Nyhetsbrev från Handelsfakta.se
|
Hur spenderar svenskarna sina pengar i tuffare tider?
|
|
|
|
Här kommer Handelsfaktas nyhetsbrev till dig som är prenumerant. Nyhetsbrevet innehåller uppdateringar och guidning till senast tillgängliga handelsstatistik, insikter om handeln och tips på hur du kan använda handelsfakta.se för att dyka djupare i aktuella frågor.
|
Att jämföra priser och handla på extrapris börjar bli vardag för den svenska konsumenten. Allt fler väger sina inköp på guldvåg och är mer medvetna än någonsin om sin konsumtion. Men kanske skymtar bättre tider, när stämningsläget nu börjar lätta. I månadens nyhetsbrev tar vi hjälp av Handelsfaktas sida Handeln i siffror, för att titta närmare på Sveriges konsumtion. Under Handeln i siffror samlar vi på Handelsfakta offentlig statistik som berör handel och konsumtion. Där finns samhällsekonomiska nyckeltal som hjälper oss att förstå handeln ur ett bredare perspektiv – vad prioriterar konsumenten idag, och hur påverkar det handeln?
|
Nöjeskonsumtionen får stryka på foten i ett hårt konjunkturläge
Mellan 2021–2023 har omsättningen i detaljhandeln ökat med ca 8 procent mätt i löpande priser, men om man justerar för prisökningar har försäljningen minskat med ca 9 procent. Det innebär att vi alltså köper färre skjortor, gurkor och CD-skivor men till ett högre pris. Av varje hundralapp som spenderades i detaljhandeln under 2023 spenderades ca 43kr i dagligvaruhandeln och 57kr i sällanköpsvaruhandeln. Det går att jämföra med år 2021 då 40 kr spenderades i dagligvaruhandeln och 60kr i sällanköpsvaruhandeln. I takt med att räntor och höga energipriser upptar en större del av hushållens konsumtion kan man anta att den ökande andelen som konsumeras i dagligvaruhandeln är ett ytterligare tecken på att hushållen tvingas nedprioritera nöjeskonsumtion för mer nödvändig konsumtion såsom mat och apoteksvaror. Om du vill läsa mer om vad hushållen spenderar sina pengar så spana in Detaljhandelns försäljning på Handelsfakta.
|
|
|
|
Stämningsläget i ekonomin vänder sakta uppåt
Under det senaste två åren har de svenska hushållen mött kraftigt ökade levnadsomkostnader på grund av stigande inflation, höga elpriser och räntehöjningar som tär på köpkraften. Hushållens syn på sin egen och Sveriges ekonomi framåt har därför länge legat på rekordlåga nivåer. En positiv trend går dock nu att urskilja, både vad gäller den egna och landets ekonomi. Mikroindex (hushållens syn på den egna ekonomin) uppgick till 81,3 i mars, vilket var den högsta noteringen sedan maj 2022. Makroindex (hushållens syn på Sveriges ekonomi) uppgick till 97,0 i mars, vilket var den högsta noteringen sedan februari 2022. Att hushållens framtidstro nu ökar är ett tecken på att konjunkturläget sakta vänder åt det bättre. Är du intresserad av att läsa mer om hushållens syn på ekonomin eller om konjunkturläget i branscherna finns spännande information på sidan Konjunkturläget under fliken Handeln i siffror.
|
Högst prisutveckling på mat och dryck, och lägst på hemelektronik
Under de senaste åren har vi sett en bred prisökning på varor och tjänster, och detta har i hög grad varit drivet av att företagens egna kostnadsmassa ökat kraftigt när utgifter som inköp, hyra, el och ränta skjutit i höjden. Men det finns enskilda produktgrupper som haft en betydligt högre prisutveckling än andra. Livsmedel och alkoholfria drycker hade en prisutveckling på 9,2 procent under perioden mars 2023 till februari 2024, jämfört med föregående tolvmånadersperiod. Tätt därefter hittas hushållsutrustning som ökade med 7,8 procent i pris och kläder som ökade med 7,3 procent. Lägst prisutveckling hade produktgruppen TV, högtalare, kamera och datorutrustning som ökade med 3,4%. Du hittar mer information om prisutvecklingen i handeln på sidan Priser under fliken Handeln i siffror.
|
|
|
|
Fördjupa dig i detaljhandelns utveckling!
|
|
|
|
Handelsfakta.se finansieras av Handelsrådet och drivs av HUI Research. Handelsrådets övergripande syfte är att stärka handelns konkurrenskraft och skapa goda villkor för företagens medarbetare. Handelsrådet är ett samarbete mellan Svensk Handel, Handelsanställdas förbund, Akademikerförbunden, Fremia och Unionen.
|
|
|
|
|
|
|
|