|
|
|
Webbinarium: ”Hur påverkar konflikten mellan Israel – Hamas antisemitismen i Sverige?”, 12 april 2024, kl. 13.00 - 16.00
|
|
Antisemitism är ett allvarligt problem både i Sverige, Europa och andra delar av världen. I dag cirkulerar myter om judiska sammansvärjningar på internet, extrema politiska grupper sprider hat och i flera länder har angreppen på judar ökat efter den 7 oktober.
Judar bosatta i Sverige vittnar om rädslan för att öppet visa sin religionstillhörighet. Situationen har försämrats efter Hamas attack mot Israel i oktober. Många judar lever med oro för att bli trakasserade eller hotade.
Många upplever att antisemitism är svårt att bemöta och att det efter den 7 oktober ofta leder till konfliktfyllda situationer. CVE, Forum för levande historia och Segerstedtinstitutet bjuder i anledning av detta in till ett webbinarium för yrkesverksamma som i sitt arbete kan komma i kontakt med antisemitiska uttryck. Till exempel du som arbetar som kommunal VBE-samordnare, arbetar inom polisen, socialtjänsten, skolan, psykiatrin, biblioteken eller med unga på fritiden. Syftet är att öka kunskapen om antisemitism och öka möjligheten att känna igen och bemöta antisemitiska och konspiratoriska påståenden.
När: fredagen den 12 april 13.00 - 16.00
Var: Digitalt via Zoom
Anmälan: Anmäl dig i länken nedan, senast onsdagen den 10 april 2024
|
|
|
|
|
|
|
Nya datum för fortbildning i metodstöd för att hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism
|
|
Nya datum för presentation för CVE:s fortbildning i användningen av “Metodstöd för att hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism”, finner du nedan.
Tre separata onlineutbildningar har skräddarsytts för anställda inom polisen, socialtjänsten och skolan.
För anställda inom polisen
Onsdag 17 april, 13.00 - 16.00
Onsdag 8 maj, 09.00 - 12.00
För anställda inom socialtjänsten
Onsdag 24 april, 13.00 - 16.00
Onsdag 22 maj, 09.00 - 12.00
För anställda inom skolan
Onsdag 10 april, 13.00 - 16.00 Inga platser kvar
Torsdag 2 maj, 13.00 - 16.00 Inga platser kvar
Antalet platser är begränsade, så anmäl dig i tid. Vi tillämpar principen ”först till kvarn.”
Utbildningsdagarna riktar sig till anställda inom respektive yrkesgrupp som i sitt arbete kommer i kontakt med frågor om våldsbejakande extremism.
|
|
|
|
|
|
|
Säkerhetspolisen lägesbild 2023/2024
|
|
Säkerhetspolisen arbetar med att förebygga och avslöja brott mot Sveriges säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen. I dag presenterade Säkerhetspolisen sin årliga lägesbild, Säkerhetspolisens lägesbild 2023/2024.
Sveriges säkerhetsläge under perioden 2023–2024 präglas av en komplex omvärldssituation. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess utgång har direkta konsekvenser för Europas och Sveriges säkerhet, med potential för en ökad inriktning mot väst från Rysslands sida. Samtidigt skapar konflikter i Mellanöstern, särskilt kriget mellan Hamas och Israel, en polariserande effekt som påverkar svenska aktörer.
Hotet från främmande makter mot Sverige är omfattande och inkluderar allt från teknikanskaffning och cyberangrepp till attentatsplaner och påverkansoperationer. Ryssland, Kina och Iran identifieras som de främsta hoten, och deras samverkan för att omforma den nuvarande säkerhetsordningen ökar komplexiteten i säkerhetsläget.
Sveriges framstående teknologiska position gör landet till ett attraktivt mål för teknikanskaffning, särskilt från Ryssland och Kina, vilket förstärks av deras behov efter kriget i Ukraina. Samtidigt skapar nya områden som Arktis och rymden, med dess ökande militariserade användning, ytterligare sårbarheter och hot mot svenska intressen.
