Terrorattack i Moskva - vad vet vi?
|
|
22 mars genomfördes ett terrorattentat mot en konserthall i staden Krasnogorsk, utanför Moskva. Beväpnade gärningsmän tog sig in i byggnaden och började skjuta urskillningslöst mot besökare. Även brandbomber användes, vilket ledde till att lokalen fattade eld och att delar av taket kollapsade. Fler än 140 personer har konstaterats döda som ett resultat av attacken, som är det dödligaste terrordådet på rysk mark sedan gisslandramat i Beslan 2004.
Fyra misstänkta gärningsmän greps kort efter dådet. Samtliga är medborgare i Tajikistan. Vid domstolsförhandlingarna uppvisade samtliga misstänkta gärningsmän olika grader av fysiska skador. Filmklipp och bilder som har spridits från gripandena indikerar att männen har utsatts för misshandel och tortyrliknande metoder.
Terrororganisationen Islamiska staten har tagit på sig attentatet. Islamiska statens regionala gren i Afghanistan, Islamiska staten i provinsen Khorasan (IS-K), tros vara ansvarig för organiseringen av attacken. IS-K är primärt aktiv i Afghanistan, men har ambitioner att organisera attentat utanför regionen. I juli 2023 greps nio personer i Tyskland och Nederländerna med kopplingar till gruppen, varav flera från Tajikistan, för att ha förberett ett attentat. Gruppen kopplas även till attacker i Turkiet och Iran i början av 2024. Det är värt att notera att inget av de uttalanden som har gjorts av IS efter dådet nämner en specifik regional gren som ansvarig. IS-K som regional gren har alltså inte formellt tagit på sig dådet. I sin kommunikation efter dådet har IS beskrivit attacken som en naturlig del av organisationens pågående krig mot islams fiender. IS-affilierade sidor har spridit videomaterial från attacken samt bilder som sägs föreställa gärningspersonerna innan attacken. I organisationens veckotidning al-Naba uppger IS att gärningsmännen har gripits.
Islamiska staten har genomfört attacker mot ryska mål tidigare. 2015 dog 224 personer efter ett bombattentat mot ett ryskt flygplan i Egypten. Så sent som i september 2022 genomförde IS-K en attack mot den ryska ambassaden i Afghanistan, där sex personer dödades. I ett tal som släpptes 28 mars, poängterade Islamiska statens talesperson Abu Hudhaifa al-Ansari, att IS "fortfarande dödar och fångar deras [Rysslands] soldater i Syriens och Sahels dalar, och tidigare kraschade vi deras flygplan i Sinai."
Sjunde mars i år varnade den amerikanska ambassaden i Ryssland för att extremister planerade att utföra en terrorattack i Moskva under de kommande 48 timmarna. Varningen nämnde specifikt konserter som en möjlig måltavla. Flera andra länders ambassader utfärdade därefter samma varning. Samma datum hade Ryssland tillkännagett att de förhindrat en planerad attack mot en synagoga, efter ett tillslag av rysk säkerhetstjänst mot en IS-cell utanför Moskva. I ett tal 19 mars beskrev Putin varningarna som en form av utpressning och anklagade Ukraina för att rekrytera personer till att utföra terrordåd i Ryssland. Efter attentatet har Ryssland fortsatt hävda ukrainsk inblandning.
|
|
|
|
Spansk man gripen - kopplas till Säpos tillslag i Tyresö
|
|
En 18-årig man har gripits i Spanien, misstänkt för att ha spridit terroristmaterial. Mannen ska ha stått i direkt kontakt - via krypterade plattformar - med de män som Säkerhetspolisen grep i Tyresö sjunde mars, som nu är häktade misstänkta för förberedelse till terrorbrott. Mannen ska bland annat ha spridit instruktionsmanualer för sprängämnen.
|
|
|
|
25 mars deltog CVE:s chef Jonas Trolle i Studio Ett, där han bland annat pratade om varför IS ser Ryssland som en fiende, terrorhotnivån och det svenska arbetet mot extremism och terrorism.
