Framtidens mat odlas i havet
|
|
|
|
Mat från havet är hälsosam och god, och efterfrågan på sjömat ökar globalt. Samtidigt minskar de vilda bestånden av fisk och skaldjur. För att kunna producera marina råvaror på ett hållbart sätt krävs nya lösningar. Under Vetenskapsfestivalen i Göteborg visades exempel på nya råvaror från havet med stor potential. Sjögurkor och alger är exempel på nya råvaror som har goda förutsättningar att odlas.
Inom Göteborgs universitet ägnas mycket tid och resurser till forskning kring möjligheterna att odla sjömat på ett hållbart sätt. Under Vetenskapsfestivalen visades flera exempel på nya möjligheter och lösningar för hållbart vattenbruk. Ett exempel är sjögurkor som har odlats länge i andra delar av världen och som har många olika möjligheter. Sjögurkorna fungerar som havets städpatruller och äter avfall och restprodukter.
Sjögurka som delikatess
Ellen Schagerström arbetade med att odla sjögurkor i Filippinerna för 15 år sedan och var redan då sugen på att prova det i Sverige, men då var tiden inte mogen. Idag när intresset för hållbar mat ökar är läget ett helt annat.
- Jag forskar just nu på vår svenska art röd signalsjögurka och arbetar med att undersöka hur den skulle kunna användas i ett cirkulärt vattenbruk där vattnet går runt i ett slutet system. Där har sjögurkorna en viktig uppgift att hålla vattnet rent. Samtidigt kan sjögurkorna alltså skördas och säljas som mat för människor, säger Ellen Schagerström som forskar inom SWEMARC vid Göteborgs universitet.
Framtidens åkrar är blå
En annan råvara från havet som trendar just nu är alger. Henrik Pavia som är prefekt för institutionen för marina vetenskaper och forskar kring algodling välkomnar det stora intresset för alger som livsmedel.
- Det är en väldigt miljövänlig form av odling, och algerna innehåller en mängd intressanta ämnen både för föda och andra tillämpningsområden.
Text: Albin Dahlin
|
|
|
|
Sea and Society Talk: Sustainable management of lost fishing gear
|
|
|
|
|
|
|
Marine plastic pollution is a growing problem. Fishing gear like nets and ropes are among the most common plastic debris found in beach litter surveys. Abandoned, lost or otherwise discarded fishing gear may cause ghost fishing or other harm. How can it be managed?
Join us for next Sea and Society Talk in Bioteket in the Botanical building on Thursday, May 9. Read more and sign up below.
|
|
|
|
Ekoseminariet 6 maj: Den oceaniska vändningen. Alger, plast, konst
|
|
|
|
|
Med stigande havsnivåer och vattentemperaturer, utfiskning, ökande global fartygstrafik, migration och marint skräp har dock haven alltmer kommit i fokus. För att möta hoten mot den marina miljön krävs gränsöverskridande samarbeten. Medverkande: Maya Weeks, författare, konstnär och geograf (University of California, Davis), Anders Omstedt, prof. emeritus i oceanografi (Göteborgs universitet), Rikard Wingård, litteraturvetare (Göteborgs universitet).
|
|
|
|
|
May 7: Reducing plastic pollution - Kurt Grönfors Lecture 2019
|
|
|
|
|
|
|
Plastics are essential and ubiquitous materials in our daily lives and address numerous challenges in our society. Still, plastic waste is an increasing problem and challenge, particularly to the marine environment where a lot of it ends up. This year's Kurt Grönfors Lecture includes speeches by Bethanie Carney Almroth, Joshua Abbott and Åsa Domeij that address the issue of plastic pollution from three different perspectives.
|
|
|
|
Miljoner för utveckling av hållbara marina näringar
|
|
|
|
|
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har beviljat sex miljoner kronor till Kristineberg Marine Research and Innovation Center under 2019, för att stärka innovation och utveckling av hållbara marina näringar. Pengarna ska bland annat användas för att utveckla marina testbäddar och identifiera möjligheter och hinder för utveckling av blå hållbar ekonomi.
Uppbyggnaden av testbäddarna Akvamarin och Skagerrak och annan infrastruktur på och i anslutning till centret syftar till att öka möjligheterna för fler aktörer att utveckla nya havsbaserade produkter och och tjänster.
|
|
|
|
|
Musslornas mysterium blev barnbok
|
|
|
|
|
|
|
Om vi inte känner till livet i havet så förstår vi inte heller värdet av att skydda det. Det menar marinbiologen Kirti Ramesh, som skrev en barnbok för att sprida sina kunskaper om musslor.
