Efter sex och ett halvt väldigt roliga och lärorika år, lämnar jag nu med stort förtroende över föreståndarskapet för Centrum för hav och samhälle till Per Knutsson och Marina Panova.
När rektor beslutade om att inrätta centrumet 2015 var syftet att tydliggöra den havsrelaterade kompetensen på universitetet, skapa mötesplatser och främja samarbeten, och jag är stolt över hur mycket vi tillsammans åstadkommit.
Genom hemsidan gu.se/havet visas den stora bredden av havsrelaterad verksamhet inom universitetets åtta fakulteter, våra samarbetsarenor både regionalt, nationellt och internationellt, ett stort utbud av relevanta utbildningar av mycket hög kvalitet (exempelvis det nya masterprogrammet Sea and Society) samt en toppmodern infrastruktur. Tillsammans kan vi möta det ökade behovet av kunskap om hav och samhälle – här finns stora utmaningar men också möjligheter.
Till alla fantastiska kollegor inom och utanför universitetet vill jag rikta ett stort och varmt tack för stöd och gott samarbete!
Lena Gipperth
Professor i miljörätt vid juridiska institutionen
|
HAVSNYHETER FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET
|
De tar över som föreståndare för Centrum för hav och samhälle
|
Humanekologen Per Knutsson och marinvetaren Marina Panova blir nya föreståndare för Centrum för hav och samhälle. De ersätter Lena Gipperth som varit centrets föreståndare sedan starten 2015.
– För mig är tvärvetenskapen en del av mitt dna. Därför känns det särskilt spännande att som föreståndare få vara med och utveckla tvärvetenskapliga forskningssatsningar om havet, säger Per Knutsson.
|
|
Marina Panova och Per Knutsson. Foto: Karl-Johan Nylén.
|
|
|
|
Nu satsar fem tunga forskningsaktörer på marin forskning
|
Kristineberg Center. Foto: Eduardo Infantes
|
|
Chalmers, Göteborgs universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH och RISE har gått samman för att satsa på och driva den marina forskningsstationen Kristineberg under namnet Kristineberg Center för marin forskning och innovation. Målet med den nya överenskommelsen är att Kristineberg Center ska bli en av Europas ledande marina forsknings- och innovationsmiljöer.
|
|
|
|
Nytt projekt kan rädda hotade kulturarv
|
Klimatförändringarna påverkar också vår kulturmiljö. Ett projekt som sammanför olika discipliner ska utveckla metoder för hur hotade kulturarv kan göras mer tillgängliga och därmed underlätta vidare forskning.
– Om vi inte kan skicka experterna till Antarktis får vi ta Antarktis till experterna, säger projektledaren Jonathan Westin.
|
|
3D-modell av stenhyddan på Antarktis.
|
|
|
|
Produktionen av plast och kemikalier hotar planeten
|
|
Föroreningar från plaster och syntetiska kemikalier är uppe på nivåer som hotar planetens ekosystem. Det framhåller 14 internationellt ledande forskare i en ny vetenskaplig studie.
– Det är dags för det globala samfundet att vidta åtgärder för att begränsa skadorna som orsakas av ökad produktion och utsläpp av skadliga föroreningar, sägerBethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet.
|
|
|
|
Undervisar om havet med digital teknik
|
Jordens yta är till över 70 procent täckt av hav. Trots det är allmänhetens kunskap om havet låg. Det vill marinbiologen och pedagogikforskaren Géraldine Fauville ändra på. Med digital teknik och virtual reality utvecklar hon nya sätt att undervisa i havsmedvetenhet.
|
|
Géraldine Fauville. Foto: Nicke Johansson
|
|
|
|
Hjälper forskare skriva levande om havet
|
Per Adolfsson. Foto: Johan Wingborg
|
|
Vill du lära dig att skriva mer engagerande texter? Det finns några enkla knep.
På Centrum för hav och samhälle uppmuntras forskare att förvandla vetenskapliga resultat till spännande litteratur om havet.
