Tillsammans för Dalarna!
Just nu händer det mycket när det gäller energi- och klimatomställningen. Flera nya färdplaner har tagits fram, ett planeringsunderlag för vindkraft. flera nya projekt har startat och mycket mer. Vi hoppas med detta brev bidra med goda exempel, kunskap och inspiration om det senaste som sker i Dalarna, Sverige och EU när det gäller omställningen. Trevlig läsning och glad midsommar!
> Energiintelligent Dalarna, webbplats.
Energiintelligent Dalarna är ditt regionala kontaktnät och en plattform för länets arbete i energi- och klimatfrågor. Vi samverkar inom sju prioriterade områden för att nå målet om ett Energiintelligent och klimatsmart Dalarna 2045.
|
karta över möjliga vindkraftslägen
|
|
Länsstyrelsen Dalarna har på uppdrag av Energimyndigheten och Naturvårdsverket tagit fram ett planeringsunderlag för hållbar utbyggnad av vindkraft i Dalarna. En kartbild har tagits fram som redovisar områden med få överlappande allmänna intressen. Områdena bedöms ha god potential för att en vindkraftsetablering ska kunna komma till stånd. Det saknas dock inte helt motstående intressen och även andra områden kan vara möjliga för vindkraftsetableringar.
De områden som redovisas i kartan är ett resultat av en samlad analys av nationell vinddata och vissa statliga allmänna intressen med särskilt fokus på naturvård, kulturmiljö och friluftsliv. Hänsyn har även tagits till totalförsvarets militära del. Dessa områden, tillsammans med eventuella andra områden som kommunen pekar ut, är möjliga för kommunerna att pröva som lämpliga i en kommunal vindbruksplanering.
> Ladda ner planeringsunderlaget här
Klicka på samhällsplanering, skrolla ner till mitten och klicka på ”Lstw Regional analys för utbyggnad av vindkraft”, ”Lstw Landksapskaraktärsområden” eller ”Lstw Landskapstyper”.
|
|
Färdplanen för Byggande och Boende har antagits av Dalarnas energi,- klimat- och innovationsråd.
I färdplanen finns ingående fakta om Dalarnas byggnadsbestånd och vilka möjligheter som finns att energieffektivisera och minska klimatpåverkan.
Ett mål är att alla byggnader i Dalarna ska sträva mot en nivå ”under 100” de närmaste åren, det vill säga en energianvändning som motsvarar ett primärenergital under 100 kilowattimmar per kvadratmeter för hela byggnadsbeståndet.
> Läs om färdplanen och ladda ner den här
|
Ny strategisk grupp för energiplanering har bildats
|
|
EFFEKT4Dalarna är vår regionala samverkan för elförsörjning och energiplanering. Arbetsgruppen inom EFFEKT4Dalarna samarbetar operativt och driver utvecklingsprojekt. Ibland bjuds det in till bredare sammankomster, så kallade storforum.
Nu har EFFKEKT4Dalarna kompletterats med en strategisk grupp för ledning av energiplanering i Dalarna ”EFFEKT4Dalarna strategisk grupp”. Initiativet kommer från landshövding Helena Höij som också är ordförande för gruppen. Medlemmar är representanter från bland annat regionala och lokala elnätägare, energiproducenter, näringsliv, länsstyrelse och Region Dalarna.
Gruppen hade sitt första möte den 19 juni.
> Läs mer här
|
DalaVind återkallar sina tillståndsansökningar om vindkraft i Orsa och Ljusdal
|
|
DalaVind har meddelat Länsstyrelsen Dalarna att man återkallar två tillståndsansökningar gällande 67 vindkraftverk i Orsa och Ljusdals kommun.
Utredningar under kompletteringsperioden har visat att betydande justeringar behöver göras som innebär att projekten inte längre ser ut som det som presenterats för politiker och boende i Orsa. Projekten skulle heller inte längre gå i genom de krav som Miljöprövningsdelegationen ställer. Det handlar om förändringar vad gäller kungsörn.
Uppdraget om att bygga vindkraft kommer från Orsa Besparingsskog som är den största markägaren. De 67 vindkraftverken beräknas producera el till 320 000 kunder.
