Airidas Korolkovas, materialfysik, har tagit fram en unik datoralgoritm för att kunna beräkna miljarder slumpmässiga rörelser hos polymerer. Med hjälp av en specialanpassad fysikalisk modell har datorsimulationer kunnat köras hundratals gånger snabbare än traditionell datakod.
Den nya metoden togs ursprungligen fram för datorspel, men används här för att beräkna molekylära krafter i en liten polymerdroppe. Det här ger helt nya möjligheter för de tidsskalor som kan användas i vetenskapliga beräkningar.
Artikeln publicerades i Advanced Theory and Simulations den 13 september 2018
|
Materia och antimateria i ett magnetiskt universum på nanometerskala. Bild: Joo-Von Kim, University Paris-Saclay.
|
Ulrike Ritzmann, materialteori, har hjälp av datorsimuleringar tillsammans med forskare från Tyskland och Frankrike upptäckt nya egenskaper för skyrmionens antipartikel i ferromagnetiska material på nanometerskalan. Skyrmionernas egenskaper kan potentiellt ha stor betydelse inom datalagring och informationsteknologi i framtiden.
Artikeln publicerades i Nature Electronics den 13 augusti 2018
|
Alex Aperis, Ashis Nandy, Pablo Maldonado och Peter Oppeneer, materialteori, har i ett internationellt samarbete med både teoretisk och experimentell forskning för första gången kunnat visa att det är möjligt att ha flera olika topologiska kvanttillstånd i ett enskilt material.
Att ha olika topologiska kvanttillstånd i ett och samma material skyddar elektronernas rörelse mot störningar utifrån, vilket öppnar upp för fler möjliga tillämpningar i till exempel framtida kvantdatorer eller spinntroniska komponenter.
- Den främsta slutsatsen vi drar av dessa nya forskningsresultat är att det fortfarande finns okända topologiska kvantfaser att utforska, säger Alex Aperis, som utvecklade teorin bakom upptäckten.
Artikeln publicerades i Nature Communications den 1 augusti 2018
|
Uppsala universitet hamnar på plats 39 i världen inom ämnesområdet fysik i den senaste Shanghairankningen Global Ranking of Academic Subjects, som presenterades den 17 juli 2018. Uppsala universitet är det enda svenska universitet som finns med på topp-100-listan och är med sin placering bäst i Norden inom fysikområdet. Global Ranking of Academic Subjects, GRAS, rankar de bästa universiteten inom 54 olika ämnesområden. Totalt rankades 4 000 universitet i världen.
Läs mer om Shanghairankningen
|
Konstnärlig bild av IceCube. Bild: IceCube/NSF.
|
Vetenskapsrådet fattade den 4 december 2018 beslut om konsolideringsbidrag. Institutionen för fysik och astronomi tilldelas 24 000 000 SEK för två projekt under en sexårsperiod.
|
Vetenskapsrådet fattade den 8 november 2018 beslut om bidrag för tillgängliggörande av infrastruktur. Institutionen för fysik och astronomi tilldelas 18 500 000 SEK för två projekt under en fyraårsperiod.
|
|
Annica Black-Schaffer.
Foto: Mikael Wallerstedt.
|
|
|
Sergei Butorin.
Foto: Camilla Thulin.
|
|
|
Guido Festuccia.
Foto: Camilla Thulin.
|
|
|
Andreas Lindblad.
Foto: Camilla Thulin.
|
|
|
Agnese Bissi.
Foto: Camilla Thulin.
|
|
|
|
|
Vetenskapsrådet fattade den 1 november 2018 beslut om projektbidrag och etableringsbidrag inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Institutionen för fysik och astronomi tilldelas 34 980 000 SEK för perioden 2018-2022 för totalt sju projektbidrag och tre etableringsbidrag.