Attentatshotet mot Sverige är högt och kommer huvudsakligen från våldbejakande islamistisk och högerextrem extremism. Den ökande komplexiteten inkluderar försök till vägledda attentat från utlandet och en blandning av extremistiska ideologier, konspirationsteorier och antistatliga budskap.
Den förändrade bilden av Sverige som islamofobiskt har förvärrat terrorhotet, samtidigt som spridningen av konspirationsteorier och antistatliga budskap på nätet bidrar till ökad misstro riktad mot samhällets funktioner och det demokratiska systemet. Det komplexa sammanvävandet av hot från främmande makter och våldsbejakande extremister förstärker varandra och kan utnyttjas för att skapa splittring och polarisering i samhället.
Det allvarliga säkerhetsläget ställer krav på Sveriges motståndskraft, och en central åtgärd är att skydda det mest skyddsvärda för att minska sårbarheten hos säkerhetskänslig verksamhet. Förståelsen av den komplexa och sammanlänkade säkerhetssituationen är avgörande för att hantera utmaningarna från både främmande makter och våldsbejakande extremism, vilket säkerställer skyddet av Sveriges nationella intressen och demokratiska värden.
|
|
|
|
|
|
|
Fulla fängelser riskerar öka terrorhotet mot Sverige
|
|
Kriminalvården har aktiverat en nationell stab för att hantera den akuta platsbristen som förvärrats under det senaste året. Generaldirektör Martin Holmgren meddelar att prognoser visar på försämring, vilket utmanar förmågan att ta emot häktade och dömda. Myndigheten planerar en kraftfull expansion, men förseningar vid etableringen av nya platser har skapat en skärpt situation, och en intensifierad dialog med fastighetsägare söks för effektiva lösningar, skriver Kriminalvården i ett pressmeddelande (13/2).
I sin bedömning av terrorhotet 2024 varnar Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) för en ökad radikalisering i svenska fängelser, en utmaning som historiskt sett inte har varit lika utbredd i Sverige som i flera andra EU-medlemsländer. NCT identifierar en bestående platsbrist som en risk, vilket komplicerar möjligheten att hålla olika aktörer åtskilda och försämrar förutsättningar för Kriminalvården att ingripa. Detta kan enligt NCT leda till att personer från olika kriminella och radikala miljöer hamnar tillsammans, vilket ökar risken för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism, särskilt bland gängkriminella.
NCT betonar att kontakter och relationer mellan dessa olika miljöer kan resultera i att gängkriminella påverkas och dras in i radikala kretsar. Organiserad brottslighet kan också föra över färdigheter och kunskap från den kriminella miljön till den radikala. Dessa kontakter kan därmed påverka avsikten och förmågan att genomföra attentat och därigenom öka terrorattentatshotet. Dessutom identifieras Sis-hemmen som en plats där radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism kan äga rum, särskilt med spridning av högerextremistiska idéer.
Samtidigt finns det en ökad oro bland flera experter från EU-medlemsländerna för de risker med den ökande andel dömda terrorister som friges från fängelser, något som uppmärksammades i förra nyhetsbrevet från CVE. Oron kopplas bland annat till att de efter frigivning riskerar att rekrytera anhängare och bilda terrorceller i Europa.
|
|
|
|
|
Sammanfattning av NCT:s helårsbedömning 2024
Terrorhotet mot Sverige 2024 liknar föregående års bedömning, men ökade osäkerhetsfaktorer gör att hotet nu bedöms vara högt. Sannolikt kommer terrorattentatshotet under 2024 främst från enskilda individer eller små grupper motiverade av våldsbejakande islamism eller högerextremism.
