Äntligen tillbaka på kontoret!
|
|
Våren känns i luften och trollhasseln blommar, trots att det är en bit kvar av vintern. Vi har äntligen återvänt till arbetet på plats och det är en ren glädje att återigen träffa kollegor och studenter! Helt plötsligt känner man energi, glädje och stolthet över det man gör på etthelt annat sätt än framför Zoom-skärmen.
Det är tid att prova något nytt, följa sin nyfikenhet, våga satsa.
Vill du veta mer om forskning om havet från olika perspektiv, starta nya samarbeten inför kommande ansökningar eller nå ut med din forskning?
I februaris nyhetsbrev kan du läsa om spännande aktiviteter i Centrum för hav och samhälles anda!
|
|
|
Och varför inte komma förbi och säga hej? Du hittar oss i våra lokaler i Bioteket, på bottenvåningen av Botanhuset.
Välkomna!
|
|
Marina Panova och Per Knutsson
Föreståndare för Centrum för hav och samhälle
|
|
|
|
Kristineberg Talk – 28 februari:
Hur kan sjögräs bidra till att minska klimatförändringarna?
|
|
|
|
Sjögräsängar kan ta upp och lagra atmosfäriskt kol under långa tidsperioder och bidrar därmed till att motverka klimatförändringar.
Maria Asplund, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, berättar om sjögräsängar och deras funktion som naturliga kolsänkor.
Digital livesändning, 28 februari, 10:00-10:30
|
|
|
|
28 februari:
Vi och våra kemikalier
|
|
I samtalsserien "Hur vet vi det?" diskuterar forskare frågor som är aktuella och viktiga för vårt samhälle. Den här gången handlar det om kemikalier och framförallt reglering av kemikalier för människa och miljö.
Ingela Dahlöf, professor i miljövetenskap och Julia Johansson, doktorand i offentlig rätt.
Live på Facebook, 28 februari, 16.30-17.15
|
|
|
|
|
Sea and Society Talk – March 1:
Improving the livelihoods and wellbeing within small scale fisheries in Bangladesh
|
|
|
|
Due to climate change, people working within small scale fisheries in Bangladesh need to sail longer distance to catch fish to sustain their livelihoods.
Despoina Andrioti Bygvraa, Senior Lecturer at the School of Public Health and Community Medicine, presents the outcome of her research.
Online via zoom, March 1, 10:00-10:30
|
|
|
|
Föredrag – 3 mars:
Framtidens mat är blå – hållbar sjömat i en spännande smakmeny
|
|
Världens växande befolkning måste få bra mat på sina bord även i framtiden. Då behöver vi tänka lite nytt och spännande när det gäller varifrån hållbart producerade och näringsriktiga livsmedel kan komma.
Kristina Snuttan Sundell, föreståndare för Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning berättar om hållbart vattenbruk.
Göteborgs naturhistoriska museum, 3 mars, 18.00-19.30.
|
|
|
Kristina Snuttan Sundell.
|
|
|
|
15-16 mars:
Nationella vattenbrukskonferensen 2022
|
|
|
|
Den nationella vattenbrukskonferensen är en mötesplats för aktörer från hela Sverige, som odlare, forskare, myndigheter och intresseorganisationer. På programmet står bland annat odling och användning av alger, cirkulära system samt produktutveckling och marknadsföring.
Hotell Laholmen, Strömstad, 15-16 mars. Sista anmälningsdag 28 februari.
|
|
|
|
|
HAVSNYHETER FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET
|
Kemiska cocktails påverkar tillväxt och beteende hos fisk
|
|
|
|
Kemikalier sprids kontinuerligt i miljön och både människor och djur är utsatta för en konstant exponering.
Nya studier på zebrafisk visar att hormonstörande kemikalier inte bara inverkar på vuxna fiskar utan även deras yngel, bland annat påverkas beteendet.
|
|
|
|
Medeltidsskepp hittat utanför Fjällbacka
|
|
Ett tidigare helt okänt vrak har hittats utanför Fjällbacka. Analyser av träprover visar att det är det äldsta förlista skepp som påträffats i Bohuslän.
– Virket kommer från ekar som fällts mellan år 1233 och 1240, det vill säga för nästan 800 år sedan, säger Staffan von Arbin, marinarkeolog vid Göteborgs universitet.
|
|
|
|
|
Vattentemperaturen i Arktis har ökat kraftigt
|
|
|
|
Arktis värms upp mer än dubbelt så snabbt som resten av planeten och havsisens tjocklek sommartid har minskat med närmare 65 procent, jämfört med 1970-talet. Det här är processer som påverkar väder och klimat över hela världen. Nu bringar nya studier klarhet i varför detta sker.
|
|
|
|
Sebastiaan Swart ny professor i oceanografi
|
|
Sebastiaan Swart har blivit befordrad till professor i oceanografi på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet för sin forskning, undervisning och samverkan om Södra ishavets roll för jordens klimat.
– Helt ärligt så är jag lite i chock. Jag känner mig fortfarande lite för ung för att ha nått fram till den här akademiska nivån, säger han.
|
|
|
|
|
Återhämtningen i Östersjön försvåras av förändrad kemi
|
|
|
|
Övergödningen har förändrat den kemiska miljön i bottensedimenten i Östersjön så mycket att de processer som motverkar övergödningen försvåras. Det visar en ny avhandling i marin kemi av Astrid Hylén.
– I Östersjön är idag en yta lika stor som Danmark helt syrefri under 80 meters djup, säger hon.
|
|
|
|
Havsstormar i Antarktis orsakar stora koldioxidutsläpp
|
|
Stormar i vattnen runt Antarktis leder till stora koldioxidutsläpp i atmosfären, visar en ny internationell studie där forskare från Göteborgs universitet medverkar. Forskargruppen använde avancerade havsrobotar för att ta fram de nya rönen, som ger viktig förståelse för klimatförändringarna och kan leda till bättre globala klimatmodeller.
|
|
|
|
|
|
|
|
