Nytt naturreservat - Ronneby blåmusselbankar
|
|
Det nya naturreservatet Ronneby blåmusselbankar är det klart största som bildats i Blekinge, det består av omkring 14 000 hektar vatten samt fem hektar land. Naturreservatet sträcker sig tre mil längs Ronnebys kust och en liten bit in i Karlskrona kommun. Syftet med reservatet är främst att skydda de vidsträckta blåmusselområden som finns i området.
|
|
Ronneby blåmusselbankar är med sina blåmusselområden och artrika rödalgssamhällen av stort marinbiologiskt värde. Blåmusslor skapar strukturer som är betydelsefulla livsmiljöer för andra organismer och musslorna i sig utgör en viktig födokälla för fåglar som ejder och alfågel. Fisk som till exempel skrubbskädda och torsk livnär sig till stor del på blåmusslor och sillen äter gärna blåmussellarver.
|
|
Blåmusslorna är dessutom viktiga för Östersjöns vattenkvalitet eftersom de är filtrerare och ”renar” vattnet från näringsämnen och därmed minskar effekterna av övergödning. Denna ekosystemtjänst är av stor vikt för Östersjöns miljöstatus.
|
|
|
|
Nytt naturreservat - Mörrumsåns övre dalgång
|
|
Mörrumsån är Blekinges största å och ett av Sveriges mest artrika vattendrag. Det nya naturreservatet består av ett 39 hektar stort land- och vattenområde, som sträcker sig ungefär tre kilometer längs den östra sidan av dalgången, från Hovmansbygd upp till länsgränsen mot Kronoberg.
|
|
|
|
|
Naturreservatet karaktäriseras av Mörrumån med dess angränsande låglänta svämskogar och gräsmader, samt blockrika dalsidor med ädellövskogar och blandskogar.
Området har mycket höga naturvärden, med ett flertal rödlistade eller på andra sätt hänsynskrävande arter. Här finns också gott om kulturhistoriska spår och lämningar.
Naturreservatet är lättillgängligt via den gamla banvall som löper genom området och som numera är en gång- och cykelled.
|
|
|
|
|
|
|
Utvidgat naturreservat - Mörrumsåns dalgång
|
|
Naturreservatet Mörrumsåns dalgång sträcker sig drygt en mil längs Mörrumsån mellan Svängsta i söder och Hemsjö i norr. Det sedan tidigare 298 hektar stora naturreservatet har nu utvidgats med cirka 15 hektar ädellövskogsdominerad mark i byarna Susekull (Karlshamns kommun) och Hallandsboda (Olofströms kommun).
|
|
|
|
|
Skogarna domineras av ek och bok, med inslag av bland annat avenbok, lind, asp, björk och tall. Här finns ett rikt växt- och djurliv, inte minst bland lavar, mossor, svampar och insekter, som visar på att områdena har höga naturvärden och lång skoglig kontinuitet.
De rastrerade områdena på kartan visar de nya områden som ingår i naturreservatet.
|
|
|
|
|
|
|
Ändrade föreskrifter - Steneryds naturreservat
|
|
|
|
|
Naturreservatet Steneryd är beläget på Torhamnshalvön mellan Jämjö och Torhamn. Det är ett litet område på cirka 7 hektar med ett välbevarat småskaligt kulturhistoriskt landskap.
Större delen av området utgörs av lövängar med över 500 hamlade lindar, askar och almar, samt några hagmarksekar. Det finns även slåtterängar, naturbetesmarker, små åkrar och ädellövsdominerad skog.
Den hävdgynnade floran är artrik och visar på långvarig hävd. Miljöerna är viktiga för insekter knutna till gamla träd och slåtterängar.
|
|
|
|
|
Det gamla beslutet från 1964 har uppdaterats och kompletterats med nya förskrifter för att ge området ett tillräckligt skydd. Översyn av vilken skötsel som behövs för att bevara och utveckla naturvärdena i reservatet har lett fram till en ny skötselplan för Steneryd.
|
|
|
|
|
Wämöparken strax utanför Karlskronas stadskärna är ett mycket viktigt närnaturområde för tusentals människor. Här finns grillplatser, dansbanor och minizoo, som lockar besökare året om. Det är också ett Natura 2000-område - ett naturområde som utsetts som inom EU särskilt viktigt för att skydda och bevara biologisk mångfald. Här finns gamla grova ekar med ovanliga arter knutna till dessa, så som läderbagge och saffransticka.