Samma dag medverkade även Elias Carlberg från CVE i P4 Extra. Elias lyfte IS aktivitet idag, omfattningen av deras propaganda och varför Sverige har blivit ett prioriterat mål för våldsbejakande islamistiska aktörer. Han betonade även vikten av att vara vaksam - men att samtidigt inte bidra till ett förhöjt tonläge i onödan.
|
|
|
|
Skolskjutning på finsk skola - ett barn har avlidit
|
|
En 12-årig elev avled och två andra skadades allvarlig efter en skolskjutning på en grundskola i Vanda, Finland. En 12-årig elev har gripits misstänkt för dådet. Han ska ha erkänt gärningen. Vid gripandet bar han ett skjutvapen som tillhörde en släkting. Samtliga inblandade går i årskurs sex på skolan. Våldsdådet utreds som mord och mordförsök men eftersom gärningspersonen bara är 12 år kan det inte utdömas något straffrättsligt ansvar. Motivet är fortfarande oklart.
Finland har drabbats av flera allvarliga skolskjutningar. 2007 dödades åtta personer på en skola i Jokela och 2008 sköt en 22-åring ihjäl elva personer på en skola i Kauhajoki. Vid båda dessa tillfällen tog gärningsmännen sina liv efter dådet. 12 mars i år grep finsk polis en 23-årig kvinna, misstänkt för att ha planerat ett våldsdåd mot en skola i Vasa. Kvinnan hade tillgång till skjutvapen och kunde gripas efter att hon delat en video där hon framförde hot mot skolan.
|
|
|
|
Bild: Katja Kircher/Mostphotos
|
CVE:s förebyggande arbete mot skolattacker
|
| • | Om du arbetar på en skola och känner oro för en elev kan du kontakta CVE:s stödtelefon, helgfria vardagar mellan 9 och 15, på 08-527 44 290 för att få stöd och råd. Vid en akut situation ska du alltid ringa 112. |
|
| • | I samarbete med flera andra myndigheter kommer CVE att arrangera en konferens i Stockholm 15 maj med målet att öka förmågan att förebygga och förhindra grövre våld i skolan. Programmet rymmer bland annat hur långsiktigt förebyggande arbete kan integreras i skolans ordinarie arbete, och förutsättningarna för att dela information i brottsförebyggande syfte mellan skola, socialtjänst och polis. Konferensen riktar sig till dig som är chef eller arbetar strategiskt inom socialtjänsten, skola, polis eller hälso- och sjukvården. Anmäl dig till konferensen här. |
|
|
|
|
|
|
Rapport: Grovt våld i skolan
|
|
Brottsförebyggande rådet har släppt en rapport om grovt våld i svensk skolmiljö. Rapporten konstaterar bland annat följande:
| • | Grovt våld där skadorna kräver sjukhusvård är ett relativt begränsat fenomen. | | • | Våldet är grövre när det involverar äldre elever och pojkar, i jämförelse med yngre elever och flickor. | | • | För 15-åringar är skolan den vanligaste platsen att utsättas för våld. | | • | Elever som har varit utsatta för mobbning rapporterar även högre utsatthet för grovt våld. | | • | Kommunala skolor och skolor i socioekonomiskt utsatta områden är mer drabbade. | | • | Gärningspersonerna i de grövsta fallen har ofta ett stödbehov och lider av psykisk ohälsa. | | • | Det har inte skett någon markant förändring av omfattningen av grovt våld i skolan under de senaste 15 åren, men undersökningen pekar åt att knivar har blivit vanligare som vapen. | | • | Vid fall av så kallad skolattackskaraktär rör det generellt "pojkar med vålds- och vapenintresse som upplever sig orättvist behandlade och som skrivit på internet att de planerar att begå ett skoldåd."(Brå) | | • | Ökad medvetenhet och beredskap kring skolattacker har troligen bidragit till en högre anmälningsbenägenhet. |
Vi vill även påminna om Skolsäkerhetsutredningens delbetänkande Skolor mot brott som presenterades sjätte mars i år. I delbetänkandet lyfts förslag för att öka säkerheten i skolmiljön.
|
|
|
|
Webbinarium: ”Hur påverkar konflikten mellan Israel – Hamas antisemitismen i Sverige?”
|
|
Har du missat att anmäla dig till webbinariet om antisemitism? Tillsammans med Forum för levande historia och Segerstedtinstitutet, arrangerar CVE ett webbinarium för yrkesverksamma som i sitt arbete kan komma i kontakt med antisemitiska uttryck. Det kan gälla dig som arbetar som kommunal VBE-samordnare, inom polisen, socialtjänsten, skolan, psykiatrin, biblioteken eller med unga på fritiden.