– På universitetet finns massor av viktig kunskap, men många saknar verktyg för att skriva för en bredare publik, säger Per Adolfsson, redaktör på Centrum för hav och samhälle.
|
|
|
|
Marinbiolog skriver bok om havets okända mat
|
Korvsnöre, djävulstunga och neptunsnäcka kanske inte är de vanligaste rätterna på menyn. Men det vill Kennet Lundin ändra på. Marinbiologen gick en skrivarkurs hos Centrum för hav och samhälle och kommer snart ut med sin bok Sjömat.
|
|
Kennet Lundin. Foto: Johan Wingborg
|
|
|
|
Sveriges vilda ostron – unik delikatess för finsmakare
|
Foto: Anna-Lena Lundqvist
|
|
Svenskarna äter alltmer ostron. Det mesta som serveras är odlat och importerat, men det europeiska ostronet finns vilt hos oss och är unikt i sitt slag. Sedan en tid hittar vi dessutom ett nykommet ostron från Stilla Havet i våra vatten.
|
|
|
|
Kerstin Johannesson blir hedersdoktor i Lund
|
Kerstin Johannesson, föreståndare för Tjärnö marina laboratorium, har utsetts till hedersdoktor vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.
– Kerstin Johannesson kombinerar artbildning och folkbildning, två viktiga komponenter för att förstå, förklara och förbättra vår värld, säger Sven Lidin, dekan vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.
|
|
Kerstin Johannesson är professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet. Foto: Susanne Liljenström
|
|
|
|
Nya tekniska möjligheter för medborgarforskning
|
Torsten Linders, projektsamordnare på institutionen för marina vetenskaper. Foto: Simon Ungman
|
|
Nu finns nya möjligheter för allmänheten att hjälpa forskare att ta reda på hur havet mår. Under en workshop på Kristineberg visade forskare och företag upp nya tekniska lösningar för medborgarforskning, till exempel mobilappar och sensorer.
|
|
|
|
Ansjovis, sardin eller sardell – professorn reder ut begreppen
|
Ansjovishyllan gapade tom i matbutiken och julfriden är hotades när Janssons frestelse stod utan den salta fisken. Men varför är den slut när vi behöver den som mest? Och vad är ansjovis egentligen? Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, reder ut begreppen.
|
|
|
|
|
Vrak utanför Styrsö daterat till 1500-tal
|
Foto: Jens Lindström/Nordic Maritime Group.
|
|
Efter dykningar kan marinarkeologer vid Göteborgs universitet slå fast att ett vrak utanför Styrsö är från 1500-talet. Det innebär att skeppet nu kan kopplas ihop med den fiskebebyggelse som fanns på ön vid den här tiden.
|
|
|
|
Salt, sött eller båda – vad händer i fisken?
|
Ända sedan barnsben har vi fått lära oss att det finns olika fiskar i våra olika vatten, några trivs i saltvatten och andra i sötvatten. Men vad händer egentligen inuti de arter som lever- och trivs i båda? Daniel Morgenroth har med sin avhandling försökt reda ut saken.
|
|
Daniel Morgenroth, institutionen för biologi och miljövetenskap.
|
|
|
|
Lovande resultat för ålgräsplantering i sand
|
|
I våras lade grävskopor sand på havsbotten vid Lilla Askerön mellan Tjörn och Orust i ett försök att förbättra miljön för ålgräs. Nu visar uppföljningen att ålgrässkotten som dykare planterat i sanden mer än fördubblats, från 80 000 till hela 176 400 skott. Restaureringen är en del av ett fyraårigt projekt som drivs av Länsstyrelsen i samarbete med Göteborgs universitet.
|
|
|
|
|
|
|
TIPS FRÅN HAV OCH SAMHÄLLE
|
Nytt nummer av Havsutsikt
|
Tumlaren är i fara! Läs om den lilla valen i det senaste numret av Havsutsikt – tidskriften för dig som vill veta vad som är på gång inom svensk havsforskning. Du får också följa med på jakt efter farliga ämnen i havet, upptäcka de fantastiska foraminifererna och läsa om hur fisken påverkas av klimatförändringarna, bland mycket annat.
Du vet väl att du kan prenumerera helt gratis, antingen som webbtidskrift eller som tryckt tidning direkt i din brevlåda.
|
|
|
|
|
På djupet med framtidens blå mat
|
Branschtidningen Svensk Fisknäring ägnar hela sitt senaste nummer åt den nya maten från havet. Här kan du läsa om ett antal initiativ och projekt på området, bland annat ett reportage om Scary Seafood-projektets senaste två workshops.
|
|
|
|
|
|
|
|
National:
Closes: 2022-02-22
Closes: 2022-02-22
International:
Closes 2022-01-28
Closes 2022-02-13
Closes 2022-02-16
Closes 2022-02-28
|
|
|
|
|
|
|
|
LEDIGA HAVSJOBB PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITET
|
|
Sista ansökningsdag
2022-01-28
2022-01-31
2022-02-01
2022-02-13
2022-02-15
|
|
|
|
Håll koll på alla lediga jobb med koppling till havet på gu.se/havet
|
|
|
|
|
|
|
|