I rapporten "Miljögifter i utter från Sverige" från Naturhistoriska riksmuseet visar resultaten att 58 uttrar av 60 undersökta över hela landet hade läkemedel i sig.

Bland annat hade en utter från Boden som trafikdödades 2019 högst uppmätta halter av flest olika läkemedel. Den innehöll läkemedel som används för att behandla migrän, schizofreni, maniska psykostillstånd och depression.

En annan utter som trafikdödades redan 1985 vid Avvakko, norr om Gällivare utmärkte sig genom att ha flest olika läkemedel i sig, hela 14 stycken.

Även i Sjaunja, som ligger i väglöst land väster om Gällivare, hade en utter från 2001 de högsta halterna av ett antidepressivt läkemedel.

Uttrarna får i sig dessa läkemedel via sin föda, som huvudsakligen är fisk. Eftersom uttern är en så kallad toppredator högst upp i näringskedjan ackumuleras alla ämnen som bytesdjuren fått i sig. Av den anledningen blir halterna högre i utter än i fisk. Läkemedel kommer ut i vattendragen från oss människor via avlopp och reningsverk som inte klarar av att rena vattnet.

Läs mer om rapporten på länsstyrelsens webbplats.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har under flera år utfört åtgärder i vattendrag och på myrar. Vattendrag har miljöåterställts efter flottningen, vandringshinder har tagits bort och på myrarna har diken lagts igen. Vid sådana åtgärder används vanligtvis grävmaskiner. Ett problem är att kunskapsnivån hos maskinförarna har varierat. Många vet inte varför och hur man utför åtgärderna och detta har gjort att kvaliteten på arbetet har varit ojämn.

För att höja kunskapsnivån hos maskinförarna har projektet EXPERT tagit fram ett utbildningsmaterial för maskinförare i form av kompendier och filmer.

Foto: Länsstyrelsen i Norrbottens län

Filmerna och mer information om projektet finns på länsstyrelsens webbplats.

Laddstationer och biogas i fokus efter Klimatklivets rekordår

Klimatklivet är ett investeringsstöd till åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.

Ett totalt stödbelopp på drygt 41 miljoner kronor beviljades till klimatsmarta åtgärder i länet under 2022. Bland annat kommer nya snabbladdare för personbilar att etableras i Luleå, Boden, Piteå och Gällivare kommun. En ny laddstation för tunga transporter kommer att etableras i Junosuando. Vid dessa platser blir det möjligt att ladda sina elbilar på 20 minuter vilket gör det enklare att köra elbil i Norrbotten.

Nationellt sett under 2022 var biogasproduktion det område som beviljats störst stöd.

Av de 4,5 miljarder kronor i investeringsstöd som Klimatklivet beviljat nationellt under 2022 har 40 procent gått till produktion av biogas.

De som stått för den största ökningen inom biogasproduktionen är lantbrukarna. I Piteå kommun har en åtgärd som avser att producera biogas av gödsel från grisuppfödning beviljats stöd. Biogasen kommer primärt användas som drivmedel till fordon men kan även användas till elproduktion.

Nästa ansökningsomgång samt utlysning för laddinfrastruktur förväntas öppna tidigast hösten 2023.

Mer information om Klimatklivet hittar ni på Naturvårdsverkets hemsida.

Våra fiskevatten påverkas av klimatförändringarna bland annat genom att varmvattenälskande arter som abborre, gädda och mörtfiskar gynnas när det blir högre temperaturer och längre perioder med isfria förhållanden.

Omfattningen av förändringarna är svåra att bedöma och att följa utvecklingen skulle kräva kostsamma insatser. Därför uppmanas husbehovsfiskare som har tillstånd att fiska i

fjällen att bli medborgarforskare och bidra med värdefulla data till fiskeförvaltningen.

Läs om om initiativet på Länsstyrelsens webbplats

Om medborgarforskning hos Vetenskap och allmänhet
 

Naturvårdsverket lämnade den 17 januari över den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål 2023 till regeringen. Utvärderingen görs vart fjärde år i samverkan mellan flera myndigheter. Resultaten visar att vi nu börjar se resultat av de insatser som görs för miljön, men att politiken behöver prioritera klimat och biologisk mångfald ännu mer framöver.

I rapporten presenteras också ett antal förslag till regeringen.

Fördjupad utvärdering av miljömålen på Naturvårdsverkets webbplats

Anslaget till lokala naturvårdssatsningar, LONA-bidraget, har minskats med 70 procent jämfört med anslaget för 2021 och 2022 vilket i princip innebär stopp för att bevilja nya projekt.

Bidrag till våtmarker är det enda som fortfarande kommer att kunna sökas inom LONA. Förutsättningarna för kommuner och andra lokala aktörer att arbeta med åtgärder för att tillgängliggöra naturen för friluftsliv och rekreation försämras.

Det begränsar också kommunernas möjligheter att ta fram planeringsunderlag för naturvård och friluftsliv, att genomföra naturvårdsinsatser samt att arbeta med kommunalt områdesskydd.

Sammantaget innebär detta försämrade förutsättningar för ett långsiktigt arbete med miljö och biologisk mångfald, folkhälsa, attraktiva livsmiljöer och företagande med naturen som bas.

Mer om de minskade anslagen till naturvård i Norrbotten på Länsstyrelsens webbplats