Antisemitism är ett allvarligt problem både i Sverige, Europa och andra delar av världen. I dag cirkulerar myter om judiska sammansvärjningar på internet och i flera länder har angreppen på judar ökat efter den 7 oktober. Judar bosatta i Sverige vittnar om rädslan för att öppet visa sin religionstillhörighet. Situationen har försämrats efter Hamas attack mot Israel i oktober. Många judar lever med oro för att bli trakasserade eller hotade.
Många upplever att antisemitism är svårt att bemöta och att det efter den 7 oktober ofta leder till konfliktfyllda situationer. Syftet med webbinariet är att öka såväl kunskapen om antisemitism som möjligheten att känna igen och bemöta antisemitiska och konspiratoriska påståenden.
Webbinariet hålls digitalt via Zoom, fredag 12 april, 13.00 - 16.00.
Anmäl dig via länken nedan, senast onsdag 10 april.
|
|
|
|
Studerar du ett ämne på universitetsnivå som är relevant för CVE:s verksamhet? Då kan du söka praktikplats på CVE inför höstterminen 2024.
Under praktikperioden kommer du att vara placerad inom ett av CVE:s fyra målområden: Stöd och råd, Kunskap, Utbildning eller Samordning. Du kommer att få ta del av hela centrets verksamhet genom både längre och kortare arbetsuppgifter. Det finns stora möjligheter för dig att i dialog med handledare och övriga medarbetare forma din praktik så att du får ut så mycket som möjligt av din tid hos oss. Praktikens längd kan anpassas efter dina förutsättningar, men vi ser gärna att du stannar i minst en månad. Vi vill att du tillför värdefulla perspektiv och kompetenser till vår verksamhet.
Du behöver vara behörig för CSN-stöd för praktiken.
Sista ansökningsdag är 15 april.
|
|
|
|
Nytt material om islamofobi från Forum för levande historia
|
|
Forum för levande historia har lanserat ett nytt stödmaterial för att förebygga och motverka islamofobi i skolan. Stödmaterialet är riktat till lärare och annan pedagogisk personal på skolor, och är tänkt att ge en ökad kunskap om islamofobi, dess konsekvenser och hur det kan motverkas långsiktigt.
|
|
|
UR lanserar ny podd om svåra frågor
|
|
UR har haft premiär för podden Svåra frågor. De första tre avsnitten handlar om gängkriminalitet och våld samt hur dessa frågor påverkar skolans vardag. Podden kan vara ett stöd för dig som lärare i hur du ska agera när frågan om gängkriminalitet aktualiseras i skolan - vare sig det handlar om att gängkriminalitet glorifieras i klassrummet eller att en elev håller på att dras in i kriminalitet. Podden Svåra frågor går att hitta på UR Play.
|
|
|
|
|
Konsult läckte vaccinuppgifter - hade extremistkopplingar
En tidigare konsult på Folkhälsomyndigheten har åtalats för att 2022 ha läckt ett register över 800 vaccinerade barn.
Enligt en granskning från Expo [låst artikel] har mannen haft kopplingar till extremistiska miljöer och konspirationsteorier om covid-19. Folkhälsomyndigheten bedömer att hela det nationella vaccinationsregistret kan ha läckts. Ärendet tas upp av tingsrätten i april.
|
|
|
|
IS-kvinna frias från krigsbrott i hovrätten
Den kvinna som i media återkommande har refererats till som "IS-Häxan", dömdes i tingsrätten för krigsbrott i mars 2023 - för att ha delat kränkande bilder på döda soldater under sin tid i Syrien. Nu frias hon i hovrätten, som menar att handlingarna inte går att betrakta som krigsbrott.
Hon döms dock för hot mot tjänsteman samt två fall av grovt förtal, riktat mot två anställda inom socialtjänsten. Påföljden sänktes från tre månaders fängelse till skyddstillsyn och 60 timmars samhällstjänst.
|
|
|
|
|
Inget åtal för Egyptsons avhandling
Malmö åklagarkammare meddelar att inget åtal kommer att väckas mot Sameh Egyptson med anledning hans avhandling "Global politisk islam?" som undersöker relationen mellan Muslimska brödraskapet och Islamiska förbundet i Sverige.
Egyptsson anmäldes av Överklagandenämnden för etikprövning (Önep), eftersom avhandlingen innehöll känsliga personuppgifter om politiska åsikter, religiösa övertygelser och domar i brottsmål.