I fjol avslutade hon sin doktorsavhandling som handlade just om musslornas tidiga utvecklingsstadier. När hon berättade om sin forskning märkte hon hur lite folk egentligen vet om musslorna, deras biologi och plats i det ekologiska systemet. Samtidigt upptäckte hon hur hennes egen fascination smittade av sig. Det var då hon fick idén.
|
|
|
|
Plastfrågan i fokus på havskonferens i Liberia
|
|
|
|
|
Bristande avfallshantering och låg grad av återvinning gör att stora mängder plastskräp från länder i Västafrika hamnar i havet. För att hitta innovativa lösningar som skapar mer hållbar användning av de marina resurserna hölls nyligen en internationell havskonferens i Monrovia. Bethanie Carney Almroth som forskar om plast i havet vid Göteborgs universitet deltog som expert från Sverige.
|
|
|
|
|
Fiskar gillar olika - Problem när mångfalden av arter urholkas
|
|
|
|
|
|
|
Överfiske lämnar kvar färre fiskar som kan beta av kvävande alger från korallrev. Men en ny studie visar att ett lika stort problem är att mångfalden av arter urholkas. Ett för hårt fisketryck kan få stora konsekvenser för korallrev. Orsaken är att det lämnar kvar färre fiskar som kan utföra den viktiga uppgiften att äta upp alger som annars riskerar att täcka korallreven och hindra dem från att få livsnödvändigt solljus.
|
|
|
|
Forskare i GT: "Grön potential kastad i havet"
|
|
|
|
|
Sverige har en unik möjlighet till havsbruk och ökad odling av blå fånggrödor. Men tillståndsprocessen är omständig och byråkratisk. Det behövs politisk handlingskraft, skriver elva forskare vid SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet. "Vii behöver uppdatera lagstiftningen och tillståndsprocesserna så att de kan följa med i teknikutvecklingen."
|
|
|
|
|
Nytt webbverktyg visualiserar påverkan på de Globala målen
|
|
|
|
|
|
|
Ett nylanserat gratis webbverktyg vill hjälpa verksamheter att beskriva sin påverkan på de globala hållbarhetsmålen. Syftet är att höja kunskapsnivån om helhetsbilden och stärka användares bidrag till Agenda 2030 och hållbar utveckling.
Verktyget heter SDG Impact Assessment Tool och är utvecklat av Göteborgs centrum för hållbar utveckling vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
|
|
|
|
Göteborgs universitet i toppen när det gäller hållbarhetsarbete
|
|
|
|
|
|
|
Göteborgs universitet är på sjätte plats när Times Higher Education rankar världens lärosäten utifrån de Globala målen för hållbar utveckling. För mål 4, God utbildning för alla, är Göteborgs universitet på första plats. I rankningen undersöks 460 universitet i hela världen utifrån kriterier satta efter 11 av de 17 globala målen i Agenda 2030.
– Jag ser detta som en mycket intressant mätning och jag hoppas att fler svenska lärosäten, lika väl som internationella, vågar sig på att delta i hållbarhetsranking framöver, säger rektor Eva Wiberg.
|
|
|
|
Sök ekonomiskt forskarstöd – löpande ansökan
|
|
|
|
|
Som forskare vid Göteborgs universitet kan du få ekonomiskt stöd till tvärvetenskapligt samarbete med forskare vid andra fakulteter. Samarbetet kan exempelvis avse skrivande av en gemensam forskningsansökan eller publikation inom ett av intresseområdena för Hav och samhälle. Som forskare vid Göteborgs universitet kan du söka ekonomiskt stöd för skrivarstugor, seminarier och konferenser, samordning av forskningsansökningar och internationell samverkan. Vi tar numera emot ansökningar till forskarstödet löpande.
För att beviljas stöd måste du vara medlem i Centrum för hav och samhälle. Instruktioner för vad ansökan ska innehålla finns på hemsidan. Frågor och ansökan skickas till info@havochsamhalle.gu.se.
|
|
|
|
Bli volontär för ICES Annual Science Conference 2019!
|
|
|
|
|
Vill du vara med i årets stora marinvetenskapliga händelse i Göteborg? ICES letar nu efter volontärer för sin årliga vetenskapliga konferens som i år hålls i Göteborg den 9-12 september. Här ges tillfälle att nätverka med forskare, beslutsfattare och studenter från hela världen!
|
|
|
|
Robots giving data from the ocean - SCOOT open house
|
|
MARE People and the Sea Conference 2019
|
|
International Trans-disciplinarity Conference 2019
|
|
|
|
|
On May the 8th we open the SCOOT doors at Nya Varvet in Gothenburg, to anyone interested in the ocean, data from the ocean and methods for collecting ocean data. Come and meet the researchers and the robots!
Read more
|
|
|
Learning from the past, imagining the future: The Centre for Maritime Research (MARE) is preparing its 10th international People and the Sea Conference that will take place in Amsterdam, The Netherlands, on June 25-28.
Read more
|
|
|
The aim of this conference, Joining Forces for Change, is to bring together actors from different disciplines, sectors and professional mandates to engage and discuss practical examples and case studies. Save the date! 10-13 september, 2019. Read more
|
|
|
|
|
|
|
|
