Nyhetsbrev

februari 2024

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare

I väntan på vår...

Foto:Liljegren ca 1910. Järna hembygdsförening

...gläds man över att solen tittar fram ibland, att man ännu inte halkat och brutit något, att bussen/tåget/tunnelbanan till slut kommer fram, att det snart är årsmöte (11 april) och att man får äta semlor!

Aktiviteter i febuari-mars

18 februari
Isbyk

Foto: Elin Magnusson

Vårby Fittja Hembygdsförening hälsar välkomna till årets första byk!
Hagalunds Tvätterimuseum visar hur byken (tvätten) gick till före de moderna tvättmaskinernas intåg. De eldar under tvättgrytorna och sköljer tvätten i isvaken på Albysjön. Museet är öppet och det finns servering. Har du ännu inte besökt museet så har du en skatt att upptäcka. Du hittar mer information om Isbyken och hur du hittar till den på föreningsens sida i hembygdsportalen.

1 mars
Trädgårdsmästarinnor: Hundra år av kamp för jämställd trädgårdsutbildning

Foto: Samuel Lindskog.
Elever i arbete vid Swartling trädgårdsskola i Närke 1906.Örebro läns museum..

Trädgårdsmästare sågs länge som ett manligt yrke. Men i slutet av 1800-talet hände något. En kvinnlig trädgårdsskola öppnade! Om den spännande utvecklingen berättar Inger Olausson på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Läs mer om dagen som arrangeras av Kulturväxtgruppen och hur du anmäler dig (senast 27 februari!) i Hembygdsportalen.

19 mars
Bättre att vara förberedd än rädd

Nu finns det möjlighet att lära sig mer om hemberedskap och samhällets krisberedskap.
Vi träffas på Roslagsmuseet i Norrtälje och lyssnar på Lena Hedberg från Civilförsvars-förbundet. Läs mer om dagen och hur du anmäler dig i Hembygdsportalen. Efter den här eftermiddagen kommer du hem med mer kunskaper om vad samhället ställer för krav på den enskilda människan, vad du kan göra själv för att klara dig i en utsatt situation som att bli utan vatten och/eller el.

Hushållningssällskapet driver just nu projektet Hembygdens smaker i samarbete med Sveriges Hembygdsförbund (SHF). Projektet har som syfte att utveckla landets hembygdsföreningar i lokal matkultur. För att få en bättre förståelse för matkulturen ute i landet genomför de just nu en enkätundersökning som de önskar att så många som möjligt av landets hembygdsföreningar vill svara på. Enkäten finns på denna adress: https://forms.office.com/e/WP8qGj6YFp

Den 5 mars genomförs en spännande föreläsning inom ämnet matkultur, då Richard Tellström pratar om vad måltids- och kulturturism är i vår tid och måltidens koppling till kulturarvet. Föreläsningen är digital. Mer information finns här: https://hushallningssallskapet.se/vara-projekt-och-uppdrag/3894/

Det finns ett mindre antal platser för den som vill lyssna på föreläsningen fysiskt på plats på KSLA i Stockholm! Anmäl dig till moa.ekman@hushallningssallskapet.se och ange ev. kostpreferenser. Först till kvarn gäller! 5 mars kl. 18.00. med fika från kl 17.00.Adress: KSLA (Kungl Skogs- och Lantbruksakademien), Drottninggatan 95 B, Stockholm

Vill ni arrangera täljträffar?

Robert Wiberg arrangerar täljträffar i Björkhagen och Botkyrka och letar nu efter ytterligare samarbetspartners för att kunna utvidga till fler träffar.

Förutsättningen för träffarna är att var och en tar med sig det som behövs för en täljträff. Om någon saknar något, är det fullt tillåtet att samarbeta. Glada överraskningar uppskattas. Det brukar också gå bra att få låna verktyg. Björkhagens Slöjdverkstad har fått låna en slipsten och de vanligaste täljverktygen av länsmuseet.

Vill du samarbeta kring detta eller bara veta mer går det bra att kontakta Robert på sven.robert.wiberg@gmail.com

Trasryor – textil åter(i)bruk

Utsällning på Roslagsmuseet fram till 17 augusti

Foto: Vega Maatta Siltberg

Att skapa en trasrya är en konst, ett kulturarv men också ett återbruk av värdefulla textilier. I utställningen berättas om trasryans ursprung, material, användningsområde och geografiska hemvist.

I Uppland och Roslagen återfinns idag en unik mängd av de bevarade trasryorna. I utställningen finns möjligheten att se detta kulturarv med trasryor från Nordströms museum, Roslagsmuseets och Kista hembygdsgårds samlingar. Utställningen visar föremål från 1800-talet och framåt.

Utställningen syftar också till att lyfta frågor kring textiliers värde och återbruk av textilier, ett angeläget ämne i dagens debatt som kretsar kring fast fashion, nya EU – direktiv rörande återvinning av textilier samt en ökad medvetenhet om textilindustrins påverkan på miljön i hela världen.

Programverksamhet i Östra stallet (Riksantikvarieämbetet)

Varannan onsdagskväll kl. 17.30 har Riksantikvarieämbetets arkiv och bibliotek öppen programverksamhet i Östra stallet i Stockholm.