Under 2023 var Sverige ett utpekat mål för internationella islamistiska terroristorganisationer på grund av aktioner och händelser inom ett islamfientligt narrativ. Sannolikt kommer terrorhotet mot Sverige 2024 följa förra årets utveckling med intensiva perioder kopplade till uppmärksammade händelser, vilka extremister kan använda i sina konstruerade narrativ, följt av perioder med lägre intensitet.
Israels krig mot Hamas i slutet av 2023 ledde till att fokus skiftade från islamfientligt till antisemitiskt och anti-israeliskt narrativ. Israel, USA och andra västeuropeiska länder blev primära mål. Sverige, som en del av västvärlden, nämns inte specifikt under hösten.
Desinformationskampanjer mot Sverige 2023 har fått betydande genomslag utomlands och kan förmodligen påverka svensk kontext. Risken för fortsatt spridning av desinformation och konspirationsteorier och dess påverkan på terrorhotet mot Sverige kvarstår även under 2024.
Under 2023 har det förekommit exempel på kontakter mellan organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism som kan stärka deras kapacitet. Möjligheten för överlappning mellan dessa aktörer kan öka under 2024. För närvarande verkar dock den organiserade brottsligheten generellt sett vara mer attraktiv för unga individer.
|
|
|
|
Simon Sorgenfrei och David Thurfjell. Foto: Anna Hartvig / Södertörns högskola
|
|
|
Trygghet och tillit genom samverkan: IMS introducerar utbildningspaket för regioner och kommuner
|
|
Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet (IMS) vid Södertörns högskola har nyligen presenterat en samverkansmodell och ett utbildningspaket för att främja trygghet och brottsförebyggande arbete, med fokus på den ökande mångreligiositeten som utgör både en utmaning och möjlighet för myndigheter och kommuner. IMS forskning betonar vikten av samarbete mellan myndigheter, kommuner och trossamfund.
Utbildningspaketet och samverkansmodellen inkluderar:
| • | Hjälp med kartläggningsarbete där IMS identifierar lokala trossamfund och etniska minoriteter samt analyserar potentiella interna konfliktytor och hur globala konflikter kan få lokala konsekvenser just i er kommun. | | • | Ett kunskapslyft med fokus på det mångreligiösa Sverige och om vad som behövs för att skapa ett effektivt brottsförebyggande arbete. Denna utbildning kan med fördel erbjudas brett inom kommunen. | | • | En handgriplig uppstart av tillitsskapande och brottsförebyggande samverkan mellan de lokala trossamfunden och kommunen. Här engageras av kommunen strategiskt utvalda personer. |
Det nya utbildningspaketet och samverkansmodellen är tillgängliga för alla Sveriges regioner och kommuner för att stärka tillit och trygghet genom inkluderande samverkan.
Frågor? Kontakta Simon Sorgenfrei, simon.sorgenfrei@sh.se
|
|
|
|
|
Kriminalisering av förnekande av Förintelsen och av vissa andra allvarliga brott
Regeringen har beslutat om ett lagförslag att kriminalisera förnekande av Förintelsen och andra internationella brott inom ramen för ändringar i hets mot folkgrupp-lagstiftningen.
Justitieminister Gunnar Strömmer understryker vikten av att markera samhällets avståndstagande från antisemitism och betonar möjligheten för brottsoffer att få status som målsägande med rätt till skadestånd.
Lagförslaget, som fått stöd från samtliga partier i Sveriges riksdag, förväntas träda i kraft den 1 juli 2024 i brottsbalken och den 1 januari 2027 i tryckfrihetsförordningen, vilket även adresserar EU-kommissionens synpunkter på Sveriges genomförande av det så kallade rasismrambeslutet.
|
|
|
|
Barn har planerat terrordåd i Norge
Den norska säkerhetstjänsten Politiets sikkerhetstjeneste (PST) har avslöjat att barn så unga som 12–13 år planerat högerextremistiskt motiverade terrordåd i Norge. Den yngsta påstås vara en tolvårig norsk pojke, enligt Linn Havnelid, tillförordnad chef för PST:s avdelning för terrorismbekämpning. Under de senaste åren har PST identifierat över 10 pojkar i åldrarna 12–15 år som varit inblandade i attentatsplaner.