|
Projekttitel: Nya topologiska supraledare från platta band, orbitaleffekter och kvantkritiska punkter
Huvudsökande: Annica Black-Schaffer, materialteori
Beviljade medel: 3 259 000 SEK i projektbidrag för perioden 2019-2022
Projekttitel: Elektronstruktur tuning hos hybrid-perovskitmaterial för solceller
Huvudsökande: Sergei Butorin, molekyl- och kondenserade materiens fysik
Beviljade medel: 3 456 000 SEK i projektbidrag för perioden 2019-2022
Projekttitel: Starkt kopplade kvantfält, supersymmetri och geometri
Huvudsökande: Guido Festuccia, teoretisk fysik
Beviljade medel: 3 560 000 SEK i projektbidrag för perioden 2019-2022
Projekttitel: Hårda Röntgenstrålar för snabba processer: en titt på elektroner i material för solceller
Huvudsökande: Andreas Lindblad, molekyl- och kondenserade materiens fysik
Beviljade medel: 3 200 000 SEK i projektbidrag för perioden 2019-2022
Projekttitel: Studier av halid- och oxidmaterial och deras gränsskikt för optoelektronik - Atomär förståelse från avancerade röntgenbaserade spektroskopiska metoder
Huvudsökande: Håkan Rensmo, molekyl- och kondenserade materiens fysik
Beviljade medel: 3 320 000 SEK i projektbidrag för perioden 2019-2022
Projekttitel: Resonant mjukröntgenspridning för studier av atomer och molekyler
Huvudsökande: Jan-Erik Rubensson, molekyl- och kondenserade materiens fysik
Beviljade medel: 3 659 000 SEK i projektbidrag för perioden 2018-2021
Projekttitel: Material under extrema betingelser
Huvudsökande: Mahmoud Abdel-Hafiez
Beviljade medel: 3 600 000 SEK i etableringsbidrag för perioden 2019-2022
Projekttitel: Analytiska tekniker för utforskandet av konforma fältteorier
Huvudsökande: Agnese Bissi, teoretisk fysik
Beviljade medel: 3 970 000 SEK i etableringsbidrag för perioden 2019-2022
Projekttitel: En enhetlig teori för antiferromagnetisk spinntronik och spinnorbitronik
Huvudsökande: Dmitry Yudin, materialteori
Beviljade medel: 3 500 000 SEK i etableringsbidrag för perioden 2019-2022
Läs mer om Vetenskapsrådets bidrag inom naturvetenskap och teknikvetenskap 2018-2022
|
|
Mathias Hamberg.
Foto: Camilla Thulin.
|
|
|
|
Institutionen för fysik och astronomi tilldelades 78 500 000 SEK under fem år från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 2018 som huvudsökande till två projekt och medsökande till ett projekt.
|
|
Olle Eriksson.
Foto: Mikael Wallerstedt.
|
|
|
Henrik Johansson.
Foto: Mikael Wallerstedt.
|
|
|
Paul Barklem.
Foto: Mikael Wallerstedt.
|
|
|
|
|
Oliver Schlotterer tilldelades den 27 juli 2018 ERC Starting Grant från Europeiska forskningsrådet för projektet "UNISCAMP, The unity of scattering amplitudes: gauge theory, gravity, strings and number theory".
Oliver Schlotterer är för närvarande verksam vid Max Planck Institute for Gravitational Physics, Potsdam, Tyskland och blir från och med den 1 januari 2019 universitetslektor vid avdelningen för teoretisk fysik.
Läs mer om tidigare ERC Starting Grants vid institutionen för fysik och astronomi
|
Olle Eriksson installerades som hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolans doktorspromotion den 16 november 2018. Motiveringen till utnämningen lyder:
|
"Professor Olle Eriksson är en ledande forskare inom teoretisk materialvetenskap. Hans forskning har lett till ett flertal metodologiska genombrott inom elektronstrukturteori och står bland annat bakom utvecklingen av UppASD en simuleringsmetod för atom-spinndynamik. Olle Eriksson har genom extraordinära vetenskapliga insatser inom den kondenserade materiens fysik haft stor betydelse för utvecklingen av materialvetenskap i Sverige. Genom åren har ett stort antal samarbeten med ett flertal forskningsmiljöer på KTH genomförts med gemensamma publikationer och projekt som resultat."
|
|
Olle Eriksson.
Foto: Mikael Wallerstedt.
|
|
|
|
Zsolt Elter, tillämpad kärnfysik, tilldelades den 6 november 2018 utmärkelsen ENS High Scientific Council PhD Award för sin doktorsavhandling "Neutron monitoring based on the higher order statistics of fission chamber signals" i Bryssel.
- Jag blev faktiskt förvånad över att vinna priset, eftersom jag lyssnade till de övriga finalisternas presentationer och skulle själv valt någon av de andra som vinnare, säger Zsolt Elter.
