|
Dagligvaruhandeln är den överlägset största branschen inom detaljhandeln och står för runt hälften av omsättningen. Den är samtidigt den minst digitaliserade branschen med en e-handelsandel om 2 procent. Den låga digitaliseringsgraden bidrar till att den fysiska dagligvaruhandeln i mångt och mycket fortsätter att växa som tidigare, främst drivet av livsmedelsförsäljningen i kommuner med god befolkningstillväxt.
Branschen säljer dock inte bara livsmedel, utan även andra varor som apoteksvaror, kosmetika, tobak, hälsokost och kemtekniska produkter. Dessa varor är sådana som traditionellt sett stått för hög marginal och bidragit till bättre lönsamhet när priserna på livsmedel pressas nedåt, men säljs nu i allt högre utsträckning via renodlade e-handlare och utsätts därmed för prisjämförelsesidornas transparens. Således kan branschglidande satsningar på nya varugrupper bli svårare att få lönsamma.
Dagligvaruhandeln utsätts även för konkurrens från de renodlade lågprisvaruhusen som expanderat kraftigt i Sverige under de senaste åren, och då främst inom kemtekniska produkter som schampo och tvättmedel. I många fall står numera dagligvaruförsäljningen hos lågprisaktörer som Rusta och ÖoB för en betydande andel av omsättningen.
Även mer traditionella non-foodvaror som husgeråd och beklädnad har historiskt stått för en betydande andel av försäljningen inom dagligvaruhandelns större butiksformat. Non-foodförsäljningens andel av den totala dagligvaruförsäljningen har dock minskat under de senaste åren. Troligtvis har den specialiserade heminrednings- och modehandeln fångat upp en hel del av den sällanköpsvaruförsäljning som tidigare skett i stormarknaderna.
Matbutikerna angrips också på ytterligare en front i och med att måltidsmarknaden växer kraftigt. Konsumtionen förskjuts alltmer från livsmedel som måste beredas till färdiglagade måltider i restauranger och caféer. Dagens konsumenter värdesätter tidsbesparing och enkelhet, och det finns således risk för att matbutikerna blir omsprungna av kvarterskrogen när det kommer till försäljningen av färdiga måltider.
Sammantaget står dagligvarukedjorna inför utmaningar på sikt när sortimentet angrips på flera fronter. Trots branschens relativt låga digitaliseringsgrad finns läxor att lära av utvecklingen inom sällanköpsvaruhandeln, där strukturomvandlingen hunnit betydligt längre. Särskilt den traditionella stormarknaden, som länge fungerat som handelsplatsens ankare, kommer att behöva se över dagens omfattande ytor för att anpassa sitt erbjudande inför framtiden. Ett steg i förberedelserna inför omställningen är att identifiera vilka varukategorier som är känsliga för förändrat konsumentbeteende. E-handeln växer och livsmedelshandeln kommer allt närmare kunden, kommer då konsumenterna vara villiga att fortsätta besöka den externa stormarknaden även på sikt?
Utmaningar för dagligvaruhandeln:
• Befolkningstillväxt innebär inte per automatik större kundunderlag för fysiska butiker
• Minskad benägenhet bland konsumenterna att åka långa sträckor för att handla
• Tuffare konkurrens från specialiserade e-handlare i varukategorier med hög marginal
• Förskjutning i konsumentpreferenser från hemlagat till färdiga måltider
• Butiker i storformat kan behöva omforma befintliga ytor
• Större svårigheter att få lönsamhet i nya varugrupper
|