– Om vi går vidare blir det en tidig närboendedialog innan en eventuell ny tillståndsprocess med samråd blir aktuell. Det här kommer i så fall att ta flera år, säger Niklas Lundaahl, vd på DalaVind.
|
Dalarna deltar i Europeisk Innovationsknutpunkt för Cirkulär ekonomi
|
|
Dalarna har beviljats medel från EU kommissionen för att delta och bilda en Europeisk Innovationsknutpunkt för Cirkulär ekonomi. Tillsammans med nio andra europeiska regioner ska respektive regions innovationsekosystem kopplas samman för att åstadkomma en cirkulär ekonomi.
Dalarna kommer genom projektet få tillgångar till kunskap, kompetens och samarbetspartners som kan bidra till att öka Dalarnas innovationskapacitet och övergången till en cirkulär ekonomi.
|
|
|
|
|
|
Dalarnas värdekedjor ska bli mer innovativa och cirkulära och bidra till hållbar utveckling i regionen. Övriga regioner/medlemsstater i konsortiet är Region Värmland, Region Gävleborg, Region Navarra, Norra Nederländerna, Helsingfors, Skottland, Litauen, Normandie, Bulgarien och Vallonien.
|
Regional färdplan för smarta energisystem
|
|
Nu finns en remissversion av färdplanen för smarta energisystem publicerad. Det är en samlad färdplan för en av energi- och klimatstrategins sju sektorer som bland annat innehåller uppdaterade prognoser för Dalarnas framtida energi-, el och effektbehov samt mål och förslag på prioriterade åtgärder. Sista dag för synpunkter är 30 september
> Läs hela artikeln
Några av slutsatserna i färdplanen presenterades vid den regionala energikonferensen ”Så får vi elen att räcka” den 23 april. Presentationerna och en videoinspelning från konferensen finns på denna länk (scrolla ner en bit)
|
Ny testarena för tillverkning av kritiska reservdelar
|
|
I januari 2024 startade ett initiativ till On demand – en testarena för lokal och hållbar tillverkning av kritiska reservdelar och komponenter till industrin. Ett syfte är att minska risken för störningar i leverantörskedjorna.
> Läs mer om testarenan
|
|
|
|
|
Nytt innovationsprogram med fokus på mineral och metaller
|
|
Med aktörer från hela värdekedjan av mineral och metaller hoppas man nu säkerställa tillgången så att omställningen av energi- och transportsektorerna kan fullföljas.
– Detta är ett mycket glädjande beslut. Att öka tillgången på mineral och metaller är nödvändigt om vi ska klara omställningen, men vi behöver också utveckla starkare, hållbarare och mera återvinningsbara material och framför allt använda dem smartare, säger Jernkontorets tekniske direktör Gert Nilson.
> Läs mer om programmet
|
Färdplanen för klimatsmart jordbruk har antagits av Dalarnas energi-, klimat- och innovationsråd
|
|
Färdplanen visar på stor potential att minska jordbrukets klimatpåverkan i Dalarna! Utsläppen kommer till största del från biologiska processer i mark, djur och gödsel och i liten utsträckning från fossila bränslen. Men jordbruket lagrar också kol och det finns stor potential att öka kolinlagringen. Dalarnas jordbruk kan vara en nyckelaktör i omställningen till en hållbar bioekonomi.
> Läs hela artikeln och ladda ner rapporten
|
Energikartläggning – början till att minska kostnaderna på ditt företag!
|
|
Genomför en energikartläggning på ditt företag genom projektet Resurseffektiva företag. En kartläggning resulterar i en handlingsplan med åtgärder som minskar energianvändningen och därigenom kostnaderna samt minskar företagets klimatpåverkan. För investeringarna finns stöd att söka hos Region Dalarna och andra aktörer. Halva kostanden för kartläggningen betalas av projektet och andra halvan av företaget. Projektet vänder sig till företag inom besöksnäringen och tillverkande industri. Senare i höst kommer fler erbjudanden från projektet. Håll utkik!
> Läs mer om vad projektet erbjuder
|
Energi och landskap – Landskapskaraktärsanalys Dalarna
|
|
Den gröna omställningen kommer föra med sig en rad nya infrastrukturprojekt som exempelvis vind- och solenergi, elledningar och datahallar. Genom att förstå hur landskapet i Dalarna ser ut och hur människor i Dalarna nyttjar landskapet kan vi också förstå hur känslig en specifik plats är i förhållande till olika slags förändringar. Därför har Länsstyrelsen tagit fram en landskapskaraktärsanalys som kan användas som planeringsunderlag i den gröna omställningen och andra infrastruktursatsningar.
