Foto: Michael Hoffman/ Mostphotos
|
Fyra gripna vid insats av Säkerhetspolisen
|
|
|
|
|
Sjunde mars genomförde Säkerhetspolisen med hjälp av Polismyndigheten flera tillslag i Tyresö utanför Stockholm. Fyra män greps och kom sedan att häktas. Samtliga är misstänkta för grovt vapenbrott. För två av männen finns även misstankar om förberedelse till terrorbrott alternativt deltagande i en terroristorganisation. Enligt uppgifter till TV4 har utredningen pågått sedan september förra året.
Säkerhetspolisen har bekräftat att det rör personer inom den våldsbejakande islamistiska miljön och att det finns kopplingar till Islamiska staten i Somalia. De två männen som är föremål för misstankar om terrorbrott är bröder och har tidigare blivit dömda för narkotikabrottslighet. I media har brödernas arbete som vikarier inom den kommunala skolverksamheten uppmärksammats. De två andra häktade männen har kopplingar till gängkriminalitet.
I samband med gripandena gjordes även tillslag mot en moskélokal i Tyresö som de misstänkta männen brukade besöka. Föreningen som använder lokalen har mottagit ekonomiskt bidrag från Myndigheten för stöd till trossamfund sedan 2016. Bidraget betalades ut till Sveriges muslimska förbund, som föreningen tillhör, som sedan har fördelat bidraget till sina medlemsorganisationer. Sveriges muslimska förbund har meddelat att de har fryst föreningens medlemskap och stoppat fortsatta utbetalningar av bidrag.
|
|
|
|
|
|
Intervjuer med Jonas Trolle i P1 Morgon och SVT
|
|
Efter Säkerhetspolisens tillslag har Jonas Trolle, chef på CVE, intervjuats i P1 Morgon och SVT. I P1 Morgon lyftes relationen mellan gängkriminalitet och våldsbejakande extremism. Jonas deltog i programmet tillsammans med Marco Nilsson, docent i statsvetenskap vid Jönköping University. I intervjun pekade Jonas på likheterna mellan kriminella och våldsbejakande miljöer i förmågan att erbjuda nya medlemmar samhörighet och ett gemensamt mål. Han betonade även att det förebyggande arbetet och samverkan mellan olika myndighetsaktörer är starkare idag än för tio år sedan.
Intervjun i SVT fokuserade på radikaliseringsprocessen, hur den kan se ut och varför det främst är unga män som radikaliseras. Jonas lyfte även det stöd som finns hos både CVE:s stödtelefon för yrkesverksamma och Rädda Barnens orostelefon om radikalisering - som hjälper såväl personer som vill lämna en våldsbejakande miljö, som anhöriga till en person som har radikaliserats.
|
|
|
|
Islamiska staten i Somalia
|
|
Islamiska staten i Somalia (ISS) är Islamiska statens officiella gren i landet. De är främst aktiva i Puntland-regionen i nordöstra Somalia, men har genomfört attacker i andra delar av landet. ISS inflytande i Somalia är begränsat och de har haft svårt att värva anhängare och upprätthålla territoriell kontroll. De befinner sig i konflikt med al-Shabab, al-Qaidas somaliska gren, som är den dominerande militanta islamistiska aktören i landet.
ISS har spelat en viktig roll som ett regionalt nav för att hantera och fördela ekonomiska resurser till olika IS-grenar, men de har inte utfört attentat i Europa. Ledaren för Islamiska staten i Somalia, Abdulkadir Mumin,var medlem i al-Shabab innan han anslöt sig till Islamiska staten 2015. Mumin var bosatt i Göteborg under 90-talet.
