Det är lokalt och regionalt som satsningarna blir verkstad!
Pandemin har drabbat världen hårt. Ändå är det bara en försmak av vad klimatförändringen kommer innebära om vi inte skyndsamt ställer om. Pandemin har minskat våra utsläpp, men det är inte på det sättet vi vill ställa om. Vi vill skapa ett bättre samhälle som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.
Sverige kan bli ett föredöme som kombinerar utsläppsminskning, miljö, tillväxt och social hållbarhet som inspirerar andra länder. Regeringens budget är ett steg på vägen i den riktningen. Det är dock på lokal och regional nivå som satsningarna ska bli verkstad. Det är tillsammans som vi gör omställningen.
Erik Särnholm, Länsstyrelsen i Dalarnas län
|
Klimatklivet förlängs till 2026
|
|
I höständringsbudgeten för i år föreslås att årets bemyndiganderam för Klimatklivet kraftigt utökas, från 2,1 till 4,5 miljarder kronor. Samtidigt förlängs klimatklivet till 2026.
Höständringsbudget, regeringens webbsida
|
|
|
|
|
Energi- och klimatsatsningar i höstbudgeten
Regeringens förslag på statsbudget för 2021 innehåller ett stort antal hållbarhetssatsningar. Några av de viktigaste för det regionala energi- och klimatarbetet är:
| • | Nedsättningen av energiskatt för uppvärmningsbränslen i industrin och i jord- och skogsbruket slopas i två steg, från 70 procent till 35 procent den 1 juli 2021 samt helt och hållet från 2022. | | • | 350 miljoner kronor satsas på att återväta torvmarker och anlägga våtmarker i syfte att bland annat minska avgången av växthusgaser. | | • | Länsstyrelserna får 58 miljoner kronor för att effektivisera och utveckla sin miljöprövning och miljötillsyn. | | • | Flerbostadshus ska energirenoveras genom en satsning på över 900 miljoner kronor 2021 och 2,4 miljarder kronor 2022. | | • | Industriklivet ökas till 750 miljoner kronor och breddas så att stöd även kan ges till biodrivmedels- och batteritillverkning med mera. | | • | Klimatklivet förstärks till 1,9 miljarder. | | • | Omställningen av de tunga transporterna stöds genom 550 miljoner kronor till bland annat infrastruktur för laddning i regionala piloter och tankning av vätgas. | | • | Stadsmiljöavtalen förstärks med 300 miljoner kronor med särskilt fokus på cykel. | | • | Reduktionsplikten för fordonsbränsle förtydligas med kvotnivåer till 2030 och en reduktionsplikt för flyget införs. | | • | I bonus malus-systemet sänks utsläppsgränsen för klimatbonus från 70 till 60 gram per kilometer, samtidigt som beloppen höjs för både för bonus och malus. |
Hela budgetpropositionen och alla klimat- och hållbarhetssatsningar presenteras på regeringens webbsida.
|
Biogas i EU:s utsläppshandelssystem
Naturvårdsverket har med stöd av Energimyndigheten utrett hanteringen av biogas i EU:s utsläppshandelssystem. Uppdraget redovisades till regeringen 17 juni 2020.
Mer om hanteringen av biogas på Naturvårdsverket
|
|
|
|
|
|
Underlag för ökad klimatambition på EU-nivå
Naturvårdsverket redovisade i juni den andra delen i regeringsuppdraget att ta fram underlag för en ökad klimatambition på EU-nivå. Skrivelsen analyserar förutsättningarna för en koldioxidbaserad gränsjusteringsmekanism för EU, konsekvenserna av en utvidgad utsläppshandel i EU ETS, samt förutsättningarna för grön återhämtning efter Coronakrisen.
Naturvårdsverkets uppdrag att analysera kölimatförslagen
|
|
|
ya program för Europeiska regionalfonden
Arbetet med att upprätta nya program för Europeiska regionalfonden, ERUF, pågår för fullt. De nuvarande åtta regionala programmen löper ut i december 2020 och de nya ska omfatta perioden 2021-2027. EU har enats om att 30 procent av medlen ska gå till åtgärder som stödjer klimatmålen, både i form av innovationer och mer riktade stöd till energiprojekt. De regionala programmen förväntas vara klara vid årets slut.
LEKS driver ett projekt som innebär processtöd till alla länsstyrelser, regioner och Tillväxtverket om hur vi bäst kan använda dessa medel för att nå våra energi- och klimatmål.
