Torskens många utmaningar
En mogen torskhona på endast elva centimeter. Magra fiskar där varannan dör av svält. Mycket pekar på att torsken i Östersjön och Kattegatt mår långt ifrån bra. Samtidigt fortsätter fisket på skarpsill och sill som är torskarnas huvudsakliga föda.

"Livet i havet" - snart för hela Sverige

Den digitala fälthandboken ”Livet i havet”, som presenterar Östersjöns marina arter och miljöer, har utvecklats och täcker nu även Västerhavet.

Målgruppen för fälthandboken är skolor och allmänhet och kan användas som app i mobiltelefon eller på läsplattor. Den går även att använda offline för besökare på museer. Den uppdaterade versionen av ”Livet i havet” lanseras i maj.

Besök Livet i havet >>

Samtal om skrov

Hur gör man rent skrovet på ett fartyg på ett miljövänligt sätt? Och hur stor är miljöpåverkan om man låter bli? Dessa var några av alla de frågor som diskuterades på en workshop som Havsmiljöinstitutet och Havs- och vattenmyndigheten bjöd in till i mars.

Påväxt på fartygsskrov är både ett ekologiskt och ekonomiskt problem. Ett skrov bevuxet med exempelvis havstulpaner eller alger innebär att bränsleförbrukningen ökar och därmed också fartygets miljöpåverkan. Skrov med biologisk påväxt kan dessutom föra med sig främmande och invasiva arter in i nya vatten. Syftet med workshopen var att skapa en bättre förståelse för metoder, miljöpåverkan och regelverk och därmed få en samlad bild över skrovrengöring på fartyg i Sverige.

I över tio år har den populära webbplatsen havet.nu presenterat nyheter, forskning och fakta om världens hav. Sidan uppdateras regelbundet med allt från aktuella nyheter till marina avhandlingar och pågående projekt. Från och med i år sker arbetet kring havet.nu inom Havsmiljöinstitutet. Förutom Umeå och Stockholms universitet, som varit med från starten 2007, är nu också Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) en del av samarbetet.

Född och uppvuxen i Schwiez längtade Andrea Morf alltid till havet. Nu bor hon på en skärgårdsö och jobbar med havsplanering.

Andrea Morf har jobbat i över 20 år med kust- och havsplanering, ett område som hon säger fortfarande är i utveckling.

– Rent övergripande kan man beskriva huvudutmaningarna i havsplanering så här; hur kan vi länka mellan hav och land och hur ska vi fördela havet – som inte är en kaka utan en soppa. Länder måste samarbeta, trots olika intressen, språk och förvaltningssystem – det är en enorm utmaning.

Havsplanering är till för att havet ska användas hållbart och effektivt, nu och i framtiden. En havsplan visar lämplig användning av havet och ska leda mot den framtid vi vill ha. Efter ökat tryck på Europas havsområden, där traditionella sektorer som sjöfart och fiske fått konkurrens av den ökande vindkraften till havs, såg man behovet av samarbete och lösningar över nationsgränserna. Sommaren 2014 beslutades om ett EU-direktiv för havsplanering som ska införlivas i respektive lands nationella lagstiftning.

I Sverige ska Havs- och vattenmyndigheten i slutet av året överlämna förslag på havsplaner till regeringen, en var för Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken. Detta är första gången som Sverige tar fram nationella havsplaner och de är tänkta att förena näringspolitiska och sociala mål med miljömål. Efter att regeringen beslutat om havsplanerna kommer dessa att bli vägledande för kommuner, regioner och nationella myndigheter i deras förvaltnings- och planeringsarbete. Havsmiljöinstitutet kommer att lämna in synpunkter på förslagen till havsplaner, bland annat om samverkan mellan forskarvärlden och de som förvaltar haven.

Andrea Morf, som arbetar med havsplaneringsfrågor både internationellt och inom Sverige, säger att det även inom landet finns stora utmaningar. Sveriges kommuner har sedan 80-talet ansvaret för att planera sina havsterritorium, men detta har länge varit en lågprioriterad fråga.