År 1910 invigdes Wämöparken som ett friluftsmuseum och park. På över 100 år har inga skogliga åtgärder genomförts och det tidigare öppna landskapet har kraftigt vuxit igen. Bok är ett trädslag som växer mycket snabbare än ek och dessutom skuggar med sitt täta bladverk. Detta gör att unga ekar inte kan växa upp och att de gamla träden dör i förtid.
|
|
Under sensommaren och hösten har en försiktig gallring påbörjats. Målet är att de värdefulla träden ska få mer ljus och utrymme. Stigarna ska hållas fria från farliga träd och mängden död ved ska öka. En kontinuitet av gamla träd är nämligen en förutsättning för att lavar, skalbaggar och svampar ska kunna bevaras för framtiden. Under 2021 kommer gallring och röjning att fortsätta.
|
|
|
|
Regeringsuppdrag: Granbarkborre
|
|
År 2020 fick länsstyrelserna ett nytt regeringsuppdrag och särskilt avsatta medel för att arbeta med att hindra spridningen av granbarkborre inom skyddade områden och till omgivande skogar:
"Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder de vidtagit för att minska spridning av granbarkborrar från skyddade områden i de av utbrott drabbade länen"
|
|
I Blekinge har vi gran i nästan hälften av naturreservaten. I många av reservaten finns bestämmelser om att granen ska avvecklas helt eller delvis. Mycket tid har under året lagts på att genomföra detta. Runt 3 000 kubikmeter gran har tagits ut från länets reservat. I andra områden så är naturvärdena kopplade till just granen. Då får en avvägning göras om vi behöver vidta åtgärder för att skydda granarna.
|
|
|
|
|
Den åttatandade granbarkborren är inte ny utan har sin plats i ekosystemet som ’skadeinsekt’ på gran, men är också en födokälla för till exempel rovinsekter och hackspettar. En insekt som dödar träd banar väg för svampar och andra organismer som lever på död ved. Under normala förhållanden så innebär de inget problem på skogen som helhet. Att granskogen har drabbats så hårt de senaste åren beror på att skogen är mycket stressad av torkan åren 2018 och 2019. Förra vintern var mild och det gjorde också granarna sämre rustade att stå emot stress eftersom granen är ett trädslag som är naturligt anpassat till en ordentlig vintervila. Nu hoppas vi för skogens del på en kall vinter med mycket snö och en efterföljande sval och regnig vår.
|
|
|
|
|
|
|
Biologisk mångfald och klimatförändring
|
|
Att begränsa klimatförändringarna och att bevara den biologiska mångfalden är två starkt sammankopplade frågor och det är därför viktigt att ha ett helhetsperspektiv när åtgärder planeras. Exempel på åtgärder som gynnar både klimatet och den biologiska mångfalden är att bevara och återställa naturliga miljöer som våtmarker, kustområden och skogar.
|
|
Naturvårdsverket och SMHI har i samarbete tagit initiativ till rapporten "Biologisk mångfald och klimatförändringar - en kunskapssammanställning baserad på rapporter från IPBES och IPCC". Rapporten, som är skriven med svenska perspektiv för ögonen, är framtagen av forskare vid SLU och Lunds universitet och belyser det ömsesidiga samspelet mellan klimatförändringar och land- och havsbaserade ekosystem och hur åtgärder kan utformas i helhetsperspektiv.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sök bidrag för att förebygga naturolyckor!
|
|
Klimatförändringarna påverkar samhällets robusthet och vi behöver anpassa oss. Nu finns möjlighet för kommuner att ansöka om bidrag till förebyggande av naturolyckor i bebyggda områden. Med naturolycka avses främst skred, ras eller översvämning.
Bidrag kan sökas hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för åtgärder som planeras eller för redan genomförda åtgärder. Sista ansökningsdatum är den 1 augusti.
|
Anpassning till ett förändrat klimat
Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av idag och de som förväntas ske i framtiden. I Blekinge innebär klimatförändringen till exempel högre temperatur, torka, ökad nederbörd under vissa årstider och stigande havsnivå.
Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle. En del underlagsmaterial finns tillgängligt på Länsstyrelsen Blekinges webbplats, till exempel finns en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för naturolyckor. Rapporten har några år på nacken men kan ändå vara av intresse som underlag vid fortsatt utredning.
|
|
|
|
Regional uppföljning av miljömål 2020
|
|
Den årliga regionala uppföljningen av Sveriges miljökvalitetsmål och det övergripande generationsmålet beskriver miljöarbetet och miljötillståndet i regionen. Miljömålen är även en viktig pusselbit i arbetet med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. En rapport med Blekinges regionala uppföljning år 2020 finns publicerad på länsstyrelsens webbplats.
|
|
Rapporten redovisar den regionala bedömningen av miljömålen i Blekinge och beskriver några av de projekt och åtgärder som genomförts i länet under det senaste året. Projekten har genomförts av både offentliga och privata aktörer och omfattar många olika områden.