Säkerhetspolisen har uppgett att de ser ett ökat intresse inom den svenska VBI-miljön för resor till Islamiska staten i Afrika. I NCT:s helårsbedömning har Somalia lyfts fram som det troligaste resmålet. Islamiska staten har samtidigt närvaro i ett flertal afrikanska länder. Inom spanska och marockanska IS-nätverk har förberedelser även kopplats till resor till organisationens gren i Mali.
|
|
|
I NCT:s bedömning av terrorhotnivån konstateras att det under 2023 "förekommit exempel på potentiellt förmågehöjande kontakter mellan aktörer aktiva inom organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism. Det är möjligt att överlappningen mellan dessa aktörer breddas under 2024." (NCT)
Förhållandet mellan terrorism/våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet har återkommande lyfts som en särskild utmaning. På engelska används ofta uttrycket the crime-terror nexus för att beskriva den här relationen. Flera dimensioner har här lyfts fram som betydelsefulla. Dels kan vissa typer av brottslighet användas för att finansiera terrorism. Dels finns det inom kriminella miljöer tillgång till/förmåga att införskaffa vapen samt en psykologisk vana vid våld - färdigheter som kan vara till nytta för extremistiska grupperingar. Fängelser har också uppmärksammats som en möjlig kontaktyta mellan gängkriminella och personer från våldsbejakande miljöer, vilket har väckt farhågor om nätverkande mellan grupperna samt att kriminellt aktiva individer radikaliseras.
|
|
|
|
Två män gripna i Tyskland - planerade terrordåd i Stockholm
|
|
Två män med afghanskt medborgarskap har gripits i den tyska delstaten Thüringen, misstänkta för att ha planerat ett terrordåd i Stockholm. Enligt Tysklands federala åklagarmyndighet finns kopplingar till Islamiska statens gren i Afghanistan och Pakistan - Islamiska staten i provinsen Khorasan (IS-K).
En av de misstänkta männen ska ha anslutit sig till IS-K sommaren 2023 medan han befann sig i Tyskland. Han ska då ha fått i uppdrag av IS-K att genomföra ett attentat i Europa som hämnd för de koranbränningar som ägt rum i bland annat Sverige. De två männen började då planera ett terrordåd i Stockholm där de skulle "döda poliser och andra personer" i anslutning till riksdagen.(Tysklands federala åklagarmyndighet) Männen gjorde efterforskningar på internet om området runt riksdagen och försökte, utan framgång, få tag på skjutvapen. Planeringen av dådet ska ha skett i samråd med IS-K. Männen är även misstänkta för att ha samlat in 2 000 euro till Islamiska staten. Pengarna skulle gå till fängslade IS-medlemmar i norra Syrien.
IS-K är primärt aktiv i Afghanistan och Pakistan, men betraktas som en aktör med ambitioner att genomföra - eller stötta genomförandet av - attentat utanför regionen. I juli 2023 greps nio personer i Tyskland och Nederländerna med kopplingar till gruppen. CVE har publicerat två PM som berör IS-K. Ett övergripande om våldsbejakande extremism i Afghanistan och ett som fokuserar på Islamiska staten i provinsen Khorasan.
|
|
|
|
Nytt regeringsuppdrag till CVE
|
|
Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att inrätta en stödfunktion placerad på CVE. Stödfunktionens ska syfta till att förhindra utbetalningar av offentliga medel till organisationer eller verksamheter med kopplingar till våldsbejakande extremism eller antidemokratiska miljöer.
Stödfunktionen ska vara öppen för alla myndigheter och beslutsorgan som fördelar offentliga medel enligt sina myndighetsuppdrag, eller som granskar offentligt finansierad verksamhet. Om ett beslutsorgan har anledning att anta att en organisation som ansöker om eller redan tar del av offentliga medel har kopplingar till våldsbejakande extremism eller antidemokratiska miljöer, ska beslutsorganet kunna vända sig till stödfunktionen vid CVE för att få hjälp med kunskap och utredning av ärendet. Det är fortfarande beslutsorganet som fattar beslut om utbetalningar av offentliga medel eller tillståndsgivning för en offentligt finansierad verksamhet. Stödfunktionen på CVE kommer att kunna bistå beslutsorganet med en fördjupad granskning av den berörda verksamheten samt ett skriftligt yttrande.
