Hej!

När detta Nyhetsbrev skickas ut så är vi i full färd med att förbereda oss inför deltagande på Nationella konferensen i palliativ vård i Malmö den 2–4 oktober.

PKC är med som utställare, som deltagare, och vi har två posters med oss. Den ena handlar om vi hur lyssnat in behovet av mer kunskap om palliativ vård inom LSS-vården och den webbutbildning som vi precis är på väg att lansera. Den andra postern handlar om vår reflektionsledarutbildning som vi utvecklat tillsammans med Palliativt centrum i Kronoberg och Palliativt centrum i västra Götalandsregionen.

Om du kommer till Malmö så varmt välkommen till vårt utställningsbord! Där får du veta mer om de nya webbutbildningar som vi har tagit fram. Bland annat nyss nämnda; När döden närmar sig – om palliativ vård för LSS-personal. Men också sex (!) andra webbutbildningar som främst riktar sig till läkare och sjuksköterskor. Men webbutbildningarna passar i stora delar också andra yrkesgrupper inom kommunal vård och omsorg som arbetar med äldre personer i palliativ fas. Till exempel passar webbutbildningen Palliativ vård vid demens och Sårvård hos äldre verkligen bra för dig som är undersköterska. Läs mer om detta senare i Nyhetsbrevet.

Kunskapstexten i detta Nyhetsbrev är skrivet av professor Anette Alvariza, en av våra två vetenskapliga ledare. Temat är det förtroliga samtalet.

Vi på PKC vill önska dig en fin inledning på hösten!

Fredrik Sandlund

PKC anordnar öppna kostnadsfria digitala föreläsningar!

Att möte närstående

Välkommen att delta på en öppen kostnadsfri digital föreläsning med professor Anette Alvariza den 30 november! Föreläsningen är kostnadsfri och öppen för alla i hela landet.

Läs mer och anmäl dig

Cancerrelaterad fatigue – går det att behandla?

I den här föreläsningen kommer Linda Björkhem Bergman berätta om bakomliggande orsaker och mekanismer till fatigue samt hur evidensläget ser ut just nu kring olika behandlingsalternativ. Föreläsningen är kostnadsfri och öppen för alla i hela landet.

Läs mer och anmäl dig

Döden, döden, döden…

Vill patienter prata om döden? Det är viktigt att erbjuda samtal men hur gör man så att det blir stödjande, inte skrämmande samtal? Ska vi ”informera”, eller hjälpa personen att hitta sina egna svar? Och varför är livet och livets alla manifestationer så viktiga när man ska dö? Föreläsningen är kostnadsfri och öppen för alla i hela landet.

Läs mer och anmäl dig

Palliativa ombudsdagar för palliativa ombud inom kommunen den 13 och 15 november.

Ny satsning från PKC!
Fortbildning för ST-läkare och specialistläkare i palliativ medicin

För de läkare som valt att specialisera sig inom palliativ medicin anordnar vi nu särskilda fysiska eftermiddagsseminarier. Det är våra övergripande studierektorer i palliativ vård Maria Ranch Lundin och Per Fürst som planerar programmet. Utbildningarna är fysiska för att skapa möjlighet till nätverkande.

Den 21 september hade vi det första tillfället och nära 60 deltagare mötte upp för en fysisk utbildning. Jättekul att så många kom och föreläsningarna handlade om Malign hematologi och Biverkningar vid immunterapi framförda av Martin Jädersten och Lisa Villabona.

Nästa tillfälle är den 16 november och då är temat Vård i livets slutskede – etik och juridik

Läs mer och anmäl dig

Grundläggande utbildningar i palliativ vård

Nya webbutbildningar

Nu släpper vi flera nya webbutbildningar! Du hittar samtliga utbildningarna på hemsidan via nedanstående länkar, eller i vår PKC-app!

När döden närmar sig – om palliativ vård för LSS-personal

Vi är mycket stolta över att nu kan säga att vår webbutbildning om palliativ vård särskilt framtagen för personal inom LSS-vården nu äntligen är klar. Tack för alla fina samarbeten med personer som arbetar inom LSS under produktionstiden. Ni har gjort att vi tror och hoppas att denna utbildning ska ”träffa rätt” och fylla ett behov som många har framfört. Kom ihåg att den är tillgänglig för alla vårt land.

