|
2020-07-16 Årgång 7, nummer 8
|
|
|
|
Hej!
Välkommen till det andra av fyra korta sommarspecialnummer av PKC:s nyhetsbrev. Vart och ett innehåller korta referat från den Nationella konferensen i palliativ vård i Östersund som ägde rum i mars i år. Vi är nu mitt i sommaren där man antingen arbetar eller är lite sommarledig. Oavsett så önskar vi på PKC dig en intressant läsning och en fortsatt fin sommar!
Trevlig läsning!
|
|
|
|
|
Fredrik Sandlund
Verksamhetschef
|
|
|
Peter Strang
Vetenskaplig ledare
|
|
|
|
|
|
|
Reflektioner och resonemang kring palliativ sedering
Referat av Ingeli Simmross, vårdutvecklingsledare PKC
|
|
|
|
|
”Att välja mellan två onda ting": sjuksköterskans reflektioner och resonemang kring palliativ sedering
Ja, så löd rubriken på Sara Blomgrens och Jeanette Joelsson projekt där den genomförda innehållsanalysen av intervjuade sjuksköterskor resulterat i fem olika kategorier: den beslutsfattande processen, läkemedelshantering, närståendeperspektiv, sjuksköterskans roll och utbildning. Ett av huvudfynden var upplevelsen av osäkerhet och kunskapsbrist gällande skillnaden mellan behandlingens avsikt och biverkan av en symtomlindrande behandling.
Sjuksköterskorna upplevde däremot inte beslutet om palliativ sedering som känslomässigt belastande när det fanns tydligt stöd i teamets dokumentation och i verksamhetens riktlinjer och struktur. Sara och Jeanette underströk också betydelsen av reflektion som kan underlätta möjligheten att våga fråga och erkänna osäkerhet inför palliativ sedering.
|
|
|
|
|
|
|
Att bevara äldre personers värdighet inom allmän palliativ vård
Referat av Ingeli Simmross, vårdutvecklingsledare PKC
|
|
Värdighetsbevarande vård för äldre personer med palliativa vårdbehov var rubriken på Annika Södermans forskningsprojekt. Projektet genomfördes genom att sjuksköterskor fick använda ett värdighetsbevarande arbetssätt i form av ett utarbetat samtalsstöd kallat Dignity Care Intervention (DCI). DCI har utvecklats i Skottland och Irland och har översatts och anpassats till en svensk kontext (DCI-SWE). DCI består av tre delar: ett instrument med frågor relaterade till värdighet, reflekterande frågor och evidensbaserade vårdhandlingar.
|
|
Sjuksköterskorna upplevde att DCI-SWE visade flera positiva effekter. Bl.a. gav den struktur i det palliativa vårdarbetet där den äldres besvär blev lättare att identifiera och överblicka. Sjuksköterskorna ansåg också att DCI-SWE var ett stöd i vårdarbetet som möjliggjorde en tidig identifiering av värdighetsrelaterade problem så att nödvändiga åtgärder kan sättas in i rätt tid. Vidare gav DCI-SWE äldre personer en möjlighet att få formulera sig och bli bekräftade.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jämlika sjukvårdskostnader under sista levnadsåret?
Referat av Ingeli Simmross, vårdutvecklingsledare PKC
|
|
|
|
|
Sjukvårdskostnader vid cancer under det sista levnadsåret – jämlikt eller åldersdiskriminering?
Så löd rubriken på Peters Strang, Helena Adlitzer och Torbjörn Schultz projekt där man ville ta reda på om patientens ålder spelar någon roll för hur stora sjukvårdsresurser som avsätts under patientens sista levnadsår? Vilket det visade sig att det verkligen gör...
Region Stockholms administrativa VAL-databas användes för att identifiera sjukvårdskostnader (förutom dyra receptläkemedel) för samtliga cancerpatienter som avlidit under 2014–2018. Efter analys av insamlad data visades det sig att åldern hade ett starkt samband med snittkostnaden per patient.