Radikalisering och högerextremism påverkar unga över hela landet, oavsett om de bor i städer eller på landsbygden. Internet spelar en avgörande roll i processen. De avslöjade barnen har använt sig av gaming- och popkultur i slutna och krypterade forum på internet för att planera sina handlingar. Gemensamt för pojkarna är att det hela har börjat som lite ofarliga skämt som utvecklats till diskussioner om terrordåd, säger Havnelid till norska Dagbladet.
I PST:s nationella hotbedömning för 2024 uttrycker de en särskild oro för minderåriga och unga män som deltar i högerextrema digitala forum. En genomgående egenskap hos dessa individer är att de ofta upplever känslor av utanförskap och psykisk ohälsa.
PST samarbetar med olika myndigheter, inklusive polis, utbildningsanstalter, barnskydd och föräldrar, för att hantera situationen, skriver norska Dagbladet (12/2).
|
|
|
|
|
Tyskland presenterar åtgärder för att stävja högerextremism
Som ett svar på den ökande populariteten för ytterhögern i Tyskland har inrikesminister Nancy Faeser infört åtgärder för att bekämpa hotet från högerextremism. Åtgärderna inkluderar övervakning av finansiella flöden till extremistiska organisationer, vapenförbud för högerextremister, restriktioner för halvautomatiska vapen, enklare avskedande av offentliga tjänstemän med högerextrema kopplingar och ett system för tidig upptäckt av utländskt stödda botnät.
Målet är att störa finansieringsnätverk för högerextremister och förbättra samarbetet mellan inhemsk underrättelsetjänst och lokala myndigheter. Paketet syftar också till att stärka landets högsta domstol genom att inkludera dess regler i konstitutionen för att förhindra högerextremistisk påverkan på rättssystemet, likt andra europeiska länder.
Faeser betonar engagemanget att använda lagliga medel för att skydda demokratin, avveckla högerextrema nätverk genom att kapa deras finansiering och vapentillgång. Åtgärdspaketet presenterades i samarbete med tyska inhemska underrättelsetjänsten (BfV) och federala kriminalpolisen (BKA).
Det högerpopulistiska och nationalistiska partiet Alternativ för Tyskland (AfD) har ökat i opinionsmätningarna och bedöms i dag vara det andra största partiet i landet, vilket oroar över deras potentiella maktövertagande i delstatsregeringar. Faeser menar att de omfattande protesterna mot AfD, som växte efter avslöjanden om deras möte med högerextremister och planer på massdeportationer, visar ett starkt stöd från allmänheten för regeringens åtgärder.
Utöver AfD:s framväxt har fall av högerextrema hot inom polis och väpnade styrkor uppdagats, inklusive planer från anhängare till Reichsbürgerrörelsen att störta den demokratiskt valda regeringen, vilket tidigare har uppmärksammats i CVE:s nyhetsbrev.
|
|
|
|
|
Franska borgmästare möter växande hot från högerextremister
Borgmästare i Frankrike utsätts för allvarliga hot och attacker, särskilt relaterade till högerextremt våld mot projekt som främjar integration av migranter. Medan andra europeiska länder, inklusive Tyskland, Sverige, Italien och Spanien, har sett protester över liknande frågor, är motreaktionen mot borgmästare särskilt skakande i Frankrike. Mindre högerextrema grupper, ibland med stöd från nationella politiker, använder alltmer aggressiva metoder än traditionella protester, inklusive fysiskt våld och spridning av desinformation.
