Anmälan är öppen

Miljömålsdagarna är en viktig mötesplats för dig som arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor. Årets tema är Miljömålen 25 år - perspektiv i en snabb samhällsomställning.

Ett spännande program tar form och uppdateras löpande.

Läs mer och anmäl dig här
 

En av de stora utmaningarna i Bottenvikens vattendistrikt är fysiska förändringar av vattenmiljöer. Fysiska förändringar som exempelvis vattenkraftverk, dammar och skogsbrukets verksamhet har bland annat en negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Miljöövervakning ger information om hur vattnet mår och hur tillståndet förändras över tid. Resultaten från övervakningen visar att återhämtningen i miljön sker långsamt. En hel del arbete för att komma till rätta med problemen är utfört men det återstår mycket åtgärdsarbete.

Det är viktigt att alla genomförda åtgärder synliggörs och här kan flera aktörer bidra! Genom att fler aktörer bidrar med övervakningsdata kan bedömningar baseras på ett bredare underlag.

För Vattenmyndighetens kommande arbete med att statusklassificera sjöar, älvar och andra vattendrag är det viktigt att både genomförda åtgärder och insamlad övervakningsdata finns tillgänglig för att kunna ingå i bedömningarna av påverkan och nuvarande status.

Övervakning ger en tydligare bild av hur vattnet mår, Vattenmyndigheten

EU projektet LIFE Revives gick in på sin andra fältsäsong och åtgärdsarbetet började ta fart. Arbete har skett inom Byske-, Pite-, Råne-, Kalix- och Åbyälvens Natura 2000-områden.

Åtgärder 2023

Utöver detta infekterades lax med flodpärlmusslans larver i Åbyälven och totalt inom projektet har nu cirka 420 fiskar infekterats och släppts tillbaka för att förstärka musselpopulationen i älven.

Totalt omfattas projektet av 14 avrinningsområden med 69 vattendrag. Av dessa finns 36 i Norrbotten, 32 i norra och västra Finland och ett i Estland.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har tillsammans med Norge och Finland fått medel till ett gränsöverskridande projekt från EU-fonden Interreg Aurora. Projektet CLAP – Climate change communication and adaptation in Arctic protected areas – ska under tre år arbeta fram en metod för klimatanpassning inom skötselplanering och förvaltning av skyddade områden. Metoden ska testas i nationalparkerna Abisko i Sverige, Reisa i Norge samt Oulanka och Pallas-Yllästunturi i Finland.

Dessutom ska fyra nordliga besökscenter (naturum) gemensamt utveckla sin klimatkommunikation till besökare,

med syfte att fördjupa förståelsen för klimatförändringarna och de anpassningar som måste göras samt öka säkerheten och inspirera till en hållbar turism.

Frågor kring de egna förvaltarnas säkerhet vid fältarbete och hur de egna utsläppen kan minskas ingår också i projektet, liksom att testa nya, klimatsmarta förvaltningsmetoder och friluftslivsanordningar. Projektet har en total budget på drygt 2 miljoner euro och ska pågå från 1 mars 2024 till 31 december 2026.

CLAP - Climate change communication and adaptation in Arctic protected areas, Länsstyrelsen Norrbotten

Länsstyrelsen har i samarbete med Kreativa byar i Norrbotten ekonomiska förening, Region Norrbotten och Swedish Lapland Visitors Board beviljats medel från Naturvårdsverket för att stärka regional samverkan i frågor som rör vandringsleder i Norrbotten. Målsättningen är en väl utvecklad infrastruktur för vandringsleder i länet.
- Med stöd i det nationella ramverket för vandringsleder vill vi utveckla kvalitetssäkrade, tillgängliga och långsiktigt hållbara vandringsleder i Norrbotten som bidrar till att göra länet till en attraktiv och hållbar vandringsdestination, säger Lo Fischer på Länsstyrelsen i Norrbotten, som kommer att vara projektledare.

Det nationella ramverket för vandringsleder är ett nationellt system av kvalitetskriterier och verktyg som är öppet och tillgängligt som stöd och hjälp för alla som arbetar med utveckling och förvaltning av vandringsleder.

Kvalitetskriterierna beskriver vad som är viktigt för att åstadkomma en utveckling mot trygga, attraktiva, kvalitetssäkrade och hållbara vandringsleder. I verktygslådan finns en samling goda exempel som kan användas för inspiration och vägledning för att realisera kvalitetskriterierna.

Kvalitetssäkrad vandringsled i Jäkkvik.

Projektet pågår under 2024. Håll utkik på Länsstyrelsens webbplats för mer information om projektet.

Kontakta oss om du vill veta mer:

Lo Fischer, projektledare lo.fischer@lansstyrelsen.se,
010-225 52 81

Victoria Bystedt, friluftslivssamordnare victoria.bystedt@lansstyrelsen.se,
010-225 54 29

Stränder är viktiga miljöer för många djur och växter, samtidigt som de är attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Därför följer vi inom Länsstyrelsernas miljöövervakning hur exploateringen av Sveriges stränder förändras. Nu kan vi presentera hur strändernas exploatering sett ut under perioden 2013–2023.

Resultatet visar en liten ökning av exploateringen av stränder.

Den största procentuella ökningen av exploatering 2013–2023 har skett längs fastlandskusten. Fastlandskustens stränder är procentuellt sett de mest exploaterade. Stränder längs smala vattendrag, det vill säga smalare än 6 meter, är procentuellt sett minst exploaterade.

Vi har sammanställt resultaten i en rapport, kartberättelse, statistikdatabas och i ett kartunderlag som du hittar via länken nedan.

Exploatering av stränder i Sverige, Regional miljöövervakning

Sprid kunskap om allemansrätten

På Naturvårdsverkets hemsida finns ett nytt stöd och material som är fritt att använda av alla som vill informera och sprida kunskap om allemansrätten. Materialet riktar sig till länsstyrelser, kommuner, destinationsbolag, ideella föreningar och organisationer, markägarorganisationer, skolor, stiftelser med flera som kommunicerar om allemansrätten.

I maj (vecka 18) inleds en informationskampanj som kommer att pågå till och med september. Länsstyrelsen är med och vi hoppas att du också är med! Det ska vara lätt att göra allemansrätt!

Kontakt

Victoria Bystedt, friluftslivssamordnare victoria.bystedt@lansstyrelsen.se,
010-225 54 29

Mindre pengar till lokala naturvårdssatsningar och friluftsliv

Under 2024 får inga nya projekt beviljas inom ordinarie LONA, det vill säga bidrag till naturvård, friluftsliv och folkhälsa. Endast pågående projekt får medel i år. Nya projekt som berör våtmarker får dock beviljas och berörs inte av nedskärningar.

- Detta minskar kommunernas möjligheter att driva lokala naturvårdsprojekt och att ta fram naturbaserade planeringsunderlag, säger Victoria Bystedt som handlägger ordinarie LONA-ansökningar på Länsstyrelsen.

Kommuner, föreningar och organisationer får också svårare att genomföra åtgärder som främjar en tillgänglig natur, vilket är av stor vikt för människors hälsa och välmående samt för att skapa attraktiva samhällen.

I dagsläget har vi ingen information om det kommer att vara möjligt att ansöka om nya projekt inom ordinarie LONA år 2025.

Aktuell information om LONA på Länsstyrelsens webbplats