Att Zsolt Elter tilldelas utmärkelsen innebär förutom äran, en prissumma på 2 000 Euro och att han erbjuds att skriva en artikel i open access-journalen EPJ-N.
|
Joseph Minahan, teoretisk fysik, har utsetts till mottagare av Björkénska priset. Joseph Minahan utvecklar teorier som beskriver naturens mest fundamentala växelverkan, nämligen samspelet mellan elementarpartiklarna. Han arbetar inom strängteori och kvantfältteori, och speciellt använder han teoretiska redskap som integrabilitet och lokalisering, samt antagandet om supersymmetri.
Läs mer om Björkénska priset och tidigare pristagare
|
|
Joseph Minahan. Foto: Linda Koffmar.
|
|
|
|
Anna Delin, materialteori, tilldelades den 4 september 2018 Thuréuspriset i den fysisk-matematiska klassen från Kungl. Vetenskaps-Societeten "för hennes signifikanta bidrag till teorin kring nanomagnetism" vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.
|
Anna Delin har sin huvudsakliga verksamhet knuten till Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. I sin forskning, inom nanomagnetism, studerar och försöker hon förstå magnetiska fenomen i mycket små objekt, vars storlek typiskt bara mäter några nanometer, det vill säga några miljarddels meter. Genom att göra kvantmekaniska beräkningar med hjälp av kraftfulla datorer beskriver och analyserar hon den kvantmekaniska vågfunktionen i material och nanosystem.
|
|
Anna Delin.
Foto: Håkan Lindgren, KTH
|
|
|
|
Karin Schönning, kärnfysik, tilldelades den 4 september 2018 det Thalénska priset från Kungl. Vetenskaps-Societeten vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.
- Det är hedrande för mig att få priset och för mig som verkar inom två experiment tillsammans med hundratals andra forskare är det väldigt trevligt att ens egna insatser uppmärksammas! Dock vill jag framhålla att det vi gör till stor del handlar om lagarbete och jag är mycket stolt över mina medarbetare här i Uppsala, säger Karin Schönning.
|
|
Karin Schönning.
Foto: Markus Marcetic.
|
|
|
|
Hon tilldelas priset med motiveringen:
"Docent Karin Schönning, institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, för hennes framstående insatser inom BESIII- och PANDA-experimenten."
I sin forskning studerar Karin Schönning som kärnfysiker materiens innersta och hur kvarkar rör sig inuti så kallade hyperoner, som kan liknas vid protonens "syskon". Det långsiktiga målet är att genom detta förstå sig på protonen.
Läs mer om Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala
|
Iulia Brumboiu, materialteori, och Li Cadeira Balkeståhl, tillämpad kärnfysik, tilldelades den 4 september 2018 Benzeliusbelöningar från Kungl. Vetenskaps-Societeten vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.
- Det är väldigt roligt att få ett pris, ett erkännande på att en har gjort ett bra jobb. Och det är extra bra med lite uppmuntrande de gånger när forskningen går trögt, säger Li Caldeira Balkeståhl.
Läs mer om Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala
|
Nils Mårtensson, molekyl- och kondenserade materiens fysik, har belönats med The Helmholtz Associations utmärkelse Helmholtz International Fellow Award. Motiveringen till utmärkelsen lyder:
”Nils Mårtensson är professor vid Uppsala universitet. Han ledde utvecklingen av nationella synkrotronljuslaboratoriet Max IV och mottog 2013 ett anslag från European Research Council, ERC. Mårtensson är medlem av Vetenskapsakademien och ordförande för Nobelkommittén för fysik. Vid HZB, samarbetar han med Alexander Föhlischs grupp vid HZB-Institute Methods and Instrumentation for Synchrotron Radiation Research. Tillsammans driver de Uppsala Berlin Joint Laboratory, UBJL, för att fortsätta utveckla både nya metoder och instrument.”
Läs mer på Helmholtz Zentrum Berlins webbplats
|
Olga Vekilova tilldelades pris för bästa presentation
|
Olga Vekilova, materialteori, tilldelades pris för bästa posterpresentation tillsammans med Heike Herper och Olle Eriksson, materialteori under International Conference on Magnetism, ICM 2018, i San Francisco, USA. Under konferensen deltog mer än 2000 forskare och titeln på arbetet var “Magnetic Properties of 1:12 Alloys: An Ab Initio Study”.
|
|
|
|
|
Torsdagen den 13 december kl 10.00 håller Donna Strickland, en av årets tre Nobelpristagare i fysik, en föreläsning i Universitetsaulan tillsammans med de tre pristagarna i kemi, Frances H. Arnold, George P. Smith och Sir Gregory P. Winter.
