Ny klimat- och energistrategi för Blekinge!
|
|
Klimatförändringen är en av vår tids absolut största utmaningar. Precis som resten av världen behöver Blekinge ställa om till ett mer resurseffektivt samhälle fritt från utsläpp av fossila växthusgaser. Det är en utmaning samtidigt som det skapar möjligheter till ett mer hållbart och attraktivt Blekinge för alla dimensioner av en hållbar utveckling - ekonomisk, social och ekologisk.
|
|
I Blekinge pågår mycket arbete för att minska samhällets klimatpåverkan och de totala utsläppen av växthusgaser minskat med 42 procent sedan 1990. Men för att nå det globala målet om max två graders uppvärmning krävs en uppväxling i klimatarbetet. Koldioxidutsläppen i Blekinge behöver halveras vart fjärde år. Särskilt stora insatser behövs för att minska utsläppen från transporter.
Blekinges klimat- och energistrategi utgör ett underlag för länets klimatarbete och riktar sig till hela samhället. Den innehåller tydliga mål som samtliga aktörer har möjlighet att ansluta sig till.
|
|
|
|
Nytt naturreservat – Västra Torsö
|
|
Västra Torsö är ett nytt naturreservat på södra delen av Listerlandet i Sölvesborgs kommun. När du besöker naturreservatet kan du vandra i knotig tallskog på fossila sanddyner eller uppleva naturskogsartade bok- och alsumpskogar.
|
|
|
|
|
Naturreservatet karaktäriseras av talldominerade trädklädda sanddyner, Torsö flygsandfält, som i slutet av 1800-talet trädplanterades för att stoppa de stora sandflyktsproblem som fanns i området.
Naturreservatet hyser ett rikt växt- och djurliv, med ett flertal rödlistade och andra hänsynskrävande arter, inte minst bland svampar och insekter.
|
|
|
|
|
Området är ett populärt strövområde för närboende och sommartid är den intilliggande badstranden vid Västra Torsöviken mycket välbesökt.
|
|
|
|
Utvidgat naturreservat – Hultalycke
|
|
Hultalycke naturreservat ligger några kilometer sydväst om Hallabro och bildades 2016. Reservatet har utvidgats och omfattar nu 81 hektar, till största delen i anslutning till Bräkneån som ingår i EU:s ekologiska nätverk Natura 2000.
|
|
Naturreservatet hyser ett rikt växt- och fågelliv, med ett flertal rödlistade och andra hänsynskrävande arter, inte minst bland svamparna. I reservatet finns även flera intressanta kulturlämningar.
I naturreservatet kan du njuta av lugnet i Bräkneåns natursköna omgivningar där åns lopp kantas av naturskogar, strandängar och svämlövskogar. Vill du ha lite mer strapatser är bäckravinerna norr om Hålabäck värda ett besök. Området är lättillgängligt om man följer stigarna i närheten av ån.
|
|
|
|
Ny hängbro byggs i Halens naturreservat
|
|
Olofström blev årets friluftskommun 2019 och nu fortsätter kommunen att utveckla friluftslivet genom att bygga en ny hängbro i Halens naturreservat. Naturreservatet delas av Frickasundet som är en del av sjön Halen. Det gör att den västra delen av det populära friluftsområdet är mindre använt än den östra delen. Det har under många år funnits önskemål om att binda samman hela området, så att hela reservatet kan användas. Det gör att vandringsleder på båda sidor om sundet kommer att kunna knytas samman i ett nätverk.
|
|
– En hängbro har flera fördelar. Det innebär bland annat att vi kan bygga fundamenten på land, och behöver inte gjuta fundament i vattnet, säger Daniel Ottosson som är samordnare för offentlig miljö på Olofströms kommun.
Bilden ovan visar en hängbro i Knäred, Laholms kommun. Invigningen av bron i Halens naturreservat blir den 2 maj, då även alla vandringslederna ska vara klara.
|
|
|
|
Blekinges miljömålsuppföljning 2019
|
|
|
|
|
Länsstyrelsen i Blekinge har genomfört den årliga regionala uppföljningen av Sveriges miljömål. Uppföljningen utgör underlag till den nationella uppföljning av miljömålen och visar även hur arbetet går med den ekologiska delen av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Uppföljningen ger också information om pågående och genomfört miljöarbete och miljötillståndet i länet. Många viktiga insatser som är med och bidrar till Sveriges miljömål sker i både Blekinge och resten av landet – men fler insatser och högre tempo i arbetet behövs. Under 2019 nåddes inget av de mål som bedöms på regional nivå.
Samtliga läns regionala bedömningar finns publicerade på RUS webbplats.
|
|
|
|
|
|
|
Gröna lösningar för en bättre ljudmiljö
|
|
|
|
|
I december anordnade Länsstyrelsen Blekinge ett seminarium om hur man kan skapa bättre ljudmiljöer med hjälp av gröna lösningar. Genom att använda växter och vallar på olika sätt kan ljudmiljön i städer och samhällen förbättras. Till skillnad från plank och murar kan gröna lösningar också förstärka den biologiska mångfalden och på så sätt ger mervärden för omgivningen.
