Inbjudan till konferens: Strong Cities Network

Nätverket Strong Cities arrangerar, tillsammans med CVE och amerikanska ambassaden i Stockholm, en konferens i Stockholm den 3-5 juni. Strong Cities är ett nätverk som samlar representanter från fler än 200 städer och lokala myndigheter världen över, för att utbyta lärdomar i arbetet mot hat, extremism och polarisering. Konferensen kommer att vara uppbyggd runt tre teman:

Konferensen riktar sig till dig som arbetar med frågor relaterade till extremism, polarisering och social sammanhållning. Stora delar av sammankomsten kommer att vara workshopbaserad, där du får möjlighet att träffa och utbyta erfarenheter med yrkesverksamma från andra länder.

Om du är intresserad av att delta kan du anmäla ditt intresse till konferensen här. Antalet platser är begränsade och det kommer att ske ett urval bland de intresserade.

CVE i media

Med anledning av skolskjutningen i Finland, deltog Jonas Trolle - chef på CVE och särskild utredare i Skolsäkerhetsutredningen - i Studio Ett den 3 april. Jonas pratade om hur det förebyggande arbetet ser ut i Sverige och hur vi kan fånga upp personer som planerar att genomföra våldsbrott i skolan. I intervjun tryckte Jonas på att det redan finns ett upparbetat samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och CVE vid hanteringen av den här typen av ärenden i Sverige.

Träffa CVE på Penningtvättsdagarna

CVE är medarrangör till Penningtvättsdagarna, som i år arrangeras den 24-25 april på Münchenbryggeriet i Stockholm. Torsdag den 25 april kommer Jonas Trolle, chef på CVE, att prata på temat Konsekvenser av penningtvätt och finansiering av våldsbejakande extremism, kl. 15.40 - 16.10 i Mässhallen.

Våldsbejakande extremistiska miljöer är beroende av tvättade pengar och olagliga penningflöden. Hur ser kopplingen ut mellan penningtvätt och finansiering av våldsbejakande extremism? Vilka är de stora konsekvenserna och varför behöver vi strypa finansieringen? Ta del av framgångsfaktorer, utmaningar och vad behöver vi göra för ett effektivt arbete mot finansiering av terrorism.

Passa även på att komma förbi CVE:s monter och träffa våra medarbetare!

Proposition om nya demokrativillkor för trossamfund och civilsamhället

Regeringen har lagt fram en proposition om nya demokrativillkor för stöd till trossamfund och civilsamhället. [Proposition 2023/24:119] I en debattartikel i Svenska Dagbladet betonade regeringspartierna och Sverigedemokraterna vikten av kriterier som är "enhetliga, proportionerliga och rättssäkra." (SVD 27/3)

Propositionen fokuserar på stöd till trossamfund via Myndigheten för stöd till trossamfund och till civilsamhället via Allmänna arvsfonden, men ska även gälla för övrig statlig bidragsgivning till civilsamhället. Enligt förslaget ska organisationer eller trossamfund inte ha rätt till ekonomiskt stöd om de eller en företrädare som agerar inom ramen för verksamheten gör något av följande:

Propositionen nämner att ekonomiskt stöd ändå kan lämnas om det finns särskilda skäl, där följande ska beaktas;

Förslagen i propositionen gäller inte den kommunala bidragsgivningen, men regeringen skriver att de "förväntar sig att de demokrativillkor som föreslås för den statliga bidragsgivningen kommer att vara normerande även för kommuners och regioners bidragsgivning. Om det visar sig att så inte blir fallet, kan det bli aktuellt för regeringen att återkomma i frågan", (Proposition 2023/24:119, s.69).

Regeringen betonar även att "en företrädares privata åsikter och yttranden som faller utanför organisationens verksamhet inte omfattas av demokrativillkoret."(Proposition 2023/24:119, s.86) Agerandet är bara intressant utifrån demokrativillkoren "när företrädaren agerar inom ramen för organisationens verksamhet", (Proposition 2023/24:119, s.79), även om de konstaterar att det kan finnas svårigheter med gränsdragningen.