Till webbutbildningen

Nya webbutbildningar för palliativ vård hos äldre

Med hjälp av statliga stimulansmedel genom Region Stockholm har vi kunnat ta fram ett antal webbutbildningar som främst riktar sig till läkare och sjuksköterskor som arbetar på särskilt boende eller inom annan vård och omsorg. Men webbutbildningar passar i stora delar också övriga yrkesgrupper inom kommunal vård och omsorg som arbetar med äldre personer i palliativ fas. Till exempel så passar webbutbildningen Palliativ vård vid demens och Sårvård hos äldre verkligen bra för dig som är undersköterska.

Utbildning för att bli Palliativt ombud inom akutsjukvård och geriatrik

Stort intresse från läkare inom akutsjukvård och geriatrik – nu fortsätter vi med…
Digitala lunchseminarier för läkare inom akutsjukvård och geriatrik

Den 11 september var drygt 100 läkare anmälda till det allra första tillfället i vår nya satsning för denna målgrupp. Det är vi väldigt glada för och vi hör att intresset är mycket stort inom akutsjukvården att arbeta mer enligt ett palliativt förhållningssätt. Vid vårt första tillfälle talade Christel Hedman om Prognostisering och bedömning av palliativt vårdbehov.

10 oktober kl. 12.00-12.45
Vård i livets slut
Linda Björkhem Bergman, överläkare och docent på Stockholms Sjukhem och Karolinska Institutet. Vetenskaplig ledare vid Palliativt kunskapscentrum (PKC).

Läs mer och anmäl dig

28 november kl. 12.00-12.45
Samtal vid allvarlig sjukdom
Linda Björkhem Bergman, överläkare och docent på Stockholms Sjukhem och Karolinska Institutet. Vetenskaplig ledare vid Palliativt kunskapscentrum (PKC).

Läs mer och anmäl dig

Vill du bli bättre på att samtala om de svåra frågorna?
Och arbetar du inom kommunal vård och omsorg? Läs vidare!

Workshop om samtal och kommunikation

Tycker du att det är svårt att ta upp frågor som rör framtida vård- och omsorg? Skulle du vara hjälpt av en struktur för att kunna öppna upp för samtal med den äldre och de närstående om deras önskemål och prioriteringar inför framtiden? Välkommen då till denna utbildning!

Vardagliga samtal med den äldre personen – seminarium för undersköterskor och vårdbiträden

En eftermiddag för undersköterskor och vårdbiträden inom kommunal vård och omsorg på temat "Vardagliga samtal med den äldre personen". Att samtala med den äldre personen är en naturlig del av arbetet på ett särskilt boende. Ibland kan samtalen komma in på existentiella frågor och handla om tex oro, funderingar inför framtiden eller att den tid som är kvar att leva är begränsad.

Seminariet vill lyfta fram dessa viktiga vardagliga samtal och stärka dig som omsorgspersonal i dessa situationer. Du kommer att få konkreta tips och en ökad förståelse för vad som kan vara viktigt att tänka på.

PKC tipsar:
Omvårdnadskonferens den 29 november 2023 för dig som är sjuksköterska!

Temat är Möjlighet att leva väl och riktar sig till sjuksköterskor som arbetar inom onkologi och palliativ vård. Konferensen anordnas av Cancerfonden i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening och äger rum på Clarion Sign hotell i Stockholm. Att delta är kostnadsfritt och anmälan kan göras via länken nedan.

Medverkar gör inte minst en av våra egna vetenskapliga ledare, Anette Alvariza.

Läs mer och anmäl dig

Visst har du laddat ned vår PKC-app?!

Genom PKC-appen kommer du enkelt åt Palliativt kunskapscentrums videoföreläsningar, webbutbildning och vetenskapliga referat, utan att behöva gå in på vår webbsida. PKC-appen är tillgänglig både på Apple AppStore och på Google Play.

Läs mer och ladda ner appen

Save the date!
PKC-dagen 24 maj 2024

PKC-dagen 2024 kommer att äga rum fredagen den 24 maj! Denna gång är vi på Stockholm Waterfront Congress Centre. Boka redan nu in det i din kalender!

Mer information kommer.

Referat av artikeln: Stenman, Näppä, Rönngren, Melin-Johansson (2023): "Daring to deal with the difficult and unexpected" registered nurses’ confidential conversations with patients with palliative care needs: a qualitative interview study. BMC Palliative Care, https://doi.org/10.1186/s12904-023-01228-y

Samtal, ofta om existentiella frågor, är en viktig del av omvårdnaden och kan påverka patienters livskvalitet positivt. Förtroliga samtal mellan patienter och sjuksköterskor sker många gånger naturligt medan andra omvårdnadsaktiviteter utförs. Trots vikten av dessa samtal så är de ganska sparsamt beskrivna. Månadens referat utgår därför från en artikel som syftade till att skapa en djupare förståelse kring hur sjuksköterskor upplever och beskriver förtroliga samtal med patienter som har palliativa vårdbehov. Efter analys av intervjuer med 17 sjuksköterskor inom specialiserad palliativ vård i Sverige presenterar författarna sitt resultat genom ett övergripande tema som fördjupas i tre huvudteman med tillhörande subteman.