På onsdagar har arkivet och biblioteket förlängd öppettid till kl. 19.00. Varannan onsdag bjuder de dessutom in till föreläsningar och samtal om olika ämnen eller visning av sina arkiv- och biblioteksmagasin. Fri entré till alla programpunkter och ingen förbokning!
Adressen är Storgatan 43 i Stockholm och här hittar du Program våren 2024

Lennarts bokhörna

Till nytta och nöje Folkets Hus och Park i Hässelby i text och bild
Av Berndt Sehlstedt. Hässelby Hembygdsförenings skriftserie nr 24. Hässelby 2023.

Sedan Ledungen lades ned och mina bokrecensioner flyttat över till det digitala nyhetsbrevet har jag funderat på hur länge det skulle dröja innan en ny publikation från Hässelby Hembygdsförening skulle landa på förbundets kansli. Lite mindre än ett halvår!

Utgivningstakten från denna hembygdsförening har alltid varit hög och tycks fortsätta så. Genom den täta utgivningen har vi kunnat följa lokalsamhällets utveckling med tyngdpunkt under 1900-talet. Bebyggelsehistoria, kommunikationshistoria och personhistoria är bara några av de områden som fått en ingående lokalhistorisk belysning.

Även om lokalhistorien ofta också äger generell giltighet som tidstypiska exempel på utvecklingen i hela eller delar av landet så vågar jag påstå att ämnet för den senaste boken är lika mycket en nationell berättelse som en lokal. Folkets Hus och Park är centrala delar i det Folkrörelsesverige som var med och formade vårt land från slutet av 1800-talet och under större delen av det följande århundradet. I detta fall som en del av arbetarrörelsen, en av de klassiska folkrörelserna tillsammans med frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och idrottsrörelsen.

Men den stora berättelsen skulle bli blodfattig utan den nära lokala skildringen. Bokens författare har klarat den balansakten på ett utmärkt sätt och bjuder på en doftrik tidsresa genom Hässelbys 1900-tals historia. Från den första ljudfilmen som visades i Folkets Hus 1931 till Lasse Lönndahl som 1960 kröner Sveriges Blomsterdrottning en av de många skönhetstävlingarna under årtiondena närmast efter kriget. En företeelse som idag känns mycket daterad.

Det är ett omfattande bild- och arkivmaterial som Berndt Sehlstedt bygger sin berättelse på men viktigast av allt är ändå de människor författaren mött och som kunnat berätta om denna viktiga epok i Hässelbys och Sveriges nutidshistoria.

Lennart Rosander

Rospiggen Nr 84/2024 Årsbok för Roslagens Sjöfartsminnesförening.

Uppland 2023 Årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund.

Tryckta årsböcker från hembygdsrörelsen och museivärlden brukade komma i en strid ström lagom till jul. Tyvärr har vi kunnat se en nedåtgående trend under senare år. Många har lagts ner medan andra fått en enklare utformning. Stigande bokproduktionskostnader, sjunkande medlemsantal och de digitala publiceringsmöjligheternas starka frammarsch utgör några av de viktigaste orsakerna.

Men trots den bistra samtiden i detta avseende stretar många på och fortsätter att komma ut med nya spännande årsböcker. Två utgivare som inte ger upp denna viktiga kulturgärning är Roslagens Sjöfartsminnesförening och Upplands fornminnes och hembygdsförbund. Båda kan berömma sig om en utgivning som också omfattar en stor del av förra århundradet. Dessutom har slumpen bjudit på det trevliga förhållandet att de nu utkomna årsböckerna utgör nummer åttiofyra i respektive serie.

Jag har i tidigare recensioner av dessa årsböcker framhållit den kulturhistoriska bredden såväl i tid som rum när det gäller artiklarnas innehåll. Detta förhållande gäller även de senast utkomna vilket gör det möjligt för var och en att hitta något som väcker intresse.

I Uppland 2023 får vi till exempel stifta bekantskap med Vattholma sanatorium men också möta äldre tiders botare i form av kloka gubbar och gummor. Förhistorien får också sitt i kapitlet om häradsallmänningarna och deras fornlämningar, men för att riktigt spegla mångfalden bör också kapitlet om den numera EU-skyddade Upplandskubben nämnas. Jag brukar framhålla årsbokens utmärkta verksamhetsberättelser från de olika hembygdsföreningarnas och gör det också denna gång.

Rospiggen 2024 ger oss som vanligt breda utblickar över hela det maritima området. Även om den militära delen av detta område förvisso förekommit i tidigare årgångar kan man skönja en viss tyngdpunkt åt detta håll i årets utgåva. Måhända en spegling av senare års försvarsdebatt? Hur som helst får vi följa en radarmatros ombord på flottans jagare och stifta bekantskap med Roslagens kustjägare. Men kapitlet om Roslagens flygflottilj har väl knappast med hav och fartyg att göra? Sanningen är att det är mindre långsökt än man kan tro. Flera olika flygplanstyper inom flygvapnet under 1900-talet kunde starta och landa på vattnet och dessutom fanns inom flottan flygplanskryssaren Gotland.

Lennart Rosander