|
|
|
|
Omvärldsbevakning
Februari 2024
|
|
|
|
|
|
|
Fokus på energiplanering och elektrifiering
|
|
Riksdagen fattade före jul beslut om årets budgetproposition som innehåller flera satsningar. En av nyheterna är posten Regional energiplanering och stärkt försörjningstrygghet på 250 miljoner kronor. Dubblerad elanvändning och bättre försörjningstrygghet i enlighet med regeringens förslag på planerings- och leveranssäkerhetsmål kräver utvecklad energiplanering. Läs mer om denna satsning i nyhetsbrevet. Utöver detta så fortsätter Elektrifieringspiloterna och Klimatklivet förlängs samt utökas med medel, vilket är mycket positivt då det innebär konkreta energi- och klimatåtgärder i landet.
I det här nyhetsbrevet kan du bland annat läsa om:
|
| • | Länsstyrelsernas utökade uppdrag inom energi- och klimat | | • |
Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan 2024–2033
| | • |
Trafikverkets nya uppdrag för att påskynda transportsektorns klimatomställning
| | • |
Tips på nya rapporter, statistik och webbinarium
|
|
|
Önskar dig trevlig läsning. Sprid gärna nyheterna vidare i dina nätverk!
Erik Särnholm, verksamhetsledare LEKS
|
|
|
|
Utökat uppdrag till Länsstyrelserna
|
|
Energiplaneringen behöver stärkas och samordnas lokalt, regionalt och nationellt för att bidra till stärkt näringslivsutveckling, minskad klimatpåverkan, förbättrad energiberedskap och trygg energiförsörjning. Länsstyrelserna har därför fått i uppdrag av regeringen att leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken genom att bland annat utveckla den regionala energiplaneringen och främja klimatåtgärder. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna:
|
| • |
utifrån de nya energipolitiska målen revidera de regionala energi- och klimatstrategierna
| | • |
ta fram regionala handlingsplaner för elektrifiering
| | • |
erbjuda stöd till och främja samverkan mellan kommuner och andra lokala och regionala aktörer i arbetet med energiplanering och klimatåtgärder
| | • |
arbeta för ett ökat genomslag av de nationella energimålen inom sina relevanta verksamhetsområden, till exempel i plan- och tillståndsprocesser
| | • |
administrera Klimatklivet och främja tillkomsten av viktiga klimatinvesteringar som kan finansieras genom Klimatklivet
| | • |
vidta åtgärder för att främja utbyggnaden av hemmaladdning för elfordon för hushåll i flerfamiljshus.
|
|
|
|
|
Sök stöd från Klimatklivet!
|
|
Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Det kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige.
|
|
|
|
|
|
|
Under 2024 planeras tre ansökningsomgångar för Klimatklivet. För ansökningsomgången februari till april gäller följande datum:
|
| • |
Anbud om publika vätgastankstationer längs det transeuropeiska transportvägnätet (TEN-T) 12–21 februari.
| | • |
Allmän utlysning i Klimatklivet 4–15 mars.
| | • |
Anbud om publika laddstationer 25 mars–5 april.
|
|
|
Årets första anbudsförfarande för laddinfrastruktur kommer precis som tidigare att föregås av ett samråd, där synpunkter kan lämnas på områden som bör öppnas upp eller stängas inom olika kategorier. Skriftligt samråd äger rum från den 19 februari till och med den 23 februari 2024.
Även utlysningen om publika tankstationer för vätgas kommer att ske genom ett anbudsförfarande, men föregås inte av ett samråd.
|
|
Datum för övriga ansökningsomgångar kommer att publiceras inom kort på Naturvårdsverkets webbplats samt på Länsstyrelsens webbplats för ditt län.
Klimatklivet, Naturvårdsverket
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Investeringsstöd till kommuner
|
|
För att kunna genomföra åtgärder i en kommunal energi- och klimatplan behövs finansiering. Investeringskapitalet kan komma från olika håll och det behövs en ordentlig finansieringsplan som beskriver åtgärder och kostnader för att få tillgång till det.
