Tillsammans för Norrbottens bästa
     
Klicka här för att öppna nyhetsbrevet i din webbläsare!!
 

Här är årets första nyhetsbrev för djurhälsopersonal i Norrbottens län. Nyhetsbrevet tas fram i ett samarbete mellan länsstyrelserna i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Länsstyrelsen vill nå dig som arbetar med djurens hälso- och sjukvård med aktuell information. Hjälp till att sprida detta genom att tipsa dina kollegor om att prenumerera på nyhetsbrevet - meddela oss via den blå knapplänken!

Din e-postadress har vi hämtat från Jordbruksverkets system och/eller från din verksamhets webbplats. Vill du inte ha våra utskick så avregistrerar du dig enkelt via länken allra längst ner.

/Länsveterinärerna i Norrbotten

Prenumerera på nyhetsbrevet
 
Foto: Mostphotos

Vad gäller vid MRSA och MRSP?

När ett djur misstänks eller konstateras ha en infektion orsakad av MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus) eller MRSP (meticillinresistent Staphylococcus pseudintermedius) finns det särskilda krav som veterinären och djurägaren ska följa. Det finns utförlig information, djurägarbrev m.m. på Jordbruksverkets hemsida, men här har kraven sammanfattats.

Om analys av bakteriologiska prover sker på laboratorier i Sverige anmäler labbet preliminär diagnos till länsstyrelsen, ansvarar för att prov konfirmeras på SVA, anmäler konstaterat fall till Jordbruksverket eller meddelar negativt slutsvar till länsstyrelsen. Skickas prov utomlands faller dessa skyldigheter på provtagande veterinär.

MRSA

Provtagning, anmälan och restriktioner vid misstanke på klinik eller labb

En veterinär är skyldig att provta ett djur om det finns anledning att misstänka en MRSA-infektion. Uppgifter i anamnesen kan ge misstanke, till exempel konstaterade fall/bärarskap av MRSA hos andra djur/människor som djuret har kontakt med eller att infektion uppstått i samband med djursjukvård på en klinik med utbrott av MRSA. Veterinären ska anmäla misstanken till länsstyrelsen.

Restriktionerna börjar gälla redan vid misstanke och gäller tills misstanken avfärdats eller ytterligare 20 dagar efter att behandlande veterinär bedömt att konstaterad infektion är avläkt. Det finns inga krav på ytterligare provtagningar efter diagnos.

Vilka restriktioner gäller vid MRSA?

1.Informationsplikt - Djurägaren ska informera andra som måste hantera djuret om infektionen
2.Kontaktisolering - Djurägaren ska se till att djuret inte har fysisk kontakt med andra djur, annars omfattas också de av restriktionerna. Utrymmen och utrustning som använts ska desinficeras enligt anvisning från veterinär.
3.Separat transport - Djuret ska transporteras avskilt från andra djur och utrymmet ska desinficeras efteråt.

MRSP

Anmälan och restriktioner vid misstanke på labb

Det finns inga krav på provtagning vid anamnes som ger misstanke om MRSP. Restriktioner börjar gälla när ett labb meddelar att ett bakteriologiskt prov misstänks vara MRSP och gäller tills misstanken kan avfärdas eller tills att behandlande veterinär har bedömt att konstaterad infektion är avläkt

Vilka restriktioner gäller vid MRSP?

1.Djurägaren ska informera om att djuret har en infektion med MRSP vid kontakt med veterinär eller annan djurhälsopersonal.
2.Under tiden som djuret har en pågående infektion med MRSP får det inte vistas i miljöer där det finns risk för att det sprider smitta till andra djur.

 

MRSA och MRSP

Information till djurägaren

Det är alltid provtagande/behandlande veterinär som ansvarar för att djurhållaren får information om misstanke, vilka restriktioner som gäller för djuret och provsvar.

Anmälan vid preliminär och konstaterad diagnos

Preliminär diagnos ska anmälas till länsstyrelsen. Konstaterad diagnos ska anmälas till Jordbruksverket.

Meddela negativt slutsvar och utläkt infektion

Om slutsvaret är negativt för MRSA/MRSP och misstanke/preliminär diagnos kan avfärdas ska det meddelas till länsstyrelsen. Behandlande veterinär är skyldig att meddela länsstyrelsen när en konstaterad infektion bedömts vara kliniskt utläkt.

Bärarskap

Om ett djur endast konstateras bära på MRSA/MRSP men inte har några symtom på en infektion omfattas det inte av några restriktioner och bärarskapet behöver inte anmälas till myndigheterna.

