Information från Länsstyrelsen Västernorrland - Vattenmyndigheten Västernorrland
|
Vatten i fokus – information
från Bottenhavets vattendistrikt
|
Här kommer det allra första informationsbladet från Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt. Vi vill med "Vatten i fokus" informera om vad som är aktuellt och nyttigt att veta kring vattenförvaltning –både inom distriktet och nationellt.
|
|
Vi planerar att ge ut informationsbladet två gånger per år. Det riktar sig främst till de inom Bottenhavets vattendistrikt som är aktiva inom ett vattenråd eller arbetar med genomförandet av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, till exempel kommunala handläggare eller beslutsfattare och länsstyrelsepersonal. Eftersom utskicket till stor del går till resursbrevlådor hoppas vi att det vidarebefordras till berörda personer.
Tipsa gärna dina kollegor om att bli prenumerant via kontaktlänken nedan. Vill du inte ha våra utskick kan du avregistrera dig på samma länk.
|
Detta är vattenmyndigheterna
|
|
Vattenförvaltning är enkelt och lättbegripligt. Har ingen någonsin sagt. Det är snarare komplicerade processer, långa tidshorisonter, många parametrar – och många inblandade aktörer. Här beskriver vi vilka vattenmyndigheterna är och deras roll.
Regeringen har utsett fem länsstyrelser att vara vattenmyndighet i varsitt vattendistrikt: Norrbotten (Bottenvikens distrikt), Västernorrland (Bottenhavet), Västmanland (Norra Östersjön), Kalmar (Södra Östersjön) och Göteborg (Västerhavet). Vattendistrikten delas inte upp efter administrativa gränser utan efter avrinningsområden vilket innebär att kommuner och länsstyrelser kan tillhöra flera distrikt.
|
Bottenhavets vattendistrikt täcker en tredjedel av landet och sträcker sig mellan Dalälven och södra Lappland.
|
|
De fem vattenmyndigheterna är självständiga och leds av varsin vattenvårdsdirektör (VVD) men samarbetar mycket kring gemensamma frågor. Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt består av en egen enhet på länsstyrelsen Västernorrland i Härnösand – kansliet – som styrs av en delegation där landshövdingen är ordförande. Kansliets cirka tio medarbetare har även hjälp av så kallade beredningssekretariat som finns på alla länsstyrelser.
En tredjedel av Sverige
Bottenhavets distrikt ligger mitt i Sverige och täcker 31 procent av Sveriges landyta. Här finns också ungefär en tredjedel av landets sjöar och vattendrag. Området sträcker sig från Vapstälven i norr till Dalälven i söder. Länen Västernorrland och Gävleborg ingår i sin helhet i distriktet; dessutom tillkommer större delen av Jämtlands och Dalarnas län och mindre områden av länen Västerbotten, Uppsala och Västmanland. 52 kommuner tillhör distriktet som även sträcker sig över gränsen till Norge.
Faktur är att hela EU, plus Norge alltså, är indelat i vattendistrikt efter avrinningsområden – totalt över hundra. EU har tagit fram ett vattendirektiv för att skapa en likadan förvaltning av medlemsländernas vatten. Vattenmyndigheternas främsta uppgift är att genomföra vattendirektivet i Sverige. För det har vi ett antal verktyg i vår verktygslåda, främst förvaltningsplan (FP), åtgärdsprogram (ÅP) och miljökvalitetsnormer (MKN).
|
Intensivt arbete under NAP-paus
I vintras satte regeringen den nationella planen för omprövning av vattenkraftens miljövillkor (NAP) på paus ett år. Under tiden pågår en analys av de konsekvenser för bland annat energiförsörjningen NAP:en innebär.
Svenska kraftnät tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga vilka konsekvenser prövningen för moderna miljövillkor för vattenkraften kan få för elsystemet och för en trygg elförsörjning. De ska bland annat identifiera negativ påverkan på vattenkraftens förmågor och vilka nivåer som är acceptabla ur ett elsystemperspektiv för att upprätthålla en trygg elförsörjning inom Sverige.