Övergripande tema: Det förtroliga samtalet när man delar viktiga frågor om liv och död

Sjuksköterskorna försökte vinna förtroende på flera sätt när patienterna berättade sina livshistorier och de beskrev att de trodde att det förtroliga samtalet kunde vara helande. Sjuksköterskorna strävade efter att främja en god död och ett värdigt farväl till livet för patienterna Det var viktigt för dem att tillgodose patienternas önskemål och behov och att hitta tid för förtroliga samtal.

Att stanna kvar i det oförutsägbara

Det förtroliga samtalet beskrevs som oförutsägbart både gällande innehåll och tidpunkt.

Vara säker i det osäkra

Samtalen initierades ofta av patienterna i samband med omvårdnadsaktiviteter. Innehållet i samtalen varierade från patient till patient och från tillfälle till tillfälle. Ofta kom frågor som inte kunde förutses eller förberedas för. Det oförutsägbara innehållet skapade en känsla av osäkerhet men sjuksköterskorna beskrev att de behövde hantera situationen där och då genom att hitta en inre säkerhet. Närvaron av död och döende påverkade samtalet och innehållet präglades av patientens livserfarenheter och eventuella behov av att bearbeta svåra livssituationer de inte bearbetat tidigare i livet. Andliga och existentiella frågor, såsom liv och död, tro och tvivel, och djupt personliga tankar, var vanliga ämnen. Det var även tankar om framtiden, till exempel hotande död, drömmar och förhoppningar. Ibland förekom starka känslor med gråt, ilska och frustration, men även skratt och glädje väcktes under samtalen. Sjuksköterskorna visste dock aldrig i förväg i förväg vad som skulle komma, vilket kunde leda till en känsla av osäkerhet.

Reflektera över egna känslor

Sjuksköterskorna betonade att samtalen med patienterna var intima möten som upplevdes som en gåva som de var hedrade av att vara inbjudna till. Men samtalen kunde också väcka en mängd olika känslor hos dem som var överraskande och ibland skrämmande. Sjuksköterskorna menade att samtalen ofta var existentiellt utmanande och kunde bidra till egen personlig och professionell mognad. Att reflektera sina egna tankar om liv och död gjorde dem starkare. De fick styrka och vågade hantera dessa frågor och vara öppna i samtalen. Att hitta olika strategier för att hantera samtalen var en nödvändighet. Sjuksköterskorna beskrev bland annat att de försökte lägga sina känslor åt sidan, fortsätta, empatisera med patienten och inte ha några förutfattade meningar.

"Samtal initieras ofta av patienterna i samband med omvårdnadsaktiviteter"

Att hantera det komplexa ansvaret

Sjuksköterskorna menade att det förtroliga samtalet var deras ansvar. För att hantera det var de tvungna att vara modiga men försiktiga, de behövde lyssna aktivt utan att försöka lösa patienternas problem.

Vara modig och försiktig

Sjuksköterskorna beskrev att samtalet krävde mod, men samtidigt försiktighet. Det krävdes mod att våga leda samtalet vidare genom att ställa obekväma frågor, med vetskap om hur viktigt samtalet var och den begränsade tid som patienterna hade kvar. Samtidigt ville de värna om patienterna och den relation de hade med dem. Det kunde vara svårt att veta hur långt samtalet kunde utmanas utan att relationen dem emellan skulle påverkas negativt. En bra relations sågs nämligen som en möjlighet och ibland en förutsättning för samtalet. En alltför nära relation kunde däremot vara ett hinder. Att använda personliga erfarenheter och att växla mellan att vara professionell och privat beskrevs som effektivt, men det krävde mod och försiktighet. Sjuksköterskorna tolkade olika signaler och använde egen intuition som stöd. Intuitionen beskrevs som implicit, en konst som inte kunde förklaras eller läras ut men som växte med erfarenhet och hjälpte dem att balansera mellan mod och försiktighet.