Mer information om de nationella miljömålen finns på webbplatsen sverigesmiljömål.se.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppdaterade miljöindikatorer!
|
|
För att visa hur miljöarbetet går används bland annat indikatorer. Indikatorerna ska ge en bild av utvecklingen mot miljömålen, visa om den går i rätt riktning och rätt takt, visa hur miljön mår och ge underlag för åtgärder och beslut.
Regional uppföljning av indikatorer
Av de cirka 80 indikatorer som finns för Sveriges miljömål har ungefär 30 av dem länsvis nedbrytning av data. Länsstyrelsen Blekinge uppdaterade 20 av dessa regionala indikatorer under hösten.
|
Miljö- och klimatstatistik för kommuner
I databasen Kolada finns indikatorer för att följa kommunernas och regionernas verksamheter, bland annat inom miljöområdet. Bland dessa indikatorer finns kommunal nedbrytning av följande miljömålsindikatorer som på sverigesmiljömål.se visas på nationell och regional nivå:
| • | Klimatpåverkande utsläpp | | • | Betesmarker och slåtterängar | | • | Kväveoxidutsläpp | | • | Partikelutsläpp av PM2,5 | | • | Bostäder i kollektivtrafiknära lägen | | • | Skyddad bebyggelse | | • | Tillgång till service och grönska |
I Kolada finns också ett antal övriga viktiga indikatorer för uppföljning av miljömålen, till exempel Körsträcka med bil, Vindkraftsel, Utsläpp av ammoniak och Flyktiga organiska ämnen, indikatorer som rör kommunalt planeringsunderlag och kommunalt kulturmiljöarbete.
Dessutom finns det ett antal klimatindikatorer som identifierats av Klimatkommunerna på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
|
|
|
|
100 åtgärder för cirkulär omställning
|
|
Regeringen har beslutat om den första handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Handlingsplanen innehåller drygt hundra åtgärder inom områden som industriomställning, materialförsörjning, teknikutveckling och avfallshantering. Genom beslutet lägger regeringen grunden för en långsiktig och hållbar omställning av samhället.
|
|
Några av nyheterna är ett uppdrag till Naturvårdsverket om krav på inblandning av återvunnen råvara (så kallad kvotplikt), insatser för att öka andelen cirkulär och fossilfri upphandling samt förbättrad hantering av avfall. Regeringen kommer också att öka tillsyn och insatser för att hindra brottslighet inom avfallsområdet – den fullständiga motsatsen till den cirkulära ekonomin.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad
|
|
Energimyndigheten och Naturvårdsverket har tillsammans tagit fram en nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Syftet med strategin är att bidra till energiomställningen genom att skapa förutsättningar för att den framtida utbyggnaden av vindkraft sker på ett hållbart sätt.
|
|
I strategin fokuserar myndigheterna på att sprida ut utbyggnaden i landet, för att nå det nationella utbyggnadsbehovet om 80 TWh vindkraft på land till år 2040. Blekinge har enligt förslaget lägst utbyggnadsbehov, 0,5 TWh, vilket motsvarar 24 vindkraft med en turbinstorlek på 6 MW.
Planen är att alla länsstyrelser tillsammans med berörda aktörer ska göra regionala analyser som ett stöd för framtida kommunala vindbruksplaner.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Friluftslivets år 2021 - Luften är fri!
|
|
I förra veckan startade den hittills största satsningen på friluftsliv i Sverige – Friluftslivets år 2021. Initiativet är taget av Naturvårdsverket och Svenskt Friluftsliv och projektets målsättning är att fler ska prova friluftsliv och långsiktigt fortsätta. I Blekinge har vi fantastiska möjligheter att vara ute och tillgången till natur är nära i princip var man än bor. Det innebär att vi har goda förutsättningar att utöva friluftsliv och vara delaktiga under Friluftslivets år.
På Länsstyrelsen Blekinges Facebook-kanal kan du titta på premiäravsnittet av serien "Två kompisar testar friluftsliv". Varje månad släpper vi ett nytt avsnitt där du får följa med Daniel och Zead när de tillsammans testar olika friluftsaktiviteter i länet och träffar personer som är involverade i friluftsliv i Blekinge.
|
|
|
|
|
Under 2021 ger Länsstyrelsen ut nyhetsbrevet Friluftsnytt där du kan läsa mer om vad som händer under Friluftslivets år samt få mer information om hur din förening, företag eller organisation kan vara med och genomföra aktiviteter.
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljöekstra är ett nyhetsbrev från Länsstyrelsen Blekinge med syfte att sprida information om miljöarbetet i länet.
Har du något du vill berätta om? Hör av dig till miljoekstra@lansstyrelsen.se.
Läs mer om vår dataskyddspolicy och GDPR på
Länsstyrelsens webbplats.
Anmäl dig här om du vill börja prenumera på Miljöekstra.
Klicka här om du vill avregistrera din mejladress.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