Jordbruksverkets information om MRSA och MRSP
Jordbruksverkets föreskrifter K12 och K112 - veterinära författningshandboken
 
Foto: Mostphotos

Provtagning för Övervakning av CWD hos hägnat kronvilt under 2021

Jordbruksverket har beslutat att vilthägnsägare som håller hägnat kronvilt ska genomföra övervakning gällande Chronic Wasting Disease (CWD) under 2021. Djur över ett års ålder ingår i övervakningen.

Hägnägarna kan själva beställa provtagningsmaterial hos SVAs viltsektion och genomföra provtagningen genom att ta prov från hjärnstam och käklymfknutor. Skulle du få frågor om övervakningen och provtagningen från hägnägare finns mer information, instruktionsfilmer m.m. hos Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Jordbruksverkets information om CWD
Mer om CWD från SVA
 
Foto: Mostphotos

Ändrade regler för anmälningsskyldighet vid djursjukdomar och smittämnen

Den 21 april 2021 började nya regler gälla för skyldigheten att anmäla djursjukdomar och smittämnen. Nya regler enligt AHL handlar framför allt om skyldigheten att anmäla så kallade förtecknade sjukdomar och ett utökat krav på aktörer att anmäla onormal dödlighet hos djur eller andra tecken som kan tyda på sjukdom.

Jordbruksverket har beslutat nya föreskrifter om biosäkerhet och anmälan samt övervakning av djursjukdomar och smittämnen (K12). De nya föreskrifterna ersätter K4:an, vilket ger några nyheter i anmälningsplikten.

AHL innebär inte några stora förändringar för veterinärers anmälningsskyldighet, men det införs nya begrepp som du behöver känna till. Exempel på nya begrepp är förtecknade sjukdomar och aktör.

Förtecknade sjukdomar är sjukdomar som förtecknas i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429. Du ska anmäla om du misstänker en förtecknad sjukdom eller om du påvisar en sådan sjukdom.

En aktör är t. ex. en djurtransportör eller lantbrukare som håller livsmedelsproducerande djur, inte veterinärer eller sällskapsdjurshållare. Aktörer ska anmäla onormal dödlighet och andra tecken på allvarlig sjukdom eller väsentligt minskad produktionstakt med obestämd orsak. Aktören ska anmäla till en veterinär för undersökning och, om det behövs, provtagning.

Om en aktör misstänker en förtecknad sjukdom eller om en sådan sjukdom påvisas hos aktörens djur, ska aktören anmäla det till veterinär på Distriktsveterinärerna.

Nyheter i K12 är till exempel att fler sjukdomar och smittämnen nu ska anmälas till Jordbruksverket när de påvisas (Infektiös bronkit hos fjäderfä m.fl.) och några sjukdomar ska anmälas redan vid misstanke (Q-feber hos nötkreatur, papegojsjuka hos fåglar m.fl.).

Sjukdom som omfattas av epizooti- eller zoonoslagen samt sjukdomar som normalt inte förekommer i Sverige ska du, som tidigare, anmäla skyndsamt via telefon till Jordbruksverket och till länsstyrelsen.

Övriga misstankar anmäls till Jordbruksverket via telefon eller e-post overgripandedjurhalsaochamr@jordbruksverket.se

Konstaterade fall av anmälningspliktiga sjukdomar som normalt finns i Sverige och som inte omfattas av epizooti- eller zoonoslagstiftningen anmäls till Jordbruksverket via e-tjänsten, som sedan informerar länsstyrelsen.

Klinisk misstanke om hästinfluensa typ A, kvarka, centralnervös form av virusabort, virusarterit och MRSA görs som tidigare till länsstyrelsen.

Mer information på Jordbruksverkets hemsida
 
Foto: Mostphotos

Smittsam digital dermatit - fortfarande aktuell ny klövsjukdom hos får

Smittsam digital dermatit (Contagious ovine digital dermatitis - CODD) har hittills hittats i två svenska fårbesättningar, det senaste fallet konstaterades under hösten 2020.

Det finns ingen behandling för att effektivt sanera besättningar som drabbats, i Sverige rekommenderas slakt av drabbade besättningar för att bli av med smittan. För att minska risken att få in smittan kan djurägaren bland annat undvika livdjurhandel, inledningsvis hålla nyinköpta djur i karantän och noga undersöka deras klövar och kronränder. Det finns mer bra tips, länkar och bilder på SVAs hemsida.

Kom ihåg att smittsam digital dermatit är en anmälningspliktig sjukdom!

