Restaureringsträff i Mieån
|
|
En vacker kväll i juni samlades ett trettiotal markägare, politiker, fiskevårdsföreningar, vattenråd, kommuntjänstepersoner för att gemensamt kavla upp ärmarna, greppa verktygen och ägna sig åt praktisk miljövård i Mieån. Träffen arrangerades genom EU-projektet GRIP on LIFE.
|
|
Peter och Thomas från Emåförbundet visar fär deltagarna hur restaureringen av vattendraget går till.
|
|
Mieån har tjänat samhället väl under flera hundra år. Som flottningsled och som energikälla för kvarnar, sågar och vattenkraftverk. Flottningen har upphört och många verksamheter har sina glansdagar bakom sig, men spåren finns kvar genom borttagna block, rätningar och dämmen som idag mist sin ursprungliga funktion.
|
|
|
|
|
Mieån har, som alla vattendrag, stor potential att även i framtiden tjäna samhället genom sina naturliga processer. Bäst funktion har naturligt strömmande vattendrag med opåverkade sjöar och våtmarker i sina avrinningsområden. Bland annat som buffert vid torka och översvämning och som naturligt reningsverk för vattnet. Vi har även ett ansvar att arbeta för att återställa efter tidigare mänsklig påverkan. Att hållbart nyttja åns vatten och omkringliggande skogar och jordbruksmark med kunskap om och respekt för vattnet i landskapet.
|
|
|
|
|
Åter till den vackra sommarkvällen. Under ledning av Emåförbundets Thomas och Peter fick de närvarande lära sig mer om elfiske och bottenfauna. Extra fokus för arbetet i Mieån är flodpärlmusslan och dess värdfisk öringen. Situationen för flodpärlmusslan är mycket kritiskt och åtgärder som kan skapa hållbara bestånd av öring är avgörande.
|
|
|
|
Peter från Emåförbundet visar hur elfiske fungerar.
|
|
|
|
|
Kvällens praktiska åtgärder bestod i att återställa åbottnen som efter flottledsrensningar förlorat mycket av sin funktion som lekplats för öring och hem för bottenlevande organismer. Bottnen luckras upp med handkraft så att en mångformighet skapas. Hönsäggstora stenar är utmärkta för mindre öring att gräva sina lekgropar i. Grus och sand fungerar som hem för flodpärlmusslan under sina första år i livet. Omsortering av bottensubstrat sker naturligt i opåverkade vattendrag. Större strukturer som stenar och stammar skapar en variation i strömhastigheten vilket gör att erosion sker på vissa platser och sedimentation på andra. Flodpärlmusslan funerar som en indikator på att åns naturliga processer fungerar som de ska.
|
|
Peter och Thomas från Emåförbundet arbetar i vattendraget tillsammans med markägare.
|
|
På frågan från en markägare vad de kan göra i sina vatten svarade Peter från Emåförbundet: - Det enskilt viktigaste rådet till markägare längs vattendragen - privata, kommunala eller skogsbolag - är också det enklaste och billigaste att följa. Låt träd som fallit i vara kvar! Död ved i vattendragen utgör strukturer som driver processerna i vattnet i en positiv riktning.
Detta och många andra lärdomar tog deltagarna med sig till hem till kommuner och organisationer. Låt den döda veden vara kvar i ån!
|
|
|
|
Guld till filmen Svenska pärlor!
|
|
Grip on Lifes film Svenska pärlor vinner en Gold Trophy i den prestigefulla filmfestivalen Deauville Green Awards 2022! Festivalen samlar över 500 filmer från hela världen och har i över ett decennium prisat filmer om ekologi, biologisk mångfald och socialt ansvarstagande. Filmen vinner guldet för informationsfilmer i kategorin ”Bevara den biologiska mångfalden”.
I filmen möter du flodpärlmusslan. Den ser inte mycket ut för världen. Men där den finns, finns liv. Då flodpärlmusslorna har mycket höga krav på sin omgivning innebär det att de vattendrag där den trivs har naturligt pH, god syresättning och är klart och inte näringsbelastat. Dess livsföring som filtrerare gör att de är mycket känsliga för förändringar i vattenkemin.
|
|
Det är dock inte bara miljöförändringar som utmanat flodpärlmusslan under dess samexistens med människan. I cirka en på tusen musslor kan det finnas en vacker pärla. Pärlfiske har även pågått i våra blekingska vattendrag under århundradena. Idag återfinns flodpärlmusslan i endast ett fåtal av våra vattendrag och mycket restaureringsarbete genomförs för att återskapa livskraftiga bestånd.