Myndigheterna ska även se över det nationella riktvärdet på 1,5 terawattimmar och föreslå hur ett riktvärde eller kompletterande värden kan utgå från för elsystemet nödvändiga förmågor. Uppdraget ska genomföras i dialog med de länsstyrelser som utgör vattenmyndigheterna. Arbete pågår med att arbeta fram metoder och analyser för att beskriva konsekvenserna kopplat till vattenkraftens bidrag till reglerförmåga, elproduktion, effekttillräcklighet, kraftsystemstabilitet och elberedskap.
I juni kommer det att hållas en workshop och uppdraget ska slutredovisas den 29 september 2023. För mer information om uppdraget, mejla nap@svk.se.
Uppdragsbeskrivningen hittar du här.
Det var i december 2022 som regeringen beslutade om en paus i NAP-processen på ett år och beslutet började att gälla 30 januari i år. Promemorian och den nya tidplanen finns här.
Anledningen till pausen anges bland annat vara att man vill göra en utvärdering av kommande miljöåtgärders effekt på energisystemet och se över eventuellt behov att göra förändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor.
|
Juniträffar i Dalarna för distriktets vattenråd
Dalälvens vattenråd tagit över stafettpinnen för den gemensamma träff som varje år anordnas för vattenråden inom Bottenhavets vattendistrikt. Årets träff kommer att hållas i Borlänge den 20 juni. Deltagarna på träffen kommer även ges möjlighet att delta på Dalälvens vattendag den 21 juni, där temat är klimatförändringarnas påverkan på Dalälven.
|
Tema: Vattenfrågor vid planläggning och byggande
|
|
Det övergripande syftet med översynen är att förenkla och förtydliga hur miljökvalitetsnormer för vatten ska få genomslag vid planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen så att det motsvarar kraven i EU-rätten och samtidigt underlättar kommunernas tillämpning av dessa krav. I uppdraget ingår att föreslå bättre verktyg för kommunerna att ställa krav på miljömässigt och ekonomiskt hållbara lösningar för dagvatten och dricksvatten vid planbeslut.
Utredningen ska bland annat
| • | analysera kommunernas förutsättningar att säkerställa att miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten följs vid planbeslut | | • | se över kommunernas möjligheter att hantera dagvatten på ett hållbart sätt vid beslut om detaljplaner | | • | analysera kommunernas förutsättningar att trygga dricksvattenförsörjning vid planläggning | | • | analysera hur miljökvalitetsnormer för vatten bör hanteras i beslut om översiktsplaner respektive detaljplaner och föreslå hur regler kan förtydligas eller vid behov ändras | | • | lämna nödvändiga författningsförslag och följdändringar i anslutande regelverk.
|
Uppdraget ska redovisas i augusti 2023.
|
Håll koll på omvärlden med "Veckans vatten"
|
5 frågor till...
... Pontus Andersson, ordförande Ljungans vattenråd.
1. Med ditt arbete/ideella arbetes koppling till vattenförvaltning, när trivs du som bäst?
– Jag tycker om att berätta för besökare till bygden vilka fantastiska naturresurser vi har i norra Sveriges inland. Vi har en perfekt blandning av fungerande samhällen i en rik kulturbygd samtidigt som vi har en spännande vildmark precis bortom stugknutarna.
2. Vilka är dina hjärtefrågor (gällande vattenförvaltning)?
– Det var obetänksamt av oss människor att helts stänga vandringsvägar när de stora kraftverken byggdes för 50–60 år sedan. Jag vill se att vi gör något åt det. Vattnet är bara till liten, men viktig, del till för oss människor, men givetvis mest för andra, till exempel ålen.
3. Berätta om vad du ser som framgångsfaktorer i en god vattenförvaltning?
– Praktisk handling, vilket absolut förekommer, men det ännu är för lite av, enligt mig.
|
|
|
|
Planer är bra bara det leder till handling, annars är det bara slöseri med tid, pengar och förlorade liv.