Nu finns ett investeringsstöd på 60 000 euro genom European City Facility (EUCF) som kommuner kan ansöka om, för att skapa en finansieringsplan. Det är möjligt att ansöka om stödet från 15 januari till 15 mars 2024.
Utlysningsbank – European City Facility (EUCF), Energikontorsyd.se
|
|
|
|
Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan 2024–2033
|
|
Sverige står inför flera utmaningar de kommande åren. Samtidigt som stora industrier ställer om till att bli eldrivna ökar elanvändningen i storstäder och nya industrier vill etablera sig i Sverige. Dessutom förväntas en omfattande anslutning av ny elproduktion under de närmaste åren. I nätutvecklingsplanen beskriver Svenska kraftnät både pågående investeringar i anläggningsprojekt och aktuella behovsutredningar under den kommande tioårsperioden.
|
|
Nätutvecklingsplanen beskriver också:
|
| • |
drivkrafter för nätutveckling
| | • |
samspelet mellan samhälle och utbyggnad av elnätet
| | • |
vilka möjliga komplement till nya ledningar som kan vara aktuella att använda för att möta kraftsystemets utmaningar.
|
|
|
|
|
Vägledning för solcellsanläggning på mark
|
|
Solenergi är en förnybar och fossilfri energikälla. Elenergi från solceller är en väsentlig del i omställningen för att klara samhällets klimatmål och ökade elektrifiering.
Det finns ett stort intresse för etablering av nya solcellsanläggningar. Att välja lämplig plats för en solcellspark är en process som kräver hänsyn till flera faktorer som naturvärden, livsmedelsproduktion, landskapsbild och kulturmiljö. Några av landets länsstyrelser har därför tagit fram informationsmaterial gällande planering av markbaserad solcellsanläggning. I materialet hittar du värdefulla tips om bland annat om samråd och lokalisering:
|
|
|
|
Klimatpolitisk handlingsplan
|
|
Regeringen beslutade den 21 december 2023 om den klimatpolitiska handlings-planen, som enligt klimatlagen ska lämnas till riksdagen året efter att ordinarie val har hållits. Klimathandlingsplanen innehåller ett 70-tal konkreta förslag som antingen genomförs eller påbörjas under mandatperioden för utsläppsminskningar inom samtliga sektorer.
Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll, Regeringen.se
|
|
|
Förslag på klimatmål för
EU till år 2040
|
|
|
|
Förslag på nya energipolitiska mål och energipolitisk inriktningsproposition
|
|
Den 19 december 2023 presenterade regeringen förslag på nya energipolitiska mål. Dessa mål ska i sin tur ligga till grund för den energipolitiska inriktningsproposition som regeringen ska lägga fram den 12 mars 2024.
Förslaget innefattade ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål samt en bedömning om att Sveriges mål för energieffektivisering bör ses över. Till planeringsmålet gjordes en bedömning om att Sverige för närvarande bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045. De sex länsstyrelser som fick förslagen på remiss var i grunden positiva till dessa.
Pressmeddelande om förslag på nya energipolitiska mål, Regeringen.se
|
|
|
|
Förslag för Sveriges resa till fossilfrihet
|
|
Omställningen till fossilfritt innebär stora möjligheter för Sverige. Energimyndigheten har levererat fem rapporter till regeringen med beslutsunderlag för en hållbar omställning:
|
|
|
Förslag på åtgärder inom transportsektorn
|
|
Elektrifieringen av den svenska transportsektorn rullar på, men för att fler ska välja elektriska fordon måste det vara enkelt att ladda och tanka. I en gemensam rapport listar Energimyndigheten och Trafikverket 55 åtgärder för att underlätta och öka takten i utvecklingen av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas.
Så kan vi snabba på transportsektorns omställning, Energimyndigheten
|
|
|
|
Ökad samordning ska påskynda transportsektorns klimatomställning
|
|
Regeringen går vidare med en av de åtgärder som ingår i den klimatpolitiska handlingsplanen och ger Trafikverket i uppdrag att samordna berörda statliga myndigheters arbete för transportsektorns klimatomställning. Fokus ska vara att koordinera arbetet inom befintliga ansvarsområden med sikte på att transportsektorn når i princip noll växthusgas-utsläpp senast 2045.
