Foto: Lars-Olof Johansson/Johnér
|
Tack för att du prenumererar på vårt nyhetsbrev! Hösten är här och vi ser bland annat fram emot en konferens om hållbar besöksnäring i fjällen, fler lokala naturvårdssatsningar och att skolan står i fokus i september och oktober under friluftslivets år.
Charlotte Malmgren, redaktör
|
Delta i dialog kring hållbar besöksnäring i fjällen
|
Ta del av information och intressanta exempel från forskare och olika aktörer i vår fina fjällvärld och var med och diskutera fjällens besöksnäring med fokus på hållbar utveckling, samverkan och att hitta lösningar.
Tillsammans med Miljöforum Norr och Regional tankesmedja för friluftsliv bjuder
|
|
|
|
|
|
Sök medel för lokala naturvårdssatsningar (LONA)!
|
Inom LONA kan du bland annat söka bidrag till restaurering, vård och förvaltning av naturmiljöer, åtgärder som främjar friluftsliv och en tillgänglig natur, till att ta fram kunskapsunderlag, program och strategier för naturvård och friluftsliv samt information och kunskapsspridning.
|
|
|
|
|
|
Astma, allergi och tinnitus ökar bland barn i norra Sverige
|
Miljöhälsorapporten Barn i norr 2021 beskriver barns hälsa och miljöexponering i norra Sverige. Den visar att barn i Norrland har tillgång till bra luft, men att astma och allergi ökar och verkar vara vanligare i norra Sverige än i övriga landet. Att barn får tinnitus av att lyssna på hög volym i hörlurar är också ett växande problem.
Rapporten har tagits fram av Region Västerbotten, Umeå universitet och de fyra länsstyrelserna i norr och baseras på svar från Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019. Enkäten riktar sig till barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år och besvaras av barnens vårdnadshavare – med vissa frågor direkt till tolvåringarna.
Rapporten visar på likheter och skillnader i miljö och hälsa i förhållande till övriga landet, mellan länen i norr – men också utveckling över tid från enkäterna 2003 och 2011.
|
|
|
|
|
|
Utomhusundervisning ska få barn att intressera sig för naturen
|
Skolan spelar en viktig roll för att få barn intresserade av naturen. Dessutom har utomhusundervisning en positiv påverkan på bland annat koncentration, inlärning och motorik.
Under september och oktober är skolan i fokus under Luften är fri – Friluftslivets år 2021. En rad insatser och aktiviteter genomförs för att stötta skolor och pedagoger, och för att sänka trösklarna för mer utomhusbaserat lärande.
Gilla naturen har dessutom utlyst en tävling för mellanstadieklasser.
|
|
|
|
|
|
Har du en idé till ett LOVA-projekt?
|
Nu är det dags att börja tänka på er LOVA-ansökan, Lokala Vattenvårdsprojekt.
Kommuner eller andra ej vinstdrivande organisationer kan söka upp till 90% i bidrag för projekt som exempelvis minskar övergödningen i våra sjöar eller för insamling av förlorade fiskeredskap.
Ansökningsperioden är öppen 1 januari - 31 januari 2022.
Kontakt
charlotte.malmgren@lansstyrelsen
|
|
|
|
|
|
Färre snödagar i framtidens Norrbotten
|
Bevara den biologiska mångfalden genom Barentsinititivet
|
Jobbar du för att skydda biologisk mångfald och sötvattenekosystem i Barentsregionen?
Offentliga organisationer, företag, individer och samhällen kan göra frivilliga åtaganden enligt FN:s konvention om biologisk mångfald. Omfattningen kan variera från exemplevis ett stort återställningsprojekt till ett beslut av enskilda medborgare om att öka medvetenheten om bevarandet av den biologiska mångfalden.
Finland, som ordförande för Barents miljöarbetsgrupp, bjuder in alla intresserade aktörer i Barentsregionen till att visa upp sitt
|
|
|
pågående arbete för att skydda den biologiska mångfalden och inspirera till fler aktiviteter.
Vi vill samla alla åtgärder för att i ett globalt sammanhang visa upp skillnaden som lokala och regionala projekt gör - många bäckar små gör en stor å.
Rapportera din insats i Barentsinitiativet i FN:s portal för frivilliga åtaganden om biologisk mångfald helst innan oktober 2021, senast i slutet av 2022.
Här kan du läsa mer om hur du deltar!
|
|
|
|
Särskild satsning höjer kunskapen om värdefulla ängs- och betesmarker
|
Årets inventering av ängs- och betesmarker pågår fortfarande men har redan gett goda resultat och hundratals nya artrika ängar har hittats och dokumenterats. Syftet är att kartlägga och följa upp utvecklingen i våra ängs- och betesmarker, som är viktiga för exempelvis pollinerare och andra hotade arter.
Inventeringen har utförts av Länsstyrelsen på uppdrag av Jordbruksverket sedan 2002.
|
|
|
Nytt för i år är en mer omfattande kartläggning där Länsstyrelsen satsat särskilt på att lokalisera fler av dessa marker i länet. Alla resultat läggs in i den publika databasen TUVA som kan användas både av den nyfikne och den som arbetar med planarbete, exploateringsärenden eller liknande.
Databasen TUVA på Jordbruksverkets webbplats
|
|
|
|
|
|
|