Patienterna delades in i 20-års intervall (0–19 år; 20–39 år osv) och när grupperna jämfördes framstod signifikanta skillnader. I den yngsta gruppen var snittkostnaden nästan 1,6 miljoner kronor medan kostnaden i den äldsta gruppen var 334 tusen kronor. Vid en jämförelse med den största åldersgruppen (60–79 år) var kostnaden i den närmast yngre gruppen 36 % högre och i den närmast äldre åldersgruppen 37 % lägre. En jämförelse mellan den största åldersgruppen och gruppen 20–39 år visade att kostnaden under patientens sista levnadsår i den yngre gruppen var 78 % högre.
Projektet visade tydligt att det föreligger åldersrelaterade skillnader i vårdkostnad under cancerpatientens sista levnadsår. Kostnaderna för barncancervård (0–19 år) var förväntat höga och bekräftades. Projektet upptäckte därutöver stora åldersrelaterade skillnader i vårdkostnader för vuxna patienter, vilka inte kan förklaras av alternativa kostnader hos kommunernas vård- och omsorgsboenden, eftersom separata statistiska analyser gjordes där personer som bodde på SäBo exkluderades. Också då kvarstod stora skillnader.
|
|
|
|
|
|
|
Munvård i praktiken
Referat av Lilian Fransson, vårdutvecklingsledare PKC
|
|
|
|
|
Mötet med en mycket sjuk kvinna blev starten på ett viktigt munvårdsprojekt i Östersunds kommun.
Kvinnan som specialistsjuksköterskan Monica Fornander mötte i sitt arbete på Storsjögläntans Palliativa hemsjukvårdsenhet i Östersund hade så ont i munnen att hon varken kunde äta eller prata. När kvinnan senare avled i sitt hem hade hon fortfarande svåra symtom, framförallt smärta, i munnen.
Monica frågade sig hur dessa svåra symtom kunnat uppstå utan att kvinnan fått tillräcklig hjälp. Vad hade hon själv för kunskaper om munhälsa? Vilka kunskaper hade kollegorna? En kunskapsinventering visade behov på utbildningsinsatser och Monica gavs möjlighet att jobba vidare med frågan. En tandhygienist stod för kunskapshöjningen och munbedömningsformuläret ROAG (Revised Oral Assessment Guide) användes. Ett samarbete med distriktssjuksköterskorna i kommunen påbörjades för att kunna nå ut till alla brukare anslutna till hemtjänst. Monica betonar här vikten av att få med sig alla berörda chefer för att nå ut i hela personalgrupper, inklusive vikarier.
Man enades om innehållet i en ”munvårdslåda” som iordningställdes och som därefter kunde lämnas ut till dem som hade behov. Intresset bland personalen ökade och i allt större omfattning började munvårdslådan användas. Mellan åren 2017 då projektet påbörjades och fram till 2019 kunde man med hjälp av Svenska palliativregistret se en tydlig positiv utveckling i användandet av ROAG i den palliativa vården vilket gav projektet en ytterligare skjuts framåt. Monica stod till en början själv för stora delar av utbildningsinsatserna men from i år, 2020, ordnar Östersunds kommun utbildning i munhälsa för alla undersköterskor och baspersonal.
Osäkerhet och kunskapsbrist kan vara några av orsakerna till att munhälsan missas säger Monica, konsekvenserna för den enskilde patienten kan bli mycket stora på flera sätt om vi förbiser munnen!
|
|
|
|
|
|
|
|
Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län samfinansieras av Region Stockholm samt kommunerna Danderyd, Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nykvarn, Salem, Sollentuna, Solna, Stockholms stad, Tyresö och Vaxholms stad.
Läs mer om oss på: pkc.sll.se
Kontakt: pkc.slso@sll.se
Foto: Yanan Li
Följ oss på Facebook och Instagram
Tipsa en vän
Dela utskicket:
|
|
|
|
|
|
|
|