Borgmästaren i Saint-Brevin-les-Pins, Yannick Morez, avgick, stängde ner sin läkarmottagning och flyttade efter att hans hus och två bilar sattes i brand i maj 2023. Invandringsfientliga kampanjer som drivs av högerextrema grupper i Frankrike stannade inte vid Saint-Brevin-les-Pins utan har spridit sig över landet. Borgmästaren i Callac, Jean-Yves Rolland, fick liknande hot i december 2023 efter att ha beslutat att ta emot en handfull flyktingfamiljer för att fylla lediga jobb i byn - planer som senare övergavs i januari 2024.
Frankrikes inrikes säkerhetstjänst, DGSI, ser bekymrat på den ökande våldspotential från grupper både på den extrema högerkanten och den yttersta vänsterkanten, vilket utgör en allvarlig fara för demokratin. Den ökande högerextrema aktiviteten korrelerar med ökad invandringsfientliga och nationalistisk retorik, påverkad av såväl externa krafter som politisk instabilitet. Situationen förvärras av spridningen av radikala åsikter från USA till Europa genom digitala plattformar, vilket skapar oro för demokratin och samhällelig sammanhållning, skriver AP (19/2).
|
|
|
|
Rättsakten om digitala tjänster börjar tillämpas på alla onlineplattformar i EU
Den 17 februari 2024 trädde EU:s lagstiftning om digitala tjänster i kraft på alla onlineplattformar inom EU (Digital Service Act). Syftet med denna regelbok är att skapa en säkrare, rättvisare och öppnare onlinemiljö. Lagstiftningen fokuserar på att skydda användare från olagligt innehåll och varor samt stärka deras rättigheter vid interaktion och handel på onlineplattformar.
Nya krav införs för plattformar och användare med påverkan. Alla onlineplattformar med användare i EU, förutom små och mikroföretag, måste vidta åtgärder för att bekämpa olagligt innehåll och varor. De måste möjliggöra anmälan av olagligt innehåll och samarbeta med pålitliga anmälare. Dessutom måste de skydda minderåriga mot riktade annonser och ge användare information om annonser samt motivera beslut om innehållsmodering.
Denna lagstiftning gäller inte bara onlineplattformar utan även värdtjänsteföretag och onlineförmedlare. Lagen har redan tillämpats på de största onlineplattformarna sedan augusti 2023, och nu utvidgas den till alla onlineplattformar. Nationella samordnare för digitala tjänster kommer att övervaka och verkställa lagstiftningen på medlemsstatsnivå. Dessutom inrättas en europeisk nämnd för digitala tjänster för att säkerställa enhetlig tillämpning och ge råd om implementeringen.
|
|
|
|
|
CSIS: Global Terrorism Assessment 2024
Center for Strategic and International Studies (CSIS) har nyligen presenterat rapporten “Global Terrorism Assessment 2024”. Rapporten använder en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder för att ge en övergripande analys av de senaste händelserna inom terrorism samt en detaljerad bedömning av hur olika länder och regioner, inklusive Europa, påverkas av hot från olika ideologiskt motiverade grupper och individer.
|
|
|
|
EU-rapport om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll
Den 14 februari antog EU-kommissionen en rapport om genomförandet av förordningen för att bekämpa spridningen av terroristinnehåll online. Rapporten utvärderar medlemsstaternas och onlineplattformars tillämpning av förordningen samt dess påverkan på att motverka spridningen av terroristinnehåll online.
Förordningen trädde i kraft den 7 juni 2022 och möjliggör snabb borttagning av terroristinnehåll inom EU inom en timme efter en order från medlemsstaternas myndigheter. Denna åtgärd tillämpas på onlineplattformar som erbjuder tjänster inom EU för att säkerställa medborgarnas säkerhet.
