Vilda bin, humlor, fjärilar och blomflugor är viktiga för pollinering av många av våra växtarter och behövs för en biologisk mångfald. Situationen för många av dessa pollinerande insekter, som vi är beroende av, är dock besvärlig. Men vi kan alla göra saker för att hjälpa dem. Till exempel kan du ordna din trädgård eller din balkong så att bin och andra insekter kan hitta mat och boplatser. Du som inte har egen mark eller trädgård - prova gärna att tipsa din kommun eller markägaren där du bor.

Se vad just du kan göra i filmen ovan!

Naturvårdsverket har utlyst en treårig satsning på lokala åtgärder i hela landet för vilda pollinatörer. Vi på Länsstyrelsen i Norrbottens län kommer under 2020 göra flera olika insatser för de pollinerande insekterna i Norrbotten. Vi förbättrar nu vårt kunskapsunderlag om dessa insekter i länet. Med stöd av LONA-bidrag genomför också olika aktörer i tre kommuner egna projekt för att gynna de vilda pollinatörerna.

Barn och unga som med egna sinnen får upptäcka och bekanta sig med träd och växter i naturliga miljöer utvecklar intresse, förståelse och engagemang för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

När elever i låg- och mellanstadiet fick utrymme för ett lekfullt utforskande i skogen, i kombination med faktasökande, började barnen att betrakta träd och växter som levande organismer som människan behöver bry sig om, istället för att se dem som döda ting.

Utomhusundervisning har i flera studier dessutom visat sig bidra till
en rad positiva effekter på elevers lärande, hälsa, fysiska aktivitet och deras personliga och sociala utveckling. Exempel på detta finns i kunskapssammanställningen ”Klassrum med himlen som tak” från Linköpings universitet 2018.

En artikel om avhandlingen från Göteborgs universitet når du via den gröna knapplänken nedan.

Publikationen "Naturmiljö och klimatförändring-ar i Norrbotten - konsekvenser och anpassning"

Vilka är de lämpliga naturvårds-strategierna för en framtid som är påverkad av ett förändrat klimat?
Nu finns en ny, uppdaterad, rapport för dig som vill veta mer om hur klimatförändringarna kan påverka naturmiljön i Norrbotten: Naturmiljö

och klimatförändringar i Norrbotten - konsekvenser och anpassning. Med rapporten vill Länsstyrelsen väcka medvetenhet och bidra till att öka kunskapen om klimatförändringarna och dess konsekvenser. Rapporten kan också användas som underlag för att planera insatser som kan minimera oönskade och negativa effekter av klimatförändringarna. Publikationen ger en aktuell översikt över vad i länets naturmiljö som kan påverkas av klimatförändringar och hur vi på Länsstyrelsen anpassar våra verksam-heter inom naturmiljöområdet till förändringarna. Effekterna på eko-systemen påverkar också möjligheten att nå flera av de nationella miljömålen. Det gäller bland annat målen Ett rikt växt- och djurliv, Storslagen fjällmiljö och Myllrande våtmarker.

Utmaningarna under coronakrisen har påmint många av oss om att vi behöver investera i en fossilfri framtid. Satsningen "Klimatklivet" är ett statligt investeringsstöd som kan användas för laddstationer för elfordon och investeringar i energikonvertering samt
för produktion av förnybar energi.

När efterfrågan på elbilar ökar brådskar det med att få den eftersatta laddinfrastrukturen i Norrbotten på plats. Särskilt gäller det snabbladdare för elfordon längs de viktiga trafikstråken i länet. Klimatklivet

kan här ge intresserade aktörer halva investeringskostnaden för installation av sådana laddstationer på strategiskt viktiga punkter. Alla organisationer - som företag, föreningar och myndigheter - kan ansöka för fasta investeringar i Klimatklivet, dock inte privatpersoner.

Nästa ansökningsomgång är öppen
31 augusti - 24 september. Välkommen att kontakta oss på Länsstyrelsen för att diskutera din idé eller ditt projekt!