Analysen beskriver 8 landskapstyper och 38 karaktärsområden som finns i Dalarna och ger förslag på strategier för etablering av bland annat vindkraft och solel.
> Ladda ner Landskapskaraktärsanalys Dalarna
> Ladda ner GIS-kartor med beskrivningar av landskapstyper
> Ladda ner GIS-kartor med beskrivningar av landskapskaraktärer
|
Dalarna Science Park lanserar cirkulär industriaccelerator
|
|
Nu startar Dalarna Science Park en cirkulär industriaccelerator, en flerårig satsning som ska bidra till ökad cirkularitet och hållbarhet i regionen. Först ut att delta är SSAB, Arctic Paper och Gevalia.
‒ Många industrier har stora restströmmar som skulle kunna omvandlas till nya produkter och tjänster eller bli del av nya processer. Idag är detta en outnyttjad resurs men med en enorm potential för bolagen, regionen och Sverige, säger Angelica Ekholm, vd på Dalarna Science Park.
> Läs mer om satsningen här
|
Nätutvecklingsplaner på gång
|
|
Alla elnätägare ska senast 15 september ha tagit fram en plan för hur elnäten ska utvecklas för att möta framtida elbehov. Remisstiden för att lämna synpunkter på planerna är till 30 oktober.
EFFEKT4Dalarna, som är det regionala samverkansforumet för elfrågorna, stödjer framtagningen av planerna.
En viktig del är att definiera behovet av flex för att klara effektbalansen och topplasttimmen. En kartläggning har gjorts av vilka flexmöjligheter som vi har i Dalarna, men det återstår att definiera vilken typ av flex som vi har störst behov av och vid vilka tidpunkter.
Effektbalansen beräknas påtagligt försämras till 2027/2028 som en effekt av ökat elbehov. Men det ser inte lika illa ut som Svenska Kraftnät bedömde för ett år sedan. Trots att vintern 2023/2024 var den kallaste på tio år i Svealand och Norrland så fanns goda marginaler.
|
Energiutbildningar populära på Högskolan Dalarna
|
|
Flera utbildningar på Högskolan Dalarna med fokus på energi och hållbarhet har många sökande till hösten. Högskoleingenjörsprogrammet i hållbara energisystem är ett exempel. Inom ramen för det programmet håller Högskolan Dalarna kurser som har utvecklats tillsammans med Hitachi Energy. Intresset för magisterutbildningen i energieffektiv byggd miljö är också stort.
Högskolan Dalarna håller även på att utveckla befintliga magister- och masterprogram i solenergiteknik för att matcha framtidens behov av den kompetensen.
|
Rapport om behovet av publik laddning för tung lastbilstrafik
|
|
För att accelerera omställningen till elektrifierade transporter är laddinfrastrukturen en viktig faktor, och där sker stora investeringar från både privat och offentligt håll för att driva på arbetet. Rapporten baseras på en utredning som på översiktlig nivå uppskattat behovet på av publik laddning för tunga fordon i Stockholm-Mälarregionen samt Dalarna och Gävleborg i perspektivet år 2030 och år 2040. Samt resonerar om var laddinfrastrukturen bör lokaliseras i regionen för att ge bäst täckning.
> Läs hela rapporten här
|
|
|
|
|
|
Inom bara några år spås världens AI-servrar att förbruka lika mycket el som hela Sverige. En stor del av Dalarnas ökade elbehov förväntas komma från just datahallar där Avancerade AI-grafikkort kräver enorma resurser.
Det är ingen slump att globala företag som Facebook, Google, Amazon och Apple väljer att lokalisera datacenter i Norden. Sverige har nästintill helt fossilfri elförsörjning, pålitliga elnät och systemlösningar för återvinning av värme är möjligt.
EcoDatacenter i Falun planerar en kraftig utbyggnad av sin datahall. Google har ännu inte påbörjat sin byggnation av ett datacenter i Horndal, delvis för att tillräcklig effekt ännu inte kunnat garanteras från Vattenfall.