Uppdraget bygger på utredningen Rätt mottagare - Granskning och integritet från 2021. Regeringen meddelar att förberedelserna inför inrättandet av stödfunktionen ska ske med utgångspunkt i de förslag som har lämnats i sagda utredning. Arbetet med att etablera stödfunktionen på CVE har inletts.
|
|
|
|
|
|
|
|
27. Hur kontaktar man CVE:s mobila stödteam?
Del 1 i vår guide till CVE:s mobila stödteam. CVE har ett mobilt stödteam som erbjuder vägledning till yrkesverksamma i hela landet som kommer i kontakt med frågor som rör våldsbejakande extremism. I det här avsnittet pratar vi om vem som kan kontakta CVE, vilken typ av ärenden du kan ta upp och hur ett första samtal går till.
|
|
|
|
|
|
|
|
28. Hur ser CVE:s operativa stöd ut i praktiken?
Del 2 i vår guide till CVE:s mobila stödteam. I det här avsnittet tar vi upp vad som kan hända i ett ärende och vilka insatser CVE kan erbjuda.
|
|
|
|
|
|
|
|
29. Nya nationella strategin
Podcast om den nya nationella strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism, som presenterades av regeringen i början av 2024.
|
|
|
|
|
Skolsäkerhetsutredningen överlämnar delbetänkande
|
|
Sjätte mars överlämnade Skolsäkerhetsutredningen sitt delbetänkande till regeringen. Bland de förslag som lyfts i utredningen finns följande:
| • |
Skyldighet för skolor att arbeta brottsförebyggande rörande brott som sker i anslutning till verksamheten
| | • |
Skyldighet för skolor att vidta åtgärder som begränsar obehörigas tillgång till skolan
| | • |
Möjlighet för personal att undersöka elevers väskor och andra föremål, utifrån beslut från rektor
| | • |
Skyldighet för skolor att polisanmäla elever som misstänks för brott i samband med skolverksamheten
|
Slutbetänkande är planerat till december 2024. I ett första delbetänkande 2023 föreslogs att CVE ska få i uppgift att stötta polis och andra lokala aktörer i det förebyggande arbetet mot skolattacker.
|
|
|
|
Regeringen presenterar en ny brottsförebyggande strategi
|
|
I den nya strategin, Barriärer mot brott – en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet, görs en uppdelning av det förebyggande arbetet i tre olika barriärer.
1. Ett brett förebyggande arbete som inkluderar brottsförebyggande arbete i skolor och åtgärder som rör migrationsområdet.
2. Att bryta negativ utveckling tidigt med bland annat utökade befogenheter för socialtjänsten och en betoning av föräldraansvaret.
3. Att stoppa kriminella banor genom utveckling av det återfallsförebyggande arbetet och stödet till avhoppare.
I strategin uttrycker regeringen att det "inte bara en fråga om kriminalpolitik, utan även om bland annat socialpolitik, skolpolitik, integration och en stark arbetslinje." (regeringen.se pdf-länk)
|
|
|
|
|
|
|
|
Expo släpper årsrapport för 2023
|
|
Expo har släppt sin årsrapport för den rasideologiska miljön 2023. Antalet aktiviteter inom miljön var färre 2023 än året innan. Utöver att året följde på ett valår, kopplar Expo utvecklingen till att Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) fortsätter tappa i inflytande och att den rasideologiska miljön har blivit mindre fokuserad på att synas i det offentliga rummet. Samtidigt blir kampförberedande aktiviteter, träning som syftar till att höja våldsförmågan, allt viktigare inom miljön. Expo pekar här särskilt ut Aktivklubb Sverige som centrala i utvecklingen.
Expo ser även en ökning av olika former av digitala grupperingar och medieprojekt. Aktörer inom miljön arbetar också aktivt med att nå barn och unga via digitala plattformar som TikTok och Telegram.
|
|
|
|
|
Podcast. Är det nazistiska gatuvåldet på väg tillbaka?
|
|
I samband med årsrapporten släppte även Expo ett nytt avsnitt av sin podcast, som berör nya trender inom den högerextrema miljön samt Expos granskning Jägarna [låst för icke-prenumeranter] om hur unga killar planerar våldsdåd i slutna chattgrupper.
|
|
|
|
|
|
SST fördelar bidrag till civilsamhället för säkerhetshöjande åtgärder
|
|
Myndigheten för stöd till trossamfund har av regeringen fått i uppdrag att administrera statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom civilsamhället. Bidraget syftar till att möjliggöra säkerhetshöjande insatser hos civilsamhällesorganisationer vars verksamheter påverkas av rädsla för hot, våld och trakasserier.