Lyssna men inte lösa

Att ta ansvar i förtroliga samtal innebar att lyssna aktivt utan att lösa patienternas problem. En del i att lyssna aktivt var att vara närvarande och verkligen se individen, vilket krävde att sjuksköterskorna var tysta. Att inte komma på lösningar eller svar kunde ibland vara utmanande och det var viktigt för sjuksköterskorna att förstå vilka frågor som kunde och inte kunde lösas. Det var svårt att veta hur mycket man skulle prata och vad man skulle svara. Att upprätthålla ett professionellt förhållningssätt innebar att våga vara tyst och inte ge svar eller råd. Att ha klinisk erfarenhet och livserfarenhet, och att känna sig trygg underlättade dessa samtal. Det fanns dock vissa frågor som måste tas upp, till exempel rädsla, och genom professionell, lämplig och korrekt information kunde de bidra till att patienterna kände sig trygga.

"Mod och försiktighet krävs för att leda samtalet vidare"

Att skydda patienter med palliativa vårdbehov genom samtal

Sjuksköterskorna beskrev hur de försökte skydda patienterna i samtalet genom att bevara deras integritet och förhoppningar, och bekräfta deras tankar och känslor.

Skydda den sårbara patienten

Sjuksköterskor uppfattade patienterna som bräckliga, sköra, sårbara, ensamma, oskyddade och sårbara i sin situation. Denna bräcklighet och sårbarhet ledde till en instinkt att vilja skydda dem på olika sätt. Begrepp som autonomi och självbestämmande var viktiga komponenter i både samtal och relation, något som var viktigt att skydda. Att skydda patienterna kunde bestå i att skydda dem från starka känslor och svåra samtal. Det kunde bland annat innebära att vissa sjuksköterskor avstod från att ha förtroliga samtal vid särskilda tider, till exempel sent på kvällen eller på natten. Humor och skratt användes för att skapa återhämtning och lugn. Sjuksköterskorna reflekterade kring att det var etiskt och moraliskt rätt att skratta och skämta också med patienter med palliativa vårdbehov.

Bevara integritet och hopp

Att bevara patienternas integritet under hela samtalet innebar att både vara försiktig och mottaglig. Sjuksköterskorna kände ansvar för att bevara patienternas integritet, särskilt om de upplevde att patienterna själva saknade förmågan att göra det. Sjuksköterskorna beskrev däremot att de ibland behövde utmana integriteten då den kunde fungera som en barriär och hinder för ett förtroligt samtal. Den sjuka och förändrade kroppen var ofta i fokus i samtalet. Genom att prata om vardagliga ämnen, såsom intressen, minnen och personliga tillhörigheter försökte sjuksköterskorna främja det fortsatt friska. Sjuksköterskorna hade en önskan att hjälpa patienter att bevara och finna hopp genom samtal om framtid, önskningar, hopp, rädsla och oro.

Bekräfta tankar och känslor

Det var naturligt för sjuksköterskorna att bekräfta patienternas behov av samtal om känslor och tankar relaterat till deras självbild. När patienterna vågade exponera sig och visa sitt "fula jag", visa en sida av sig själva som de inte tidigare gjort, uppfattades det som ett uttryck för tillit. I sådana samtal var det viktigt att vara ärlig och bekräfta patienternas känslor, vilket kunde vara en utmaning. Bekräftelse kunde också handla om att tala om det friska, såsom patientens behov, önskningar och drömmar om nuet och framtiden. Sjuksköterskorna kände ofta intuitivt att patienterna ville prata och att samtalet i sig kunde vara helande. Om sjuksköterskorna ställde frågor eller använde något personligt för att öppna upp för vidare samtal.

"Att använda personliga erfarenheter och att växla mellan att vara professionell och privat"

Diskussion och reflektion

Studien bidrar med viktiga resultat kring sjuksköterskors förtroliga samtal med patienter. Samtalen kan vara avgörande för hur patienters sista tid i livet blir. Det är av vikt att sjuksköterskors samtal värderas och ses som en naturlig och nödvändig del i omvårdnad för att bidra till och främja kvalitet i vården. För dessa ofta utmanande samtal behöver sjuksköterskor få möjlighet till fortlöpande utbildning, träning, handledning och stöd för ökad kunskap.

Referenser

Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län samfinansieras av Region Stockholm samt kommunerna Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholms stad, Sundbybergs stad, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker.

Läs mer om oss på: pkc.regionstockholm.se
Kontakt: pkc.slso@regionstockholm.se
Foto: Yanan Li (om ej annat anges)
Följ oss på Facebook och Instagram
Tipsa en vän

Dela utskicket:
 

Avregistrera dig från nyhetsbrevet