Enligt kommissionens rapport har förordningen varit framgångsrik i att förhindra spridningen av terroristinnehåll online. Hittills har 23 medlemsstater utsett behöriga myndigheter att fatta beslut om avlägsnande, och cirka 350 sådana beslut har utfärdats sedan juni 2022.
|
|
|
|
|
Predicting Harm Among Incels (Involuntary Celibates): The Roles of Mental Health, Ideological Belief and Social Networking
Commission for Countering Extremism vid brittiska Home Office har publicerat en omfattande enkätstudie om så kallade incels i USA och Storbritannien. Den utforskar deras demografi, övertygelse, nätverk och våldsbenägenhet. En av studiens slutsatser är att åtgärder kopplat till incelfenomenet bör i första hand fokusera på stöd för mental hälsa snarare än att vidta åtgärder mot terrorism.
Sammanfattning av studiens resultat:
Psykisk ohälsa: Incels visar tendenser till allvarliga psykiska hälsoproblem, inklusive hög andel av depression och självmordstankar (en tredjedel övervägde dagligen självmord under de senaste två veckorna). Ökad förekomst av neurodiversitet observerades, särskilt autismspektrumstörning.
Attityder och övertygelser: Incels uttryckte höga nivåer av offermentalitet, ilska och kvinnohat. Deras gemensamma världsbild inkluderar att betrakta feminister som huvudfiender, samt att identifiera den politiska (ytter-)vänstern, samhället i stort och kvinnor som fiender.
Acceptans av våld: Cirka 5 procent ansåg att våld mot de som uppfattades orsaka skada var "ofta" rättfärdigat, medan 20 procent menade att det ibland är rättfärdigat.
Politisk övertygelse: Trots en påstådd koppling mellan incels och högerextremism var majoriteten politiskt mittenvänster. Undantaget var de 5 procent som ofta rättfärdigade våld, och dessa var politiskt center-höger.
Förutsägelse av skada: Psykisk ohälsa och anammandet av incel-ideologi var bättre prediktorer för utveckling av skadliga åsikter jämfört med sociala nätverksfaktorer, inklusive tid på sociala nätverkssajter, interaktionsnivå, generering av innehåll och exponering för radikala människor och material.
Författare är Joe Whittaker, William Costello och Andrew G. Thomas.
Se videointervju med Joe Whittaker om studien här
|
|
|
|
Hate is No Game: Hate and Harassment in Online Games 2023
Sedan 2019 har Center For Tech and Society (CTS) vid Anti-Defamation League (ADL), i samarbete med spelanalysföretaget Newzoo, genomfört en årlig nationellt representativ enkätundersökning om hat och trakasserier i online-multiplayerspel i USA.
Några av de viktigaste resultaten ur enkätundersökningen:
Ökad upplevelse av trakasserier. Tre fjärdedelar av tonåringar och yngre barn upplevde trakasserier i multiplayerspel, en ökning från 67 procent föregående år. Trakasserier baserade på identitet ökade för 10–17-åringar till 37 procent från 29 procent 2022.
Kvinnor och svarta eller afroamerikanska spelare var mest utsatta för trakasserier på grund av identitet i multiplayerspel.
50 procent av svarta vuxna spelare upplevde trakasserier på grund av ras, en ökning från 44 procent 2022.
Den totala frekvensen av trakasserier av vuxna i multiplayerspel minskade för första gången på fem år, nu 76 procent jämfört med 86 procent 2022.
70 procent av judiska vuxna upplevde trakasserier i multiplayerspel.
Exponeringen för högerextremism minskade. 9 procent av ungdomarna och 15 procent av vuxna exponerades 2023, jämfört med 15 och 20 procent 2022.
Spelare som utsatts för hatiska ideologier upplever detta regelbundet. 30 procent upplevde detta varje vecka eller oftare.
20 procent av spelarna spenderar mindre pengar i multiplayerspel på grund av hat och trakasserier. CTS utvärderar för första gången hur trakasserier påverkar spelares utgifter i spelutrymmen.
|
|
|
|
|
CVE, Box 1386,
111 93 Stockholm
Tel: 08-527 44 200
E-post: info@cve.se
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