I april avslutades Interreg Nord -projektet SEAmBOTH som efter tre års samarbete mellan finska och svenska marinbiologer och geologer givit ny kunskap om norra Bottenviken. Tillsammans har de här undersökt
den marina miljön och skapat ett kartunderlag över norra Bottenvikens havsbotten, dess undervattensnatur, och hur den mänskliga påverkan och naturvärdena ser ut. Resultaten kommer att publiceras på svenska och finska nationella och regionala kartportaler.

Samarbetet inom Bottenviken havsmiljö går nu vidare med Interreg Nord-projektet SeaCOMBO där vi

kan använda resultaten och fördjupa vår samverkan i förvaltningen av Bottenviken ytterligare under de kommande två åren. Under ett par års tid har Länsstyrelsen Norrbotten samtidigt arbetat för att få bättre kunskaper och mer information om den marina miljön längs andra delar
av norrbottenskusten. Vi har nyligen kunnat göra denna information tillgänglig, vilket utgör ett värdefullt kunskapsunderlag för planeringsarbete och handläggning av frågor som rör länets kust och skärgård.

Du hittar vårt kartunderlag över grunda vikar längs Norrbottenskusten på Länsstyrelsens öppna kartportal Länskarta Norrbotten (klicka). Där kan du läsa om vikarnas undervattensnatur och dess naturvärden.

Nu är länsstyrelsernas vägledning för kommunernas lokala arbete med miljömål och Agenda 2030 klar!
Vägledningen ska ge stöd och inspira-tion till er som jobbar i kommunerna för det strategiska arbetet med miljömålen och hur detta kan bidra till genomförandet av Agenda 2030. Den ska också vara ett underlag för erfarenhetsutbyte mellan länets kommuner och Länsstyrelsen i miljömålsarbetet.

Vägledning för lokalt arbete med miljömål och Agenda 2030 finns att hämta nedan på länsstyrelsernas gemensamma webbplats.

Växthusgasutsläppen från transport-sektorn i Norrbotten uppgår idag till cirka 600 000 ton/år. Det svenska klimatmålet om minskade utsläpp innebär att växthusgasutsläppen från våra transporter i länet måste minska med 70 % till år 2030. För att vi ska kunna bidra till detta mål måste våra utsläpp minskas till ca 200 000 ton/år. Det är en stor utmaning för Norrbotten som kräver engagemang och handlingskraft från ett stort antal aktörer. Samtidigt är vägtrafiken i Norrbotten ofta nödvändig för varudistribution, godstransporter, tjänsteresor, arbetspendling osv.

Länsstyrelsen har nu tagit fram en plan för att främja och samordna en

ändamålsenlig utbyggnad av en ny infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel i Norrbotten. Planen är en vägledning som visar på nödvändiga åtgärder för att påskynda
vår omställning till en fossilfri transportsektor. I planen finns ett antal rekommendationer som kan användas som strategiskt underlag
för tjänstepersoner och aktörer inom transportområdet.

Länsstyrelsens kommer fortsatt samordna genomförandet av planen för den nya infrastrukturen.

När barmarksperioden närmar sig i hela länet börjar Länsstyrelsen genomföra aktiviteter i det svensk-finska Interreg Nord-projektet EMRA som ska förbättra naturmiljöer i reglerade vattendrag. Det handlar både om rent fysiska åtgärder som att ta bort vandringshinder för fisk såväl som att samla in ny kunskap. Bland annat kommer vi göra genetiska under-sökningar på öring och harr.

I det gränsöverskridande samarbets-projektet är arbetsområdena huvud-sakligen Lule älv och Kemi älv. Under sommaren kommer Länsstyrel-sen att placera ut fiskräknare för att studera

fiskvandringen. Vi ska också fiska upp harr och öring som ska användas i de genetiska undersökningarna, samt rekognocera i fält inför en kommande vattendragsrestaurering i Pärlälven. Denna älv byggdes aldrig ut men många sidofåror stängdes av under flottningstiden för att leda timret rätt.
I huvudfåran schaktades också stenar ut mot älvens strandkanter för att timret inte skulle fastna bland stenarna. Något som då förstörde livsmiljöerna för många fiskar, men som vi nu planerar att återställa som en del i EMRA projektet.