Nobelföreläsningarna är öppna för alla, ingen föranmälan krävs, men kom i mycket god tid, då föreläsningarna brukar vara väldigt populära. Platser ska vara intagna 09.45. Föreläsningarna kommer också att direktsändas på webben.
Läs en intervju med Olga Botner om arbetet i Nobelkommittén för fysik
|
|
Niklas Elmehed.
Copyright: Nobel Media AB 2018.
|
|
|
|
Fredagen den 16 november ägde 2018 års professorsinstallation rum i Universitetshuset. Tidigare under samma vecka höll de nya professorerna sina installationsföreläsningar. Från institutionen för fysik och astronomi installerades fyra nya professorer.
|
|
Paul Barklem
Foto: Mikael Wallerstedt.
|
|
|
Annica Black-Schaffer
Foto: Mikael Wallerstedt.
|
|
|
Hermann Dürr
Foto: Mikael Wallerstedt.
|
|
|
Oleg Kochukhov
Foto: Mikael Wallerstedt.
|
|
|
|
|
I oktober 2018 ersattes det studieadministrativa systemet Uppdok av nya Ladok. Den stora förändringen nya Ladok medför är att resultat och betyg kommer att rapporteras och attesteras digitalt, vilket innebär att fler personer kommer att behöva lära sig att arbeta i systemet jämfört med tidigare. Alla examinatorer och handledare måste informera sig om vilket arbete det innebär och hur det kommer att gå till.
De nya rutinerna för lärare med anledning av det nya systemet presenterades under ett lärarkollegium den 9 oktober 2018 och finns tillgängligt på Medarbetarportalen.
Läs mer om nya Ladok på Medarbetarportalen
|
Rutiner för tentamenstransport
|
För att kopiering och tentamenstransport till skrivningssalarna ska fungera, behöver försättsbladet och tentamen skickas till kurskansli@physics.uu.se senast en vecka innan tentamen äger rum. Filformatet bör vara .pdf.
|
Alla resultat från 2018 ska vara rapporterade och attesterade senast den 6 januari 2019, då institutionens årsredovisning av utbildningsuppdrag för 2018 görs den 7 januari 2019.
|
Föreläsning med Nobelpristagare Takaaki Kajita
|
Tisdagen den 27 november höll Nobelpristagaren Takaaki Kajita från Tokyos universitet en föreläsning i Siegbahnsalen i Ångströmlaboratoriet med titeln "Kamioka - Past, Present and Future".
Takaaki Kajita mottog Nobelpriset i fysik 2015 tillsammans med Arthur McDonald ”för upptäckten av neutrinooscillationer, som visar att neutriner har massa”.
|
|
Takaaki Kajita.
Foto: A. Mahmoud, Nobel Media AB.
|
|
|
|
Internationell vetenskapsolympiad
|
Bengt Lindgren, materialfysik, och Staffan Yngve, teoretisk fysik, konstruerade uppgifter och bedömde lösningar till den internationella tävlingen Vetenskapsolympiaden, som genomfördes på Rudbeckianska gymnasiet i Västerås under november månad.
Totalt deltog 108 gymnasieelever från Estland, Lettland, Litauen, Finland, Ryssland och Sverige, som tävlade i matematik, kemi och fysik.
- Det var en intressant och rolig upplevelse, där vi fick träffa lärare från gymnasier i länder runt Östersjön, säger Staffan Yngve.
|
Lördagen den 29 september arrangerade avdelningen för astronomi och rymdfysik tillsammans med föreningen Uppsala AmatörAstronomer aktiviteter under Astronomins dag och natt i Observatorieparken i Uppsala. Under dagen höll bland annat Marsfysikern Katerina Stergiopoulou, stjärnforskarna Ulrike Heiter, Eric Stempels och Bengt Edvardsson, galaxforskaren Christian Binggeli och kosmologen Martin Sahlén i aktiviteter såsom öppet hus, frågestunder, visningar av gamla teleskop och stjärnvisningar.
|
Fredagen den 21 september delades 2018 års Siegbahnpris ut till Christian Tusche, Forschungszentrum Jülich, i Siegbahnsalen på Ångströmlaboratoriet.