Organisationer som är verksamma inom civilsamhället, inklusive statsbidragsberättigade trossamfund, församlingar och ideella föreningar, kan beviljas bidrag för säkerhetshöjande åtgärder. Bidraget kan röra skydd för lokaler eller anläggningar där organisationen bedriver verksamhet, eller personalresurser och tekniska lösningar för bevakning av byggnaderna i fråga.
Du kan läsa mer om villkoren och hur du ansöker på SST:s hemsida.
|
|
|
|
Källkritikens dag 13 mars
|
|
|
|
|
Granskning av LVU-kampanjen får pris på Källkritikens dag
|
|
I samband med källkritikens dag 13 mars delade Internetstiftelsen och Källkritikbyrån ut priset Det gyllene förstoringsglaset. Allmänhetens pris tillföll Magnus Ranstorp och Linda Ahlerup från Försvarshögskolan, för deras granskning av LVU-kampanjen, med motiveringen:
"I rapporten "LVU-kampanjen: Desinformation, konspirationsteorier och kopplingar mellan det inhemska och det internationella i relation till informationspåverkan från icke-statliga aktörer" visar författarna på ett enastående och minutiöst sätt hur det konkret gick till när en av de största påverkanskampanjerna i modern tid drabbade Sverige. Det gyllene förstoringsglaset 2024 går till rapportens författare Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp." (Internetstiftelsen)
|
|
|
|
Seminarium. Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
|
|
13 mars arrangerade Internetstiftelsen och Källkritikbyrån även seminariet Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet. Programmet innehöll bland annat följande punkter:
| • | Att nationellt och lokalt möta en global desinformationskampanj (Linda Corsvall, Socialstyrelsen) |
| • | "Sverigebilden" i tusental – narrativ med blixtsnabb spridning (Sofia Bard och Lena Allerstam, Svenska Institutet) |
| • | The rise of Information Warfare (Carl Miller, CASM Technology) |
| • | Weaponization of everything – How Russian propaganda uses local contexts in EU (Maryna Vorotyntseva, NATO Stratcom) |
|
|
|
|
|
Par åtalas för hot mot kommunanställda
|
|
Våren 2023 mottog ett stort antal kommunanställda i Gullspång kommun mejl med kallelser till sin egen avrättning. Enligt åtalet misstänks avsändarna ha varit en man och kvinna tillhörande en gruppering som kallar sig Gudalandet.
Utöver de hotfulla mejlen hade gruppen även uppfört en form av avrättningsplats på sin gård, där politiker och tjänstemän skulle halshuggas eller hängas.Gruppens politiska motiv verkar främst kretsa kring olika konspirationsteorier. I mejlet ska de ha krävt att vaccin ska förstöras och att stulna barn ska återlämnas.
|
|
|
|
Regeringen tar inte hem de sista i IS-lägren
I en intervju med TV4 meddelade utrikesminister Tobias Billström att regeringen inte har för avsikt att hämta hem kvarvarande personer med kopplingar till Sverige, från de så kallade IS-lägren i nordöstra Syrien.
I nuläget befinner sig fem barn med Sverigekoppling, tillsammans med mammor, i lägren. Utöver dessa finns även tio män med band till Sverige. Utrikesministern uppger att det försämrade säkerhetsläget i Sverige har bidragit till regeringens förhållningssätt i frågan.
|
|
|
|
|
Man i Ronneby åtalas för krigsförbrytelser
En man i 50-årsåldern åtalas för krigsförbrytelser i Syrien. Enligt åtalet ska mannen ha tillhört Islamiska staten och deltagit i avrättningar i staden al-Sawana i närheten av Palmyra. I ett av fallen ska han ha deltagit i avrättningen av två obeväpnade män. I ett annat ska han ha deltagit när en död man släpades efter en bil på stadens torg.
Brotten ska ha ägt rum under 2015. Mannen nekar till anklagelserna.
|
|
|
|
Anställda på Domstolsverket sägs upp - utgjorde hot mot rikets säkerhet
Efter en säkerhetsprövning har två personer som arbetade på domstolsverket i Jönköping sagts upp. Myndigheten bedömde efter prövningen att de två kunde utgöra ett hot mot rikets säkerhet.