Tänk på att flodpärlmusslan är fridlyst och inte får röras. De kan inte heller fly om någon närmar sig så undvik att gå i vattendrag om det kan finnas flodpärlmusslor där.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Blekinge har de senaste åren haft vattenbrist och vi behöver alla hjälpa till att spara på det värdefulla dricksvattnet. Länsstyrelsen Blekinge har tillsammans med länets kommuner tagit fram en vattensparande kampanj som med små tips ska hjälpa oss alla att bli mer vattensmarta.
|
|
Några vattensmarta tips som gör skillnad:
| • | Vattna smart. Vattna inte mitt på dagen när det är som varmast, då dunstar vattnet bort. | | • | Stäng av vattenkranen när du borstar tänderna. | | • | Korta ner dina duschar. I genomsnitt sparar du 60 liter genom att minska duschtiden med fem minuter. | | • | Diska inte under rinnande vatten – du gör av med 120 liter på tio minuter. | | • | Använd en modern biltvätt. |
|
|
|
|
Stöd för säkrad dricksvattentillgång
|
|
För fjärde året i rad delar Länsstyrelsen Blekinge ut bidrag för en säkrad vattenhushållning och en tryggad tillgång till dricksvatten. I år fick Länsstyrelsen Blekinge nästan hela 5,7 miljoner att fördela till olika projekt som gynnar en hållbar dricksvattenförsörjning. Detta är väldigt roligt och positivt för länet som har en utmaning rörande just hållbar dricksvattenförsörjning.
|
|
|
|
|
Det kom in 10 externa ansökningar och 9 av dessa beviljades stöd. Några exempel på projekt som fick stöd:
| • | Framtagande av nödvattenplan för Sölvesborgs kommun. | | • | Skåne Blekinge Vattentjänst AB kommer att införskaffa en nödvattencontainer, vilket är oerhört värdefullt när det uppstår vattenbrist. | | • | Karlshamn Energi Vatten AB kommer göra två pilotprojekt hur membranteknik ska kunna användas i det nya vattenverket som byggas vid Långasjön. | | • | Karlskronas projekt handlar om en alternativ ledningsplats för VA-funktioner vid kris eller olyckor. |
|
|
|
|
|
Denna omgång kommer Länsstyrelsen Blekinge att hålla i ett eget projekt, ”Vattenbesparande industri i Blekinge”. Länsstyrelsen vill genom riktad rådgivning och samverkan med länets industrier skapa en större robusthet mot torka och vattenbrist. Industrin står för nästan 40 % av den kommunala dricksvattenförbrukningen vilket är en väldigt hög siffra.
Alla projekt påbörjas i år och avslutas under 2023.
|
|
|
|
Klimatsmarta investeringar i Olofström
|
|
Länsstyrelsen Blekinge har producerat en film om två åtgärder i Olofströms kommun som fått klimatinvesteringsstöd från Klimatklivet. De båda åtgärderna hänger samman, dels är det en energieffektiviseringsåtgärd på Volvo personvagnar där restvärme tas tillvara, dels är det en utbyggnad av det kommunala fjärrvärmenätet av Olofströms Kraft så att det når fram till Volvos övre fabrik. Tack vare de båda klimatinvesteringarna så kan överskott av restvärme från Volvo komma till nytta i fjärrvärmenätet, samtidigt som fjärrvärmen kan stötta upp hos Volvo när extra värmetillskott behövs där.
|
|
|
|
Samråd inför utlysning om publik laddinfrastruktur
|
|
Inför årets andra utlysning av publik laddinfrastruktur inom Klimatklivet, kommer det ges möjlighet att lämna synpunkter i ett skriftligt samråd. Syftet är att förstå marknadens behov av laddinfrastruktur. Det kan till exempel handla om marknadens behov av stöd för utbyggnad av laddinfrastruktur och att ge inspel på vilka geografiska platser där det finns behov av utbyggnad av laddinfrastruktur.
|
|
Samrådet riktar sig till operatörer av laddinfrastruktur, kommuner, kommunala bolag, branschorganisationer, fastighetsägare och andra intressenter som vill bygga ut laddinfrastruktur eller som på annat sätt berörs av länets utveckling avseende laddinfrastruktur.
|
|
|
|
|
|
|
Mer information om samrådet kommer att finnas tillgängligt på Länsstyrelsens och Naturvårdsverkets webbplats under samrådsperioden 23 augusti – 2 september.
|
|
|
|
Var finns pengarna för energi-och klimatinsatser?
|
|
Har du undrat vilka olika finansieringskällor för energi- och klimatrelaterade investeringar och projekt det finns i Sverige? De är många och de hanteras av ett flertal myndigheter, regioner och programkontor.
Förra året sammanställde Länsstyrelsernas energi & klimatsamordning (LEKS) information för den som vill bidra till den gröna omställningen. Sammanställningen uppdaterades i början av 2022.
|
|
|
|
Begränsad klimatpåverkan i fysisk planering
|
|
En av vår tids stora utmaningar är att bryta trenden av ökade utsläpp av växthusgaser till atmosfären som leder till ett förändrat klimat. Den fysiska planeringen är ett av flera viktiga områden för att minska samhällets klimatpåverkan. För att nå de klimatpolitiska målen behöver samhällsplaneringen i högre grad verka för en fysisk samhällsstruktur som kan minska energi- och transportbehovet och därmed minska klimatpåverkan.
|
|
|
|
|
Länsstyrelserna har, med Länsstyrelsen i Kalmar som projektledande, tagit fram en checklistan för Begränsad klimatpåverkan. Syftet med checklistan är att ge vägledning för att på ett systematiskt sätt lyfta in frågan om begränsad klimatpåverkan i den fysiska planeringen. Målet är att ge stöd i planeringen, så att den medverkar till en minskad klimatpåverkan.