Microsoft har beslutat att satsa 33,7 miljarder på moln- och AI-infrastruktur de närmaste två åren i existerande datacenter i Sandviken, Gävle och Staffanstorp. Det kommer öka elbehovet med 146 GWh. En positiv sak är dock att en datahall använder mest el på sommaren, vilket verkar positivt på utjämningen av effektuttaget i elnätet.
AI kan också vara ett verktyg för att lösa effektutmaningen. Med hjälp av AI kan stora mängder data om historisk last på nätet läsas in tillsammans med väderdata och konsumtionsmönster för att sedan låta maskinen prediktera hur morgondagens elanvändning kommer att se ut. Det kan användas för att ta beslut om hur man ska reglera och balanser nätet.
|
Nya stödmöjligheter och utlysningar
|
Regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter
|
|
Energimyndigheten utlyser högst 850 miljoner kronor till utbyggnad av laddinfrastruktur för tunga vägtransporter vid terminaler, lager, återvinningscentraler och liknande platser som är öppna för tillträde för alla transportörer som har ett ärende på platsen (ibland kallade semipublika platser).
Sista dag för ansökan är 31 oktober 2024.
Stödnivån är 20% för stora företag, 40% för medelstora företag och 50% för små företag. Laddstationen ska avse platser för omlastning, lagerhållning, byte av trafikslag, varumottagning, återvinning eller verkstadstjänster. Alla projekt som uppfyller krav och villkor i utlysningen ges stöd så länge som det finns medel kvar.
> Läs mer om stödet
|
Beviljat ramprojekt förstärker Region Dalarnas företagsstöd
|
|
Region Dalarna har nu beviljats ett ramprojekt på 20 miljoner som ska förstärka företagsstöd. I projektet erbjuds företag stöd till energieffektiva och/eller materialeffektiva investeringar. Investeringarna ska möjliggöra cirkulära processer, produkter och tjänster som bidrar till en förlängning av resursers livslängd, återanvändning av resurser och minska mängden avfall som går till deponi. Projektet finansieras av regionalfonden och löper under perioden 240401–271231.
> Läs mer om Region Dalarnas företagsstöd
|
Robust kommun – nytt program för att höja den kommunala energiberedskapen
|
|
Energimyndigheten planerar att starta ett investeringsstödsprogram under 2025 för ökad energiberedskap på kommunal nivå. Syftet med programmet är att öka förmågan att hantera avbrott och störningar i energiförsörjningen i den samhällsviktiga verksamheten. Under 2024 genomför Energimyndigheten ett pilotprogram med 10 kommuner, spridda över landet, för att fånga upp kommunernas perspektiv i utformningen av det planerade stödet. Energiberedskap är en viktig komponent i energiplanering och totalförsvarsplanering.
> Läs mer om programmet här
|
|
Interreg Sverige-Norgeprogrammet främjar gränsregional utveckling inom till exempel innovation, näringslivsutveckling, digitalisering, utbildning, klimatanpassning och cirkulär ekonomi. Syftet är att lösa gemensamma utmaningar, nyttja gemensamma möjligheter och resurser samt reducera gränshinder genom att svenska och norska aktörer samarbetar över landsgränsen.
Man kan söka stöd till förstudier och småskaliga projekt löpande. Den 15 september är deadline för ansökningar om huvudprojekt.
> Håll utkik efter nästa utlysning som publiceras den 15 augusti
|
|
Med pengar från regionalfonden kan utvecklingsprojekt finansieras. Programmet innehåller sex målområden som bland annat syftar till att ställa om energianvändning, göra ekonomin mer cirkulär samt öka innovationskraften och konkurrenskraften för en hållbar utveckling. Utlysningarna öppnar 12 augusti 2024 och stänger 13 september 2024.
> Mer information om vilka målområden som det går att söka medel i
|
Sverige värd för årets forum om Östersjöstrategin
|
|
I år arrangerar Sverige det årliga forumet för Östersjöstrategin. Omkring 600 deltagare från länderna kring Östersjön förväntas komma till Gotland 30–31 oktober för nätverkande, en mängd seminarium och plenum. Årets övergripande tema är hållbarhet, resiliens och säkerhet.
> Läs mer och anmäl dig här
|
Heldagskonferens om solel Kan vi göra saker smartare?
|
|
Temat på konferensen är hur offentliga affärer i Dalarna kan främja nytänkande, utveckling och innovation.