Fackföreningen ST, som representerade en av de anställda, har invänt mot bristen på insyn i beslutet.
|
|
|
|
Rättegång mot misstänkt Oslo-terrorist inleds
|
|
12 mars inleddes rättegången mot Zaniar Matapour i Oslo Tingsrätt. Matapour är misstänkt för grovt terrorbrott. Det var i samband med Pride-firandet i Oslo, 25 juni 2022, som norsk-iranske Zaniar Matapour öppnade eld mot besökare på barer som var populära inom HBTQ-kretsar. Två personer dödades och nio skadades allvarligt.
Den norska säkerhetstjänsten PST kände till Matapour sedan innan och var medveten om att han hade radikaliserats. PST bedömde emellertid vid flera tillfällen att det var osannolikt att han skulle genomföra ett religiöst motiverat våldsdåd. Så sent som våren 2022 var medarbetare på PST i kontakt med Matapour för att följa upp hotbilden.
Enligt åklagaren hade Matapour svurit trohet till Islamiska Staten kort innan attacken utfördes. Fyra andra personer är misstänkta i ärendet, men åtal väcks i nuläget bara mot Matapour. Utredningen mot övriga är ännu inte färdig. Rättegången förväntas pågå från 12 mars till 16 maj. Zaniar Matapour nekar till anklagelserna. Han riskerar 30 års fängelse.
|
|
|
|
|
|
|
Årsrapport från norsk underrättelsetjänst
|
|
Etterretningstjenesten, Norges utrikesunderrättelsetjänst, släpper sin årsrapport med ett iögonfallande omslag. Utöver säkerhetsläget i Norden lyfts utvecklingen i Ryssland, Kina och Mellanöstern. Ryssland, Kina och Iran omnämns som aktörer med ambitioner att bedriva underrättelseverksamhet gentemot landet. Bland utmaningarna omnämns rysk kartläggning av norsk olje- och gasinfrastruktur, samt kinesiska intressen i norska hamnar.
I rapporten berörs även hotbilden från militanta islamistiska grupperingar gentemot Europa. De konstaterar att Norge inte utgör ett prioriterat mål, men att det kan förändras av triggerhändelser. De konstaterar att uppmärksamheten "rundt koranskjending har gitt Sverige en framtredende plass i fiendebildet til militante islamistiske terrororganisasjoner." (Etterretningstjenesten)
Rapporten finns att läsa på norska och engelska.
|
|
|
|
Ny definition av extremism i Storbritannien
|
|
Den brittiska regeringen har ändrat landets myndighetsövergripande definition av extremism. Med den nya definitionen flyttas fokus från handling till ideologi.
I Prevent-strategin, som presenterades 2011, definierades extremism som opposition mot grundläggande brittiska värderingar - som demokrati, rättsstaten, individuell frihet och tolerans för olika åsikter och trosuppfattningar.(Prevent 2011) Enligt den nya definitionen innebär extremism förespråkandet av en ideologi som bygger på våld, hat eller intolerans, och som syftar till att förvägra andras demokratiska rättigheter och friheter eller underminera det parlamentariska styrelseskicket.
Förändringen kommer bland annat att påverka bedömningar av vilka civilsamhällesorganisationer som är berättigade till ekonomiskt stöd. Den brittiska regeringen har nämnt flera grupper som kommer att genomgå en översyn i relation till den nya definitionen. Ett center har inrättats inom Department for Levelling Up, Housing and Communities för att driva det myndighetsöverskridande arbetet mot extremism samt för att säkerställa att definitionen tillämpas på ett konsekvent sätt i bedömningar.
I pressmeddelandet motiveras förändringen med en ökning av hatbrott och extremistiska uttryck efter Hamas attack 7 oktober och det efterföljande kriget i Gaza.
I Sverige finns ingen myndighetsövergripande definition av våldsbejakande extremism, något som uppmärksammats - tillsammans med de utmaningar detta medför - i FOI-rapporten Myndigheters förutsättningar att arbeta mot våldsbejakande extremism. (FOI 2023)
|
|
|
|
|
|
|
Al-Qaidas ledare i Jemen död
|
|
Al-Qaida i Jemen (ofta refererat till som AQAP - Al-Qaeda in the Arabian Peninsula), har meddelat att deras ledare Khalid Batarfi är död. Organisationen har inte tillkännagett dödsorsaken. Batarfi hade varit Jemen-grenens ledare sedan hans föregångare dödades i en amerikansk drönarattack 2022.