Mer om CODD från SVA
 
Foto: Mostphotos

Djurskyddsärenden utanför kontorstid

Här är en kort lathund för hur dessa kan hanteras, för mer information kontakta din länsstyrelse.

Djur utan känd ägare

Allvarligt skadat eller sjukt djur som måste avlivas av djurskyddsskäl kan nödavlivas enligt 9 kap 4 § djurskyddslagen. Djur som påträffas så svårt sjukt eller skadat att det bör avlivas omedelbart, får avlivas även om djurägare inte kan kontaktas. Ägare ska informeras i efterhand, eller länsstyrelsen om ingen ägare hittas. Det finns ingen möjlighet att få ersättning från någon myndighet för avlivningen av djur där ingen ägare kan hittas.

Mindre allvarligt skadat eller sjukt djur kan, om djuret är utsatt för lidande, Polismyndigheten fatta beslut om ett omedelbart omhändertagande av enligt 9 kap 6 § djurskyddslagen punkt 2 som gäller om ägaren till djuret är okänd eller inte kan nås. Om vård kan vänta och djuret kan förvaras någonstans kan man vänta tills det blir vardag och vända sig till länsstyrelsen.

Djur som inkommer med ägare

Allvarligt skadat eller sjukt djur där djurägaren inte följer veterinärens rekommendation. Finns det behov av akuta åtgärder och djuret är utsatt för lidande kan Polismyndigheten besluta enligt 9 kap 6 § djurskyddslagen punkt 1 som säger att djur ska omhändertas om det bedöms vara utsiktslöst att lidandet för djuret blir avhjälpt. Som veterinär kan man inte agera mot djurägarens vilja. Om Polismyndigheten inte har möjlighet att hjälpa till så anmäler ni till länsstyrelsen så att det kan hanteras så snart som möjligt under kontorstid. Djurägaren får då ta med sig djuret från kliniken.

Mindre allvarligt skadat eller sjukt djur där djurägaren inte följer veterinärens rekommendation. Anmäl till länsstyrelsen för hantering under kontorstid.

Djurskyddslag (2018:1192) - 8 kap 18 § Anmälningsplikt, 9 kap 4 § Nödavlivning, 9 kap 6 § Omedelbart omhändertagande

Har du frågor med anledning av ovanstående så kan du kontakta din länsstyrelse. Det kan finnas lokala rutiner och kontaktvägar som det är bra att känna till.

Veterinära författningshandboken - Djurskydd
 

Kom ihåg e-tjänsten

Vi påminner om den e-tjänst som finns för att anmäla klinisk misstanke om kvarka, hästinfluensa, virusabort, virusarterit och MRSA till länsstyrelsen.

E-tjänst - anmälan klinisk misstanke om sjukdom på djur
 

BRA ATT VETA:

 

Anmäl till Länsstyrelsen...

Om du har avlivat ett djur som har påträffats svårt sjukt eller skadat. I första hand ska du som har avlivat ett djur enligt 9 kap 4 § djurskyddslagen (tidigare 30 §) underrätta ägaren. Om det inte är möjligt ska du istället underrätta länsstyrelsen via norrbotten@lansstyrelsen.se Ange att det rör ett djur som har avlivats akut i e-posten.

Om du misstänker att djur inte hålls enligt djurskyddslagen. Du kan anmäla till Länsstyrelsen via telefon 010-225 54 99 vardagar kl. 9.30-12.00.

Anmäl till Jordbruksverket...

Om du flyttar eller byter jobb. Om du byter jobb eller flyttar är du skyldig att anmäla det till Jordbruksverket skriftligen. En länk till Jordbruksverkets blankett finns nedan. Länsstyrelsen hämtar uppgifter som vi behöver för vår tillsyn av djurhälsopersonal hos Jordbruksverket.

Anmäl till Jordbruksverket...

Om du får svar från utländskt laboratorium om anmälningspliktig sjukdom. Om ett utländskt laboratorium anlitas för analys är det provtagande veterinär som är skyldig att anmäla fall av anmälningspliktiga sjukdomar och smittämnen till Jordbruksverket, som sedan informerar länsstyrelsen. Anmälan görs enklast via Jordbruksverkets e-blankett, du kan läsa mer på Jordbruksverkets hemsida.

Jordbruksverket - Underlag till register över djurhälsopersonal
Jordbruksverket - Anmälningsplikt för vissa djursjukdomar och smittämnen
Så hanterar vi dina personuppgifter

Klicka här för att sluta prenumerera på detta nyhetsbrev

 
 
Do not click this link

Skickat med Paloma