Dagen genomförs tillsammans med Upphandlingsdialog Dalarna och i programmet varvas information och föredrag med grupparbete utifrån ett antal samhällsutmaningar kopplat till kommande upphandlingar.
10 september i Falun, för mer information kontakta helen.vogelmann@regiondalarna.se
|
Save the date! Finansieringslandskapet för projektmedel
|
|
Den 16 oktober arrangerar Central Sweden ett webbinarium för att ge en överblick över tillgängliga medel för att finansiera projekt inom regional utveckling.
Tid: 16 oktober 2024, kl 10.30–12.00
Mer information om anmälan kommer att finnas på Central Swedens hemsida längre fram.
|
Heldagskonferens om solel
|
|
13 november är Högskolan Dalarna värd för Solelforskningscentrum Sverige, SOLVE, som håller en heldagskonferens om solel. Då firar man också att högskolan bedrivit solenergiforskning i 40 år och haft ett magisterprogram i solenergiteknik under 25 år.
|
|
Två mål för energipolitiken presenteras i den energipolitiska inriktningspropositionen, ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål:
| • | Planeringsmålet innebär att planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och att möjliggöra den gröna omställningen. | | • | Leveranssäkerhetsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.
|
Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045. Det är även viktigt att elbehovet som finns på kortare sikt kan mötas. Elbehovet för olika geografiska områden i landet bör därför tydliggöras och särskilt bedömas för åren 2030, 2035, 2040 och 2045. Utvecklad energiplanering på nationell, regional och lokal nivå är en viktig insats för att nå målen.
|
Förbättrad tillståndsprocess för elnät
|
|
Regeringen har överlämnat en proposition med förslag som syftar till att förtydliga och förkorta tillståndsprocesserna i samband med utbyggnad och underhåll av elnätet. Förslagen utgår från Klimaträttsutredningens slutbetänkande Rätt för klimatet. Avsikten är att förenkla och skapa förutsebarhet för de aktörer som bygger och driver elnät samtidigt som ett gott skydd för miljön, elnätets kunder och andra påverkade upprätthålls.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
> Läs hela propositionen på regeringen.se
|
Politikens roll för näringslivets klimatomställning
|
|
I en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) redogör tre forskare för politikens roll i näringslivets klimatomställning. Klimatpolitiken diskuteras ur ett strukturellt perspektiv och forskarna pekar på vikten av att kombinera olika typer av styrmedel. För att nå nettonollutsläpp räcker det inte med bränslebyten och energieffektivisering, mer genomgripande och strukturella förändringar av stora delar av ekonomin kommer krävas enligt rapporten.
> Läs hela rapporten här
|
Vägledning om energieffektivisering i myndigheter
|
|
Energimyndigheten har i uppdrag att bistå statliga myndigheter med informationsinsatser för att utveckla de delar av de statliga myndigheternas miljöledningsarbete som avser att minska el- och energianvändningen. Som en del i det arbetet finns nu en vägledning med möjliga och lämpliga åtgärder framtagen.
|
|
|
|
|
Ladd- och tankinfrastruktur för arbetsmaskiner
|
|
Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera behovet av åtgärder för att främja ladd- och tankinfrastruktur för arbetsmaskiner samt underlätta förutsättningarna för byte och transport av batterier till arbetsmaskiner.
Uppdraget ska redovisas senast 1 mars 2025.
> Läs mer om åtgärderna på Naturvårdsverket
|
|
|
|
|
Svenska klimatpolitikens effektivitet
|
|
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att tillsammans med Konjunkturinstitutet utveckla en vägledning med metoder för att bedöma den svenska klimatpolitikens effektivitet.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2024.
> Läs mer på Naturvårdsverket
|
|
EU-kommissionen föreslår ett nytt klimatmål på 90 % lägre klimatutsläpp jämfört med 1990 års nivåer för att EU ska nå klimatneutralitet 2050. Beslut planeras till hösten.
> Läs sammanfattningen här
|
|
|
|
|
EU-kommissionen stöttar produktion av solceller
|
|
|
|
Den europeiska produktionen av solceller ska stöttas. Det har EU-kommissionen, 23 medlemsländer och representanter från industrin kommit överens om när de signerade den Europeiska solstadgan.
> Läs mer här
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