Kontaktperson: Marit Ragnarsson, projektledare
|
|
|
|
Ny EU-gemensam jordbrukspolitik
Nu formas de kommande årens jordbrukspolitik. Vart sjunde år ses EU:s gemensamma jordbrukspolitik, även callad CAP (Common Agicultural Policy), över. Den nya perioden täcker åren 2021-2027. Utdragna förhandlingar om det nya programmet och om EU:s långtidsbudget har dock försenat det nya programmet. Det ser därför ut att bli en tvåårig övergångsperiod 2021-2022. Under tiden pågår utformningen av det nya regelverket. Bland annat ansvarar Näringsdepartementet för att ta fram en strategisk plan som sätter ramarna för jordbrukspolitikens genomförande i Sverige.
Nytt för denna period är att både gårdsstöd och landsbygdsutveckling ska ingå i en gemensam strategisk plan. Länsstyrelserna stöttar Jordbruksverket med att ta fram underlag. Till exempel bidrar LEKS arbetsgrupp med kompetens i Jordbruksverkets arbete med att skriva åtgärdstexter till miljöinvesteringsstöden.
Kontaktperson: Jörgen Persson, LEKS arbetsgrupp.
|
Jordbruket har nyckelroll i utvecklingen av svensk bioekonomi
Jordbruksråvaran erbjuder mångfasetterade lösningar för fossilfria produkter och cirkulära värdekedjor. Tillämpningsområdena finns inom energi, drivmedel, nya material, gröna kemikalier, läkemedelsindustrin, kosmetika och livsmedelsingredienser. En ny rapport från LEKS sammanfattar hur marknadsutvecklingen för bioteknologiska tillämpningar fått en allt större spridning världen över och diskuterar jordbrukets roll i en svensk bioekonomi.
Rapporten "Jordbrukets bidrag till svensk bioekonomi", pdf
|
Region Dalarnas hållbarhetsprojekt
Enligt regeringsuppdraget Hållbar regional utveckling ska ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet integreras i regionernas ordinarie verksamheter.
Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi
I detta insatsområde ingår att stödja kapacitetsuppbyggnad och nya arbetssätt inom näringslivet, men fokus på små och medelstora företag för energi- och effekteffektivisering, klimatomställning och resurshushållning.
Sammanhållning och jämlik regional utveckling
Insatsområdet handlar om att utveckla goda förutsättningar för en sammanhållen och jämlik utveckling i hela Dalarna, med fokus på länets landsbygds- och glesbygdsområden och deras specifika utmaningar, men också bli bättre på att ta vara på de fördelar som landsbygden och glesbygden har ur hållbarhetsperspektiv.
Information om de olika regionala projekten, finansierade av Tillväxtverket
|
Energimyndigheten tar fram branschspecifika webbutbildningar
Nya webbutbildningar riktat till olika branscher håller på att tas fram. I november beräknas webutbildningar inom trä-och möbelföretag samt fastigheter vara klara. Utbildningarna för branscherna fordonsverkstäder och gjuterier beräknas vara klara i februari 2021.
Sedan tidigare finns webbutbildningar inom hotell, restaurang, teknikföretag, installatörsföretag och livsmedelsföretag.
Kurserna hittar du på Energimyndighetens Kunskapsportal. Utbildningarna är gratis, men du behöver registrera ett konto med e-postadress och lösenord.
Energimyndighetens kunskapsportal
|
Konferens 19-22 oktober: Mål 11 Agenda 2030
Formas nationella forskningsprogram för hållbart samhällsbyggande och Rådet för hållbara städer håller en digital konferens om mål 11. Konferensen vänder sig till dig som arbetar med samhällsplanering, samhällsbyggande och hållbarhet i till exempel en kommun eller en region.
Anmäl dig till konferensen här
|
Slutkonferens för Hållbar vindkraft i Dalarna
Den 4 november klockan 09.00-12.00 via Skype
Seminariet är det tredje i rad inom projektet ”Hållbar vindkraft i Dalarna” och summerar arbetet från ett 20-tal möten som dialoggrupperna har genomfört. Ett första utkast till en vägledning för hållbar vindkraft i Dalarna kommer att presenteras.
Möjlighet finns att diskutera förslagen i workshop efter lunch.
Anmäl dig på Länsstyrelsens webb senast den 26 oktober
|
Slutkonferens, strategisk hållbar samhällsplanering, Hållsam Dalarna
Den 26 november klockan 09.00-12.00 via Skype
Projektet är ett metod- och kompetensutvecklingsprojekt som drivits i samverkan mellan Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, fyra kommuner i Dalarna, Högskolan Dalarna, KTH och Byggdialog Dalarna.
Under denna förmiddag får du ta del av hur arbetet har bedrivits och vilka lärdomar och slutsatser som projektet lett fram till samt planer och idéer för fortsatt arbete och samverkan i Dalarna.
Anmäl dig på Länsstyrelsens webb senast den 20 november
|
|
|
|
|
|
|
|
