|
Programmet avseende Måndagsföredragen ser inledningsvis ut som följer:
SiG71 Måndag 31 augusti kl. 13.00
Göteborgskans egen grammatik
Lars-Gunnar Andersson presenterar sin nyutkomna bok Göteborgsgrammatik, en bok som i populärvetenskaplig form försöker fånga det göteborgska språksystemet.
Några godbitar:
Göteborgskans tionde vokal: ô. Det å-aktiga långa a-ljudet.
Flickskole- sje och andra sje-ljud.
Skillnaden mellan du och dû.
Verbböjningar som slita–slet–sletet; bryta– brötet.
Substantivböjningar som tösa och dörra.
En del speciella adverb som la och änna.
Detta och mycket därtill.
Till detta kommer synen på dialekten.
Hur har skolan hanterat dialekten?
Är göteborgskan något som bara är förbehållet goa gubbar, eller är det något vi alla delar?
Lars-Gunnar Andersson är professor em. i modern svenska vid Göteborgs universitet. Han har publicerat ett tiotal böcker inom olika språkvetenskapliga discipliner. Han är också känd från sina år som vetenskaplig medarbetare i radioprogrammet Språket.
Värd: Ulla Berglindh
SiG72 Måndag 14 september kl. 13.00
Ett sekel i stan
Hundra år i Göteborg är en bokserie som utkommer med anledning av stadens förestående 400-årsjubileum och som främst berättar om de senaste 100 åren, om tiden från den stora göteborgsutställningen.
Böckerna är antologier, alla med flera sakkunniga författare, och omfattar flera kulturella och samhälleliga fält: medicin, skola och utbildning, göteborgsförfattare, konst, konsthantverk och
design, idrott, stadsbyggnation, scen och musik, småindustri och sjöfart. Den första boken i serien utkom 2017 och den sista 2020.
Författaren och läkaren Gudrun Nyberg är initiativtagare och huvudredaktör för detta omfattande, banbrytande, fantastiska och vackra bokprojekt, och hon berättar om idéer, tillkomst, genomförande och innehåll.
Värd: Wanda Klintberg
SiG73 Måndag 21 september kl. 13.00
Neurovetenskap möter humaniora, pedagogik och kulturella aktiviteter - ett framväxande forskningsområde
Det har länge stått klart att musik, konst och dans samt utövandet av dessa konstformer har stor betydelse för utveckling av såväl socialt samspel, kreativitet och motivation som kognition
och inlärning. Detta gäller både unga och gamla.
Med förbättrade vetenskapliga metoder lär vi oss allt mera om samspelet mellan kulturaktiviteter och hjärnansplasticitet/formbarhet - betydelsefullt för hälsa, välbefinnande och livslångt lärande. Sammanställningar av relevanta studier har gjorts av såväl brittiska parlamentet som WHO, och en rad satsningar görs världen över, bl.a. av NIH (National Institute of Health, USA) för att utveckla detta nya kunskapsområde.
Gunnar Bjursell är professor em. och koordinator för programmet Kultur och Hjärna vid Karolinska Institutet.
Värd: Ulla Berglindh
Boka in dagar och tider angivna ovan, så återkommer vi med mer information kring detta och med uppgift om dagar och tider för resterande Måndagsföredrag hösten 2020.
|