En organisation är även ansvarig för inbjudna föreläsare. I propositionen nämns att detta förutsätter att gästens "agerande motsvarar vad organisationen har haft anledning att förvänta sig mot bakgrund av lätt tillgänglig information", (Proposition 2023/24:119, s.80) och att hänsyn tas till formatet för gästens deltagande - om det exempelvis rör sig om en debatt där enskilda åsikter ej får stå oemotsagda.

Propositionen innehåller även nya bestämmelser för hanteringen av personuppgifter. Förändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2025.

Regeringsuppdrag till Brå om antisemitism

Brottsförebyggande rådet [Brå] har fått i uppdrag av regeringen att ta fram kunskap om den judiska minoritetens utsatthet för antisemitism.

Inom ramen för uppdraget ska Brå granska polisanmälningar om hatbrott med antisemitiska motiv som registrerats mellan oktober och december 2023 samt motsvarande period 2022. Brå ska även studera den upplevda otryggheten och rädslan för att utsättas för antisemitiska hatbrott.

Uppdraget förväntas leda till mer kunskap om hur antisemitiska hatbrott tar sig i uttryck i Sverige i dag, samt hur utsattheten för antisemitiska hatbrott eventuellt har påverkats av kriget mellan Israel och Hamas. Uppdraget ska slutredovisas den 5 juni 2025.

NCK får i uppdrag att starta stödtelefon för hedersutsatta

Nationellt centrum för kvinnofrid [NCK] har fått i uppdrag av Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, att starta en stödtelefon för personer som är utsatta för våld eller hot om våld i hederns namn. I nuläget driver NCK stödtelefonerna Kvinnofridslinjen, Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner.

Den nya stödtelefonen för hedersutsatta kommer att drivas som ett pilotprojekt under 2024, med start den 1 juni. Stödtelefonen kommer att vara öppen för alla oavsett kön eller ålder. Samtalen är kostnadsfria och den som ringer kan vara anonym.

DARE: Utbildningsmaterial för ungdomar

Arbetar du med ungdomar i åldrarna 13 - 18 år och är intresserad av utbildningsmaterial som kan hjälpa dig hantera svåra frågor och samtidigt inspirera till kritiskt tänkande? EU projektet DARE [Depolarisation Activism for Resilient Europe] har tagit fram material som hjälper dig att handskas med polarisering i och utanför klassrummet.

Materialet rymmer bland annat videor, lektionsplaner samt en depolariseringshandbok med övningar och utbildningsmaterial. Ämnena inkluderar polarisering, desinformation, radikalisering, mångkultur och social sammanhållning. Allt material finns tillgängligt kostnadsfritt på projektets hemsida.

Uppföljning: Terrorattacken i Moskva 

Skärmbild: NIBR

Rapport. Risk assessment and reintegration of radicalised individuals in the Nordic countries

Norska institutet för urban och regional forskning [NIBR] har publicerat en rapport om arbetet med riskbedömning och återintegrering av radikaliserade individer i de nordiska länderna, där rapportförfattarna har intervjuat praktiker i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Rapporten belyser utmaningar och ger rekommendationer inför det framtida arbetet.

Erfarenheter från de nordiska länderna visar att arbetet med riskbedömningar av radikaliserade individer är krävande och präglas av stor osäkerhet. Det finns olika åsikter bland praktiker om i vilken utsträckning bedömningar bör struktureras och standardiseras. Informationsdelning mellan olika myndighetsgrenar är av stor vikt för att kunna fånga nyanser i bedömningen.

I arbetet med återintegrering av radikaliserade individer betonar rapporten vikten av att ha ideologiska dimensioner i åtanke under processen. Rapporten finns att läsa på norska och engelska.