Stockholms stad har tagit fram en handbok som syftar till att skapa intresse och öka kunskapen om hur man kan använda grönska och vegetation för att dämpa buller.
|
|
|
|
|
|
|
Workshop om grön infrastruktur
|
|
En workshop om hur vi kan samverka på bästa sätt i länet inom grön infrastruktur genomfördes i december på Länsstyrelsen i Blekinge. På workshopen deltog bland andra kommunernas miljösamordnare, ekologer, planarkitekter och ansvariga för offentlig miljö. Utifrån dessa diskussioner läggs nu planeringen för hur vi arbetar vidare med en regional handlingsplan för grön infrastruktur i länet. Deltagarna fick också lyssna på några goda exempel från länets kommuner.
|
|
Sölvesborg presenterade sina erfarenheter av ekologisk kompensation, som är ett sätt att arbeta med värdefull natur där man väger värden för rekreation och naturvård mot områdets värde vid en exploatering. Liknande arbetssätt används till exempel i Lunds kommun.
|
|
Olofström presenterade sitt arbete med det program för naturvård och friluftsliv som lett hela vägen fram till att få utmärkelsen Årets friluftskommun 2019. Bland annat har medborgardialoger och workshops i den egna verksamheten använts för att kunna ta tillvara kunskap och engagemang hos en större grupp medborgare och medarbetare.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sök stöd till pollineringsprojekt!
|
|
Pollinering är en funktion som bidrar till ökad produktion av frön hos drygt 90 procent av världens vilda växter. Många vilda pollinatörer som exempelvis bin, fjärilar och flugor är nu hotade. Regeringen satsar därför nu på att förbättra situationen för vilda pollinatörer och pollinering. En del av de medel som regeringen satsar, fördelas till åtgärder inom LONA, den lokala naturvårdssatsningen.
|
|
|
|
|
|
|
Pollineringsprojekt kan få upp till 50 procent av kostnaden finansierad. Ansökningsförfarandet är detsamma som för bidrag inom ordinarie LONA. Sista ansökningsdatum för pollineringsprojekt som startar i år är den 22 mars.
|
|
|
|
Sällsynta dyngbaggar i Blekinge
|
|
Dyngbaggar är en viktig del i ekologin runt tamdjursspillning. Många av dyngbaggarna har minskat kraftigt under det senaste seklet och flera arter är med på den nationella rödlistan. Därför startades ett åtgärdsprogram för dynglevande skalbaggar 2007. För att följa upp arternas förekomst i Blekinge gjordes en inventering 2018 -2019 på tio utpekade lokaler. Arter som hittades vid inventeringen var bland annat månhornsbagge, ribbdyngbagge, humlekortvinge och likgul dyngbagge (första fyndet i Blekinge på över hundra år).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inventering av fisk i Gåsefjärden
|
|
På uppdrag av Länsstyrelsen har det genomförts nätprovfiske och analys av eDNA med syfte att kartlägga fisksamhället i området kring Gåsefjärden i Karlskrona skärgård. eDNA kan utvinnas ur vatten och visar vilka arter som befinner sig inom ett område. Det är en relativt ny metod som kan användas för att komplettera nätprovfiske och andra metoder.
|
|
|
|
|
Sammantaget visar inventeringarna att fisksamhället i området karaktäriseras av ett högt inslag av sötvattensfiskar, framförallt abborre och mört. I de yttre delarna av Gåsefjärden är det marina inslaget tydligare med förekomst av arter som sill, skarpsill och torsk.
Andelen av rovfisk var relativt låg. Det kan tyda på dålig återväxt av rovfiskar eller högt fisketryck.
|
|
|
|
|
|
|
|
Alla vet att vatten är en grundläggande förutsättning för vårt samhälle och för själva livet. Ändå är det ibland svårt att motivera dyra åtgärder för bättre vatten. I den nya skriften ”Nyttan med bättre vatten” lyfter vattenmyndigheterna fram vattnets samhällsekonomiska värde. Genom att sätta ett pris på vattnet blir det enklare att prioritera så att rätt åtgärd görs på rätt plats – och att välja åtgärder som ger mervärden. Här finns exempel på hur stor nytta som åtgärder gör för vattnet – och för oss människor – och hur stora värden det faktiskt kan röra sig om. Mycket handlar om ekonomi, men det finns också andra värden som är svårare att sätta en prislapp på.
|
|
|
|
”Nya” Klimatanpassning.se
|
|
Nu kan du hitta ännu mer kunskap om hur samhället påverkas av klimatförändringen och hur man kan arbeta med klimatanpassning. Webbportalen Klimatanpassning.se, som är ett samarbete mellan en rad myndigheter, har fått nytt innehåll och nytt utseende.
|
|
Klimatanpassning.se innehåller bland annat flikarna:
| • | ”Klimatanpassa", där du som arbetar med klimatanpassning hittar vägledning | | • | ”Hur klimatet förändras” och ”Hur samhället påverkas” beskriver hur klimatförändringen påverkar olika områden | | • | ”Exempel” är en idébank med praktiska åtgärder för att klimatanpassa |
|
|
|
|
Gå en grundkurs i klimatanpassning!
|
|
Arbetar du med klimatanpassning eller står du i startgroparna för denna viktiga uppgift? Då har du möjlighet att gå SMHIs Grundkurs i klimatanpassning den
1–2 april 2020.
Kursen ger dig grundläggande kunskaper kring klimatförändringar och vilka effekter vi känner till idag. Du får med dig flera konkreta tips på hur du kan arbeta med klimatanpassning och vilka hjälpmedel som finns.
Innehållet riktar sig främst till dig som arbetar inom en kommun, länsstyrelse eller myndighet. Kursen är kostnadsfri, men har begränsat antal platser och brukar bli fullbokad. Först till kvarn!
|
|
|
|
|
|
|
|