4. Vad är mest utmanande med vattenförvaltning utifrån ditt perspektiv?
– Att få våra tjänstemän inom de olika myndigheterna och kommuner att lyckas stimulera till fysiska åtgärder tror jag är en stor utmaning. Jag får en bild över att ansvaret för vattenförvaltning är splittrat och därmed svårt att identifiera ett tydligt ledarskap i de olika frågorna.
5. Hur dricker du helst ditt vatten?
– Rent eller som kaffe, men även omvandlat av naturen själv till ren äppelmust, såklart! Men jag dricker nog lite för lite vatten. Vi har grävd och stensatt brun på gården som mina förfäder ombesörjt. Tio meter djup. Starkt jobbat av dem!
|
|
|
|
Nya föreskrifter för grundvatten
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är vägledande myndighet för grundvatten inom vattenförvaltningen och ger även ut föreskrifter. Under våren har SGU uppdaterat två av de fyra föreskrifterna om grundvattenförvaltning till två nya föreskrifter; kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten (SGU-FS 2023:1) samt miljökvalitetsnormer för grundvatten (SGU-FS 2023:2). De nya föreskrifterna förtydligar hur vattenförvaltningen ska arbeta med grundvattenförvaltning. Bland annat är det ett större fokus på riskbedömning, i enlighet med grundvattendirektivet. Föreskrifterna tydliggör även hur vattenmyndigheten ska fastställa miljökvalitetsnormer för att de ska uppfylla skydd av grundvattenberoende skyddade områden. Ytterligare en förändring är att SGU bytt ut begreppet ”riktvärden” till ”tröskelvärden” för att undvika begreppsförvirring. Det har även tillkommit tröskelvärden för några nya miljöfarliga ämnen och en effektbaserad metod för att utvärdera uppmätta PFAS-halter. Föreskrifterna gäller sedan den 1 mars. SGU arbetar med att uppdatera sina vägledningar utifrån de nya föreskrifterna.
|
Dricksvattendirektiv välkommet
– men implementeringen dröjer
Under 2020 tog EU beslut om ett nytt dricksvattendirektiv (EU 2020/2184) vilket ersätter det tidigare dricksvattendirektivet (98/83/EG). Dricksvattendirektivets mål är att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att det är hälsosamt och rent samt att förbättra tillgången till dricksvatten, för alla i unionen. Vattenmyndigheterna välkomnar det nya dricksvattendirektivet som till skillnad mot det tidigare kopplar samman dricksvattendirektivet med ramdirektivet för vatten och dess dotterdirektiv.
Direktivet ska vara införlivat i EU:s medlemsstater den 12 januari 2023. Hur direktivet ska implementeras i svensk rätt har utretts i den så kallade dricksvattenutredningen En säker tillgång till dricksvatten av god kvalitet (SOU 2021:81). Denna lämnades till regeringen 15 oktober 2021. I utredningen föreslås vattenförvaltningens roll vara att riskbedöma tillrinningsområden för uttagspunkter för dricksvatten, samt att identifiera riskhanteringsåtgärder.
De myndigheter som dricksvattenutredningen föreslår ska vara föreskrivande väntar på lagrådsremiss och proposition från regeringen för att kunna börja arbeta med att implementera direktivet. Livsmedelsverket har beslutat om nya dricksvattenföreskrifter (LIVSFS 2022:12) som började gälla 1 januari 2023, i övrigt är implementeringen av dricksvattendirektivet försenat.
|
Digitala åtgärdsunderlag till din hjälp
Tidigare i år presenterade de fem vattenmyndigheterna åtgärdsunderlag som ska underlätta för främst handläggare på kommuner och länsstyrelser att genomföra åtgärdsprogrammet för vatten. Underlagen utgår från avrinningsområden och är indelade efter verksamhetsområden i tio så kallade story maps. De knyter ihop åtgärdsprogrammet med miljökvalitetsnormerna och databasen VISS.
|
Det här är information från Länsstyrelsen Västernorrland
som också är vattenmyndighete för Bottenhavets vattendistrikt.
Syftet är att informera om vad som är på gång
och viktigt att veta inom vattenförvaltning.
|
|
|
|
|
|
|
|