En central fråga har rört huruvida Egyptssons avhandling, som påbörjades 1999, var bunden till Etikprövningslagen som trädde i kraft 2004. Enligt Önep hade Egyptsons forskningsfråga och avhandlingens innehåll förändrats under perioden - så till den grad att forskningens faktiska startpunkt måste betraktas som efter 2004. De bedömde därför att den föll under Etikprövningslagen och gjorde en åtalsanmälan.
En ledamot i överklagandenämnden var skiljaktig - men motiverade det med att åtalsanmälningar i etikprövningsärenden har varit kontraproduktiva, eftersom åklagarares ovilja att driva ärenden ger bilden av att etikprövningsbesluten har varit korrekta [se ärende T2-2023/3.2].
I fallet med Egyptsons avhandling inleddes en förundersökning i februari 2024, men åklagaren meddelade i mars att förundersökningen läggs ner. Åklagarens bedömning är att det inte går att bevisa att forskningen påbörjats innan lagen trädde i kraft.
|
|
|
|
Imam döms för hets mot folkgrupp
En imam i Malmö har dömts för hets mot folkgrupp efter att ha beskrivit judar som "apor och svins avkomma." Det var efter att en fredagspredikan lagts upp på mannens Youtube-konto 2020 som han blev anmäld för hets mot folkgrupp.
Mannen menade att han inte syftade på alla judar och att talet var kopplat till konflikten mellan Israel och Palestina. Som en del av rättegången har domstolen hört en sakkunnig om huruvida formuleringen har sin grund i en religiös urkund.
Tingsrätten dömde mannen för hets mot folkgrupp till villkorlig dom och dagsböter. De menade att yttrandet var kränkande för judar och underblåste hat mellan judar och muslimer. Tingsrätten konstaterar även att formuleringen inte var ett citat från en religiös urkund.
|
|
|
|
|
|
|
|
Call for participants. RAN Practitioners training on “Digital skills for first-line practitioners in P/CVE”
|
|
Radicalisation Awareness Network (RAN) söker deltagare inför tre regionala träffar om digitalt arbete mot våldsbejakande extremism.
Träffarna sker på plats i Bryssel, Berlin och Madrid vid följande datum:
| • | 8 maj, Bryssel | | • | 15 maj, Berlin | | • | 23 maj, Madrid |
Målet är att hjälpa yrkesverksamma hålla sig uppdaterade i förändringar inom den digitala världen och att öka förståelsen för hur digitala plattformar och teknologier kan användas i arbetet mot våldsbejakande extremism. Ansök om att delta senast 5 april 2024.
|
|
|
|
|
Tidskrift. CREST Security Review. #18 Communication
CREST har släppt ett nytt nummer av sin tidskrift Security Review, på temat kommunikation. Stora delar av numret har kriminologisk inriktning, men det innehåller även artiklar om radikalisering och våldsbejakande extremism.
|
|
|
|
Rapport. Understanding and responding to blasphemy extremism
Brittiska Commission for Countering Extremism har beställt en rapport om islamistisk hädelseextremism i Storbritannien. Enligt rapporten finns tecken på ökad radikalisering inom kretsar involverade i hädelseaktivism och oroande kopplingar till våldsbejakande rörelser i Pakistan. Aktivismen i Storbritannien är primärt riktad mot icke-muslimer som upplevs kränka koranen eller profeten Muhammed, samt mot Ahmadiyya-rörelsen - en islamisk rörelse som många muslimer inte ser som en del av islam.
|
|
|
|
|
Rapport. Central Syria Isis Insurgency in 2023
Counter Extremism Project har släppt sin översyn över Islamiska statens militära aktiviteter i Syrien under 2023. Rapporten visar att antalet attacker och offer, såväl civila som militära, har ökat under 2023. De har även genomfört offensiver med syfte att kontrollera landområden.
|
|
|
|
Forskningsartikel. A comparative analysis of Canadian and Swedish foreign fighters
Amir Rostami (Gävle Högskola) och Hernan Mondani (Stockholms Universitet/Umeå Universitet) har tillsammans med flera internationella forskare publicerat en artikel i Behavioral Sciences of Terrorism and Political Aggression. I studien jämförs de som reste från Sverige respektive Kanada för att strida med jihadistiska grupper i Syrien och Irak.
|
|
|
|
|
CVE, Box 1386,
111 93 Stockholm
Tel: 08-527 44 200
E-post: info@cve.se
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