Skärmbild: FOI

Rapport. Våldsbejakande extremism och digitala medier: En forskningsöversikt

Totalförsvarets forskningsinstitut [FOI] har släppt en forskningsöversikt rörande våldsbejakande extremism och digitala medier. Rapporten beskrivs av FOI som forskningsförberedande och syftet är att lyfta utmaningar i studiet av våldsbejakande propaganda i digitala medier i fråga om begreppsdefinitioner och metoder. Rapporten konstaterar att definitionen av centrala begrepp inom forskningen ofta är vag. Skillnaden mellan begrepp som extremism och våldsbejakande extremism är inte alltid tydlig.

Den forskning som finns inom fältet visar att extremistiska aktörer snabbt rör sig mellan olika digitala plattformar och plockar upp nya kommunikativa trender. När propaganda sprids på konventionella plattformar anpassas den i hög grad efter aktuella regelverk. I mer avgränsade forum är propagandan däremot mer explicit.

Skärmbild: GNET

Rapport. Behind the Skull Mask: An Overview of Militant Accelerationism

GNET [Global Network on Extremism & Technology] har publicerat en rapport om militant accelerationism - en våldsbejakande politisk rörelse som syftar till att påskynda en föreställt pågående samhällskollaps. I rapporten beskrivs accelerationismen som en i huvudsak nyfascistisk och transnationell rörelse.

Digitala forum är centrala för rekrytering och radikalisering in i rörelsen, samt för organisationers varumärkesbyggande. Aktörer föredrar alternativa medieplattformer med svagare moderering, men etablering på stora medieplattformar ses ändå som önskvärt.

I rapporten lämnas även rekommendationer till techbolag. Bland dessa finns att utbilda moderatorer i accelerationistiska miljöers begreppsanvändning och ideologiska drivkrafter, samt att skapa interna riktlinjer som har accelerationistiska rörelsers transnationella natur i åtanke.

Rapport. Insights into Covid-19 related news media discourse and public health authorities' digital communication

Natos kunskapscentrum för strategisk kommunikation [Nato StratCom] har publicerat en forskningsrapport som granskar hur kommunikationen hanterades av folkhälsomyndigheterna i Belgien, USA och Storbritannien under Covid-19-pandemin. Rapporten visar att myndigheterna främst har använt sina kanaler för att kommunicera kring hälsoåtgärder samt för att uppmuntra vissa beteenden. Rapporten ger rekommendationer för ett mer effektivt användande av digitala medier. Bland rekommendationerna finns utbildandet av talespersoner som har god förståelse för hur nyhetsmedia fungerar, att strukturera kommunikationsstrategier utifrån olika läsarprofiler och att utveckla användandet av data från digitala plattformar för att bättre kunna följa sociala trender.

Rapport. Russia and the far-right. Insights from ten European countries.

ICCT har släppt en rapport om det ryska inflytandet på den yttersta högern i tio europeiska länder. Österrike, Tyskland, Ungern och Frankrike är några av de länder som berörs. Boken innehåller även ett kapitel om situationen i Sverige, skriven av Morgan Finnsiö. Enligt rapporten använder sig Ryssland av flera olika verktyg för att påverka politiska organisationer i andra länder, såväl finansiella medel som så kallad mjuk makt, där Ryssland framställer sig som en beskyddare av traditionella och nationalistiska värderingar.

Ryssland försöker främst etablera samarbeten med nationalistiska och systemkritiska partier och personer snarare än med uttalat våldsbejakande grupper.

Skärmbild: Crest

Rapport. Women’s Involvement In Online White Nationalism: A Good Lives Model Perspective

CREST har släppt en rapport om kvinnors digitala engagemang inom den högerextrema miljön. Rapportförfattaren har studerat engagemanget på det högerextrema forumet Stormfront. Rapporten försöker klargöra vilka behov som det digitala engagemanget inom miljön fyller, samt hur normer skapas kring kvinnornas identiteter.

Värderingar som kretsar kring en sund livsstil, kreativitet och gemenskap är viktiga bland de kvinnliga deltagarna på forumet och knyts till deras politiska aktivism. Rapporten konstaterar att kvinnors deltagande är könsspecifikt, vilket understryker vikten av att även preventiva åtgärder utformas med könsspecifika mönster i åtanke.