I uppdraget ingår bland annat att identifiera möjliga samordningsvinster och genom samordning effektivisera myndigheternas arbete med omställningen. Trafikverket ska även vid behov lämna förslag på hur hinder för omställningen kan undanröjas.
|
|
|
|
Regeringen tillsätter skogsutredning
|
|
En särskild utredare ska göra en översyn av den nationella skogspolitiken. Syftet är att utveckla en ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen samt jobb och tillväxt i hela landet. Till särskild utredare har regeringen utsett professor emeritus Göran Örlander
En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs, Regeringen.se
|
|
|
Ny vägledning om elnät i planering
|
|
Boverket har tagit fram ny vägledning om elnät i planering. Hela planeringskedjan berörs, från regionplanering till prövning av bygglov och förhandsbesked. Vägledningen ska ge stöd för hur befintliga elnätsanläggningar behöver beaktas och hur framtida behov av elnätsutbyggnad kan hanteras i planeringen.
Ny vägledning om elnät i planering, Boverket
|
|
|
|
Reviderat direktiv om energieffektivitet
|
|
Den 10 oktober trädde EU:s reviderade direktiv om energieffektivitet (EED) i kraft. Arbetet med att implementera det reviderade direktivet i Sverige har påbörjats. Den tidigare företagsdefinitionen, att ett företag omfattas av lagen baserat på antal anställda och omsättning, tas bort och ersätts av energianvändningsgränser. En kort sammanställning av det nya direktivet finns på Energimyndighetens webbplats.
Reviderat direktiv om energieffektivitet (EED), Energimyndigheten
|
|
|
Positiv miljöpåverkan från förnybar energi
|
|
En snabb omställning från fossil till förnybar energi är inte bara bra för klimatet, det skapar också dramatiska förbättringar inom en rad andra naturrelaterade områden. Det konstaterar WWF:s nya rapport Building a Nature-Positive Energy Transformation som tagits fram i samarbete med välrenommerade Boston Consulting Group. Nyheten finns i sin helhet på Svensk vindenergis webbplats.
Building a Nature-Positive Energy Transformation, WWF
|
|
|
|
World Energy Outlook 2023
|
|
World Energy Outlook 2023 är International Energy Agency analys av det globala energisystemet. Mot bakgrund av geopolitiska spänningar och bräckliga energimarknader undersöker årets rapport hur strukturella förändringar i ekonomier och energianvändning förändrar hur världen möter den ökande efterfrågan på energi. Rapporten undersöker konsekvenserna av dagens energitrender inom nyckelområden, inklusive investeringar, handelsflöden, elektrifiering och tillgång till energi.
World Energy Outlook 2023, International Energy Agency
För dig som vill ta del av en inspelad presentation av rapporten så finns den här: World Energy Outlook 2023, YouTube
|
|
|
Miljö, ekonomi och politik
|
|
Konjunkturinstitutet, som är en statlig myndighet under Finansdepartementet, har regeringens uppdrag att årligen ta fram en miljöekonomisk rapport. För år 2023 har de tagit fram en rapport som analyserar fördelningseffekter av miljö- och klimatpolitik, med fokus på klimatpolitik.
För att Sverige ska nå uppsatta klimatpolitiska mål kommer det att krävas ytterligare politiskt beslutade styrmedel, vilket kommer att få fördelningspolitiska konsekvenser. Rapporten undersöker detta och använder två exempel i form av politik riktad mot personbilstransporter respektive politik riktad mot elsektorn. Fokus ligger på hur olika hushåll påverkas av olika utformningar av styrmedlen.
Fördelningseffekter av klimatpolitiken hanteras bäst med annan politik, Konjunkturinstitutet
|
|
|
|
Företagens gröna omställning
|
|
Tillväxtverket har genomfört en omfattande undersökning där 5 000 små och medelstora företag har svarat på en enkät med syftet att förstå företagens utmaningar och möjligheter gällande grön omställning. Enkätundersökningen visar bland annat att 8 av 10 företag anser att grön omställning är en viktig förutsättning för att vara konkurrenskraftig och långsiktigt lönsam.