Checklistan är utformad för kommuner och länsstyrelser och innehåller exempel på hur klimatperspektivet kan lyftas in i den fysiska planeringen. Checklistan är tänkt att vara ett stöd inom både översiktsplanering och detaljplanering.
|
|
|
|
|
|
|
Vägledning om klimatrisker i översiktsplanering
|
|
Klimatet förändras och det innebär förändrade förutsättningar för den byggda miljön. Bebyggelsen behöver anpassas så att klimatrelaterade risker kan förebyggas och tas om hand på ett bra sätt. Boverket har tagit fram en ny vägledning för att hjälpa kommunerna att hantera klimatrisker i översiktsplanering. Bland annat förklaras innebörden av plan- och bygglagens krav om att kommunen ska ge sin syn på klimatrelaterade risker och visar på strategier som kan användas för att hantera dessa.
|
|
|
|
Första rapporten från Nationella expertrådet för klimatanpassning
|
|
Nationella expertrådet för klimatanpassning har som uppgift att utvärdera arbetet med klimatanpassning i Sverige och ge förslag på fortsatt arbete. Expertrådet har kommit med sin första rapport och den innehåller:
| • | en uppföljning och utvärdering av det nationella klimatanpassningsarbetet, | | • | en sammanfattande analys av klimatförändringens påverkan på samhället och | | • | förslag på inriktning av det nationella arbetet för klimatanpassning. |
|
|
|
|
|
|
|
Rapporten berör många olika områden och innehåller delkapitel för bebyggd miljö, transportsektorn, energiförsörjning, dricksvatten med mera.
|
|
|
|
Remiss - regionalt åtgärdsprogram för miljömål
|
|
|
|
|
Ett hållbart Blekinge är ett åtgärdsprogram för miljömål som omfattar hela Blekinge. I programmet beskrivs länets utmaningar och möjligheter tillsammans med prioriterade områden där insatser behöver göras för att länet ska kunna nå de nationella miljömålen och därmed även den miljömässiga delen av de globala målen i Agenda 2030.
Länsstyrelsen Blekinge har tagit fram förslaget till åtgärdsprogram och du kan lämna in synpunkter fram till den
15 september. Programmet och anvisningar om hur man lämnar svar finns på länsstyrelsens webbplats.
|
|
|
|
|
|
|
Utvidgning av naturreservat – Västra Torsö
|
|
Naturreservatet Västra Torsö, på södra Listerlandet i Sölvesborgs kommun, karaktäriseras av talldominerad skyddsskog på fossila flygsanddyner. Norr om tallsandskogen finns bokskog med inslag av alsumpskog och ett öppet kärr. Naturreservatet utvidgas nu med ytterligare 17 hektar, främst bokskog, i norr och öster. Den nya totalarealen är 59 hektar.
|
|
|
|
Restaurering av igenväxande betesmarker
|
|
Länsstyrelsen Blekinge har fått medel från Naturvårdsverket för att genomföra ett samverkansprojekt inom grön infrastruktur. Målet med projektet är att restaurera sex igenväxande betesmarker i det småskaliga odlingslandskapet. De utvalda områdena ligger alla inom värdetrakter för gräsmarker och är utpekade som värdekärnor och/eller som restaurerbara gräsmarker i ängs-/betesmarksinventeringen. De flesta av de utvalda restaureringsobjekten ligger i skogsbygd och har varit för igenväxta för att ingå i eventuella jordbrukarstöd. Bilderna visar exempel på hur det såg ut före restaurering i Kuggemåla (ovan) och Buggemåla (nedan).
|
|
|
|
|
Projektet är ettårigt och åtgärderna som handlar om röjning, avverkning och stängsling ska vara genomförda 2022. Restaureringsarbetet påbörjades under våren och kommer att fortsätta efter sommaren, därefter ska stängsling genomföras. Alla berörda markägare planerar att släppa antingen nötkreatur och/eller får i de tänkta restaureringsytorna efter genomfört projekt.
Projektet genomförs av Länsstyrelsen i Blekinge län i samarbete med markägare.
|
|
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelsen vårdar ett 40-tal av länets främsta fornminnen. Tidigare har det varit svårt att hitta information om platserna, men nu kommer det efter hand upp allt mer information på Länsstyrelsens webbplats. Först ut här kolerabegravningsplatsen i Bommarstorp (bild nedan) som aldrig kom till användning och den höga Boastenen från järnåldern (bild till höger).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljöekstra är ett nyhetsbrev från Länsstyrelsen Blekinge med syfte att sprida information om miljöarbetet i länet.
Har du något du vill berätta om? Hör av dig till miljoekstra@lansstyrelsen.se.
Läs mer om vår dataskyddspolicy och GDPR på
Länsstyrelsens webbplats.
Anmäl dig här om du vill börja prenumera på Miljöekstra.
Klicka här om du vill avregistrera din mejladress.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