– Havet har fått stå tillbaka för områden som vård, skola, omsorg. Kunskaps- och kompetensbehoven hos kommunerna är fortfarande stora, men med den nationella havsplaneringen har frågorna aktualiserats.

Förutom sitt arbete inom Havsmiljöinstitutet, som inkluderar en rad internationella projekt, jobbar Andrea Morf för det nordiska forskningsinstitutet Nordregio, även där med havsplaneringsfrågor. Andrea är nyss hemkommen från ett möte på Irland där hon ledde en arbetsgrupp inom det internationella havsforskningsrådet ICES. De tittar bland annat på vetenskapens roll i havsplanering och hanteringen av kulturellt viktiga områden.

I slutändan hoppas Andrea att hennes arbete ska leda till en bättre havsförvaltning, friskare hav och bättre förståelse för konflikter kring kust och hav, med långsiktiga och rättvisa lösningar.

– Min dröm är att vi tryggt kan leva vid friska hav och få mat och glädje från dem, även om 100 år.

Följ Andrea på twitter @AndreaMorfSE. Läs om boken "Maritime spatial planning - past, present, future" där Andrea Morf är en av författarna.

Populärvetenskaplig tidskrift blir digital

Västerhavet, tidningen om aktuella forskningsprojekt och myndighetsarbete kring havsmiljön i Skagerrak, Kattegatt och Öresund, ersätts i år av ett fullmatat digitalt nyhetsbrev. Detta beslutades vid ett möte med Kontaktgrupp Västerhavet, redaktionen bakom tidningen, i början av året. Preliminär publicering av nyhetsbrevet är beräknat till sommaren.

Västerhavet ges ut av Kontaktgrupp Västerhavet, en sammanslutning av forskningsinstitutioner, myndigheter och fristående organisationer längs västkusten.

Havsmiljöinstitutet deltar i havskonferens

Det internationella havsforskningsrådet ICES’ stora årliga konferens hålls i år på Svenska Mässan i Göteborg, den 9-12 september.

Tillsammans med Naturvårdsverket arrangerar Havsmiljöinstitutet ett sidoevenemang till konferensen, där fokus kommer att ligga på att skapa kontaktytor mellan ICES och IPBES.

IPBES är biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, en kunskapsplattform med målet att sammanställa kunskap om hotade arter och livsmiljöer i världen. I arbetet ingår också att stärka samspelet mellan forskning och förvaltning och skapa framtida lösningar. Sidoevenemanget hålls den 12 september kl. 17.30-19.00.

Läs mer om studien och ICES´ konferens >>

Kommande konferenser

Havs- och vattenforum 2019
Den 4-5 juni arrangerar Havs- och vattenforum för sjunde gången i rad eventet Havs- och vattenforum i Göteborg. Fokus är anpassning till klimatförändringar och på forumet tas frågor som vattenkraft, hållbart nyttjande och övergödning upp.

Almedalen 2019
Under årets Almedalsvecka, den 30 juni till 7 juli, medverkar Havsmiljöinstitutet med en rad aktiviteter. Vi kommer bland annat att hålla i seminarier om hållbart båtliv, laxens ohälsa och torskens situation.

Västerhavsveckan
Strandstäda, experimentera, möt forskare och upptäck livet under ytan med alla sinnen. Den 3-11 augusti finns en mängd aktiviteter att ta del av när temaveckan, med syfte att öka kunskapen om Västerhavet, drar igång. Västerhavsveckan arrangeras av Västra Götalandsregionen, med Havsmiljöinstitutet som stolt samarbetspartner.

Vattnet, samhället och framtidens klimat
Tillsammans med Vattenmyndigheten för södra Östersjön anordnar Havsmiljöinstitutet en konferens i Kalmar, den 28-29 augusti. Konferensen syftar till att stärka kunskapen kring det förändrade klimatets konsekvenser och påverkan på vattenmiljön och därmed samhället i stort.