Tidigare under dagen arrangeras även ett evenemang för allmänheten och särskilt för gymnasister på naturvetenskaplig linje på temat, ”Kai Siegbahns nobelprisbelönta forsknings betydelse för utveckling av ett modernt miljövänligt energisystem”.
Kai Siegbahnpriset inrättades 2009 av den vetenskapliga tidskriften Nuclear Instruments and Methods A, som under decennier hade den tidigare Nobelpristagaren Kai Siegbahn som redaktör.
|
|
Prof. William Barletta, Dr. Christian Tusche och Prof. Fulvio Parmigiani. Foto: Carla Puglia.
|
|
|
|
Panelsamtal "Hur vet vi det?"
|
Erik Zackrisson, i mitten, svarar på frågor tillsammans med Danica Kragić Jensfelt och Anders Hansen. Foto: Clément Morin.
|
Erik Zackrisson, astronomi och rymdfysik, deltog den 5 september 2018 i Nobel Centers evenemang "Hur vet vi det?" i Kulturhuset i Stockholm.
Under evenemanget hade allmänheten möjlighet att ställa frågor till en forskarpanel, där Erik Zackrisson deltog tillsammans med Anna Dreber, nationalekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, Anders Hansen, läkare och psykiatriker från Karolinska Institutet och Danica Kragić Jensfelt, robotforskare. Samtalet leddes av Fritte Fritzon och Erik Zackrisson fick bland annat svara på frågan om det finns liv i rymden.
|
Seminarium om 2018 års Nobelpris i fysik
|
Tisdagen den 2 oktober tillkännagav Kungl. Vetenskapsakademien att de beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2018 ”för banbrytande uppfinningar inom laserfysik” med ena hälften till Arthur Ashkin, Bell Laboratories, Holmdel, USA ”för den optiska pincetten och dess tillämpning på biologiska system” och med andra hälften gemensamt till Gérard Mourou, École Polytechnique, Palaiseau, Frankrike och University of Michigan, Ann Arbor, USA och Donna Strickland, University of Waterloo, Kanada ”för deras metod att alstra högintensiva, ultrakorta optiska pulser”.
I anslutning till tillkännagivandet höll Joseph Nordgren och Nils Mårtensson, molekyl- och kondenserade materiens fysik och ledamöter i Nobelkommittén i ett seminarium kring 2018 års Nobelpriset i fysik i en fullsatt Siegbahnsal på Ångströmlaboratoriet.
Läs mer om 2018 års Nobelpris i fysik på Kungl. Vetenskapsakademiens hemsida
|
Fredagen den 16 november 2018 höll Sofia Ramstedt, astronomi och rymdfysik i aktiviteten "Vad händer när solen dör?" på Tunåsen, strax söder om Kungshögarna i Gamla Uppsala. Under aktiviteten, som arrangerades tillsammans med Biotopia, berättade Sofia Ramstedt om hur livet för en stjärna som solen ser ut, hur den till exempel skiftar färg och hur den till slut dör.
|
Onsdagen den 12 december 2018 spelas det traditionsenliga rundabordssamtalet Snillen spekulerar in med årets Nobelpristagare i Grünewaldsalen i Konserthuset i Stockholm. Till inspelningen har ett 15-tal doktorander, post-docs, forskare samt studenter från institutionen för fysik och astronomi bjudits in att delta och ställa frågor.
Programmet har sänts i svensk TV sedan 1959 och är sedan 2004 en samproduktion mellan SVT och BBC World som sänds över hela världen. Programmet sänds i Sverige den 18 december kl. 20.00 och går även att se på SVT Play.
|
Ny studierektor forskarutbildningen
|
Göran Ericsson, tillämpad kärnfysik, tillträder som ny studierektor för forskarutbildningen, FUS, den 1 januari 2019. Göran Ericsson efterträder Mattias Klintenberg.
|
Ny forskarutbildningsansvarig professor
|
Susanne Mirbt, materialteori, är sedan den 27 november 2018 ny forskarutbildningsansvarig professor, FUAP för fysik (två ämnen). Susanne Mirbt efterträder Mattias Klintenberg.
|
Carolina Wallström-Pan är sedan den 1 oktober 2018 ny administrativ chef vid institutionen för fysik och astronomi, där hon kommer att ansvara för ekonomi- och personalfrågor vid stödverksamheten. Hon kommer senast från Sveriges lantbruksuniversitet där hon har arbetat som administrativ chef vid två institutioner i drygt 10 år.