Lagar och regler framstår som både drivkraft och hinder för grön omställning. Undersökningen visar att behovet av att utforma regler och myndighetsprocesser för att underlätta för företag och minimera negativa effekter är stort.
|
|
|
|
|
|
|
Majoriteten av företagen anser att grön omställning kräver ny kompetens. Vidareutbildning av befintlig personal och företagsledning anses vara en prioritet, med ökat behov av rekrytering ju större företaget är.
Företagens gröna omställning, Tillväxtverket
|
|
|
|
|
|
|
Panorama utvecklas och väcker internationellt intresse
|
|
Många känner säkert till Panorama som samlar översiktlig information om landets klimatomställning och visualiserar en väg (av flera möjliga) till nettonollmålet 2045. Plattformen drivs av de tre myndigheterna Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten.
På senare tid har intresset för Panorama ökat i andra länder, inte minst sedan den exponerades i den svenska paviljongen under COP-mötet i Dubai, som ett exempel på hur man kan tillgängliggöra och sprida kunskap och på så vis stimulera samarbete och engagemang.
|
|
Panorama utvecklas och uppdateras löpande. Numera har den digitala plattformen en introduktionsguide, utvecklade beskrivningar av innehållet och bättre mobilanpassning. Nyligen uppgraderades också Panoramas listning och kategorisering av viktiga styrmedel och insatser som bidrar till klimatomställningen. Kika in själv och tipsa gärna andra som kan ha nytta av omställningskoll.
Omställning för Sverige, webbplatsen panorama-sverige.se
Panorama, Linkedin
|
|
|
|
Sveriges klimatutsläpp minskade under 2022
|
|
|
Transportsektorns energianvändning 2022
|
|
Energimyndigheten publicerade nyligen den officiella statistiken för transportsektorns energianvändning år 2022. Statistiken visar att energianvändningen inom inrikes transporter minskade över 3 TWh under 2022 jämfört med 2021. Den totala minskningen är en kombination av minskningar inom både vägtrafik och sjöfart som till viss del motverkas av en återhämtning inom flygsektorn.
Transportsektorns energianvändning, Energimyndigheten
|
|
|
|
Ny rapport om scenarier för minskade växthusgasutsläpp från plastförbränning
|
|
Växthusgasutsläppen från avfallsförbränning i el- och fjärrvärmesektorn kommer främst från fossil plast. För att bidra till klimatmålet behöver el- och fjärrvärmesektorns utsläpp från avfallsförbränningen minska till noll eller nära noll-utsläpp till 2045. Det finns därför behov av att minska mängden fossil plast som går till förbränning.
I en ny rapport presenteras olika åtgärders potentialer för att minska mängden fossil plast som går till förbränning i Sverige samt scenarier som visar hur de olika åtgärderna kan bidra till att minska växthusgasutsläppen.
|
|
Delscenarier visas för åtgärderna:
|
| • |
resurseffektivitet
| | • |
ökad användning av biobaserad plast
| | • |
ökad materialåtervinning.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Webbinarium: Scenarier för minskad plastförbränning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hybridkonferens: Landskapskaraktärsanalys Dalarna
|
|
Välkommen att ta del av den landskapskaraktärsanalys för Dalarna som Länsstyrelsen i Dalarnas län arbetat fram under 2023. Analysen visar de rumsliga förutsättningarna för samverkan mellan landskapets värden, strukturer och funktioner. Den innehåller också en strukturanalys med rekommendationer eller strategier för bland annat utbyggnad av vindkraft.
Landskapskaraktärsanalys Dalarna, Länsstyrelsen i Dalarnas län
|
|
|
|
|
Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning, LEKS
|
|
Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik för energiomställning och minskad klimatpåverkan.
LEKS, länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning, är ett samarbete mellan länsstyrelserna för att underlätta och effektivisera arbetet.
www.leks.se
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
