI technology is now an established tool for both educators and students in our academic world. It offers many opportunities and challenges in our teaching at KI and MedS.

To make the most of this tool, it’s important that we all educate ourselves on how it impacts our activities in both teaching and research. Articles on the Staff Portal now provides advice and suggestions that are useful in our daily lives. We use this information across all our educational programs to adapt course content and assessments to the new conditions.

Kristina Broliden, Director of education (GUA).

Generative AI and teaching - Advice for educators
Generative AI technologies such as ChatGPT have caused upheaval in the academic world in the last year, creating both new possibilities and raising many questions for educators. How can KI's teaching and examination practices be adapted to technologies that can mimic humans? [...]

AI for staff: Microsoft Copilot
Microsoft Copilot (previously called Bing Chat Enterprise) is an AI-powered chat tool from Microsoft. The service is available in a preview version that is included at no extra cost in KI’s license for Microsoft 365, and you can access it easily by logging in to the web browser. [...]

Work environment

Annual systematic work environment management

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) or systematic work environment management means the work done by the employer to investigate, carry out and follow up activities in such a way that ill-health and accidents at work are prevented and a satisfactory working environment achieved (AFS 2001:1). SAM follow-up at our department summarizes how we worked during 2023, what the safety inspections showed, any challenges and the plans for 2024.

At MedS the working environment group (AMG) gathers the safety officers, representatives of all divisions, representatives for different aspects of working environment and the deputy department head responsible for working environment. In 2023, we had regular hybrid meetings, worked on demand, sent out information in Teams and in the MedS Newsletter.

The safety rounds from 2023 showed that most of our co-workers work safely, know the regulations and there is willingness to improve. Following up on the deviations observed during the safety rounds such as risk assessment for work by pregnant and breast-feeding women and for working alone, and new regulations for waste handling, a document based on the regulations at KI will soon be sent out to all at MedS. From incidents reported in the IA system we learned and implemented new routines for use of containers for dry ice and use of biological safety cabinets.

In 2023 most of the scientists of MedS had their working places in the hospital premises, BioClinicum and Center for Molecular Medicine, where hospital safety rules apply. However, to find the hospital regulations and support is not always straightforward and represents a challenge when they clash with KI regulations. The recently signed "Agreement between Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital for cooperation in working environment, safety, fire safety, and environment" is an important step forward in this direction. Another challenge is the uncertainty for several MedS research groups working in hospital buildings who have been informed to be prepared to move although details are not clear. This situation affects many scientists that cannot count on a stable platform for their work.

Plans for 2024 include greater attention to sustainability and social safety and alignment of our activities with the KI 2030 strategy.

Karin Loré & Angela Silveira

MedS in KI news

News about studies

New discovery could lead to better treatment for severe Psoriatic Arthritis
Researchers at Karolinska Institutet have discovered a link between a rare and severe form of psoriatic arthritis and an enzyme that produces oxygen radicals. The study, published in the journal EMBO Molecular Medicine, opens up new ways to slow down or stop the disease progression. The study was initiated more than 10 years ago by Mona Ståhle and Isabel Tapia-Paez has now led the study, both from the Division of Dermatology and Venereology.

Researchers urge caution in co-prescribing potency drugs and nitrates
Co-prescribing potency drugs such as Viagra and organic nitrates for angina is associated with a 35 to 40 percent increased risk of death and about 70 percent higher risk of heart attack and heart failure. This is according to a Swedish registry study published in the Journal of the American College of Cardiology (JACC). The Swedish researchers are now urging caution. Ylva Trolle Lagerros at the Division of Clinical Epidemiology is the first author of the study.

Mental health problems not reduced after obesity surgery in young people
Young people who have had surgery for obesity do not improve their mental health despite significant and permanent weight loss. However, bariatric surgery increases the risk of early alcohol problems. This is according to the largest long-term study of young people who have undergone bariatric surgery, conducted at Lund University and Karolinska Institutet, among others. Martin Neovius at the Division of Clinical Epidemiology is one of the researchers.

New method is better able to map immune response and paves way for new treatments
A new method, developed at Karolinska Institutet, KTH Royal Institute of Technology and SciLifeLab, can identify unique immune cell receptors and their location in tissue, a study published in the journal Science reports. The researchers predict that the method will improve the ability to identify which immune cells contribute to disease processes and open up opportunities to develop novel therapies for numerous diseases. Camilla Engblom at the Division of Immunology and Allergy is one of the study’s three lead authors.

Popular science

Ylva Trolle Lagerros: Hunger can be an ever-present sensation
The abundance of unhealthy food in society means that obesity doctor and researcher Ylva Trolle Lagerros is working against certain headwinds. But the arrival of new medications have made her job more enjoyable. In parallel, she has developed apps that provide patients with support.

Defended theses

(since last issue of MedS News)

Upcoming defence of doctoral theses

Upcoming public defences and mid-term examinations are regularly announced in the calendar on the department's website.

New Docents

Department of Medicine Solna 

The Department of Medicine consists of 47 research groups belonging to 11 different divisions.
You find more information about our organization on our web site.

MedS News is an internal newsletter for all employees and affiliated at the Department of Medicine Solna. The purpose of the newsletter is to make the department's activities and employees visible. The newsletter is published two times per semester. All employees and affiliates are welcome to contribute with news. Send your contribution to: news@meds.ki.se.

Editor: Ann-Sofie Sten, Communications officer
Publisher: Marie Wahren-Herlenius, Head of Department
Unregister your address

Department of Medicine, Solna webbsite