- Det kommer att bli spännande att lära känna medarbetarna vid institutionen och få jobba med utveckling av stödfunktionen tillsammans med dess duktiga medarbetare.
|
|
Carolina Wallström-Pan.
Foto: Camilla Thulin.
|
|
|
|
Ny avdelningsföreståndare
|
Rikard Enberg är ny avdelningsföreståndare för avdelningen för högenergifysik sedan den 1 september 2018. Rikard Enberg efterträder Allan Hallgren.
|
Ny programansvarig professor
|
Stefan Leupold är ny programansvarig professor i kärnfysik sedan den 1 juli 2018. Stefan Leupold efterträder Tord Johansson.
|
Mötesanteckningar från möte med prefekt, biträdande prefekt och avdelningsföreståndare som hålls varje måndag läggs upp i forumet avdelningsföreståndarmöten på Medarbetarportalen. Översättningar av mötesanteckningarna till engelska läggs upp som en kommentar till anteckningarna. Genom att prenumerera på forumtråden får man ett mail varje gång ett nytt inlägg publiceras.
|
Forskning & Framsteg: Partikelfysik i litet format utmanar LHC
Med Rikard Enberg, högenergifysik (2018-11-23)
Vetenskapsradion, SR: Nobelprisbelönad upptäckt kritiseras
Gunnar Ingelman, högenergifysik (2018-11-09)
P3 Dystopia: En knapptryckning bort
Med Sophie Grape, tillämpad kärnfysik, som expert för bakgrundsinformation till programmet (2018-10-29)
Vetandets värld, SR: Jakten på universums mörka materia
Med Ulf Danielsson, teoretisk fysik (2018-10-16)
Österbottens Tidning: Fysikpriset för ljusfingrar och vassa strålar - "Det är lite som Star Wars"
Med Olga Botner, högenergifysik (2018-10-02)
SVT Nyheter Västerbotten: Kött, fisk, vilt och svamp - kan man äta det idag?
Med Mattias Lantz, tillämpad kärnfysik (2018-09-25)
Upsala Nya Tidning: Bolid lyste upp himlen över Uppland
Med Eric Stempels, astronomi och rymdfysik (2018-09-19)
Sveriges Radio P4: Hur radioaktiva är de svenska svamparna?
Med Erik Andersson Sundén, tillämpad kärnfysik (2018-09-12)
P4 Uppland Sveriges Radio: Skolelever letar radioaktiv svamp i Uppland
Om massexperimentet Strålande jord (2018-09-11)
Sveriges Radio Vetenskapsradion: Stjärnan med rekordmycket litium
Med Sofia Ramstedt, astronomi och rymdfysik (2018-08-21)
Sveriges Radio Jämtland: Rymdsten damp ner i Atlanten men syntes från Jämtland
Med Eric Stempels, astronomi och rymdfysik (2018-08-21)
Upsala Nya Tidning: Så ska fler lockas till universitetet
Om Tekniskt-naturvetenskapligt basår (2018-08-15)
Sveriges Radio Dalarna: I kväll: 2000-talets längsta månförmörkelse
Med Måns Holmberg, fysikstudent (2018-07-27)
Sveriges Radio Blekinge: Månen och mars tävlar om att vara rödast
Med Andreas Korn, astronomi och rymdfysik (2018-07-27)
Sveriges Radio Uppland: Blazaren ger svar på gåtan med neutriners ursprung
Med Allan Hallgren, högenergifysik (2018-07-13)
DN Vetenskap: Neutriner i Antarktis avslöjar Oh-My-God-partiklarnas ursprung
Med Olga Botner, högenergifysik (2018-07-12)
Forskning & Framsteg: Jakten efter försvunna stjärnor
Med Beatriz Villarroel Rodriguez och Erik Zackrisson, astronomi och rymdfysik (2018-06-21)
|
Detta nyhetsbrev publiceras av institutionen för fysik och astronomi och skickas till alla anställda.
Redaktion: Camilla Thulin
e-post: nyhetsbrev@physics.uu.se
www.physics.uu.se
Klicka här för att avregistrera din adress
|
|
|
|
|
|
|
|