Under Batarfis ledning drabbades organisationen av flera bakslag och dess inflytande i Jemen har gradvis minskat. AQAP betraktas ändå som en al-Qaida-gren med hög organisatorisk förmåga. Organisationen tog på sig dådet mot Charlie Hebdo 2015 och gärningsmännen hade tränats i Jemen. Under kriget i Jemen har al-Qaida befunnit sig i konflikt med såväl den Saudiledda alliansen som den Iranstödda Houthimilisen. Batarfi mottog kritik för att merparten av al-Qaidas aktivitet i Jemen har varit fokuserad på den Saudiledda alliansen – en strategi som har upplevts som Houthivänlig.
I samband med dödsbudet meddelades även att Batarfis efterträdare blir Saad bin Atef al-Awlaki. Till skillnad från Batarfi, som kom från Saudiarabien, är Al-Awlaki jemenit och anses ha starka band till lokala klaner.
|
|
|
|
Planerade våldsdåd mot kvinnor - döms för hatbrott
|
|
En domstol i Ohio har dömt 24-årige Tres Genco till sex år och åtta månaders fängelse för försök till hatbrott. Genco beskrev sig själv som en incel (kort för involuntary celibate) och var en aktiv medlem på ett populärt incelforum. Innan han greps hade han införskaffat vapen och börjat kartlägga potentiella platser för att utföra ett våldsdåd riktat mot kvinnor. Genco hade även skrivit ett manifest där han uttryckte sin avsikt att döda just kvinnor.
Det är första gången som federal hatbrottslagstiftning används i ett ärende rörande misogynt våld i USA.
CVE har tillsammans med Jämställdsmyndigheten släppt en kunskapsöversikt om Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism, skriven av professor Lucas Gottzén, som lyfter begreppet våldsbejakande misogyni i relation till incelsrörelsen.
|
|
|
|
|
Föräldrar döms för sonens skolskjutning
2021 sköt 15-årige Ethan Crumley ihjäl fyra elever på sin skola utanför Detroit, och i december 2023 dömdes han till livstids fängelse för morden. Nu har båda Ethans föräldrar, Jenniferoch James Crumley, fällts i domstol för involuntary manslaughter (motsvarande ung. vållande till annans död). Bland omständigheterna nämns att föräldrarna ska ha gett sonen en pistol bara dagar innan dådet, trots att han led av psykisk ohälsa, utan att sedan förvara den på ett säkert sätt. Samma dag som Ethan dödade fyra elever deltog föräldrarna även på ett orosmöte med skolan, på grund av en teckning som sonen ritat. Föräldrarna vägrade i samband med mötet att ta hem sonen från skolan och återvände istället till sina arbeten.
Strafflängd har ännu inte bestämts.
|
|
|
|
Terrorattack mot hotell i Somalia
|
|
14 mars genomförde den militanta islamistiska gruppen al-Shabab en attack mot ett hotell i Somalias huvudstad Mogadishu. Tre personer har bekräftats döda och 27 skadade i attacken. Samtliga gärningsmän ska också ha dödats. Under söndagen flögs flera av de skadade till Turkiet för vård.
Al-Shabab har vid flera tillfällen riktat attacker mot hotell som huserar myndighetspersonal eller internationella gäster. Al-Shabab kontrollerar stora delar av södra och centrala Somalia och genomför kontinuerligt attacker mot såväl civila mål, regeringsstyrkor och trupper från andra länder som bedöms stötta den somaliska regeringen.
|
|
|
|
|
Rapport. Anti-Government Threats and their Transnational Connections
På uppdrag av tyska utrikesministeriet har International Center for Counter-Terrorism genomfört en studie om antistatlig extremism där bland annat CVE bidragit med svenska aktörers erfarenheter och beskrivningar av fenomenet. Rapporten diskuterar antistatlig extremism utifrån en tematisk jämförande analys mellan Österrike, Tyskland, Nederländerna, Sverige, och USA. Några teman som belyses handlar om hur olika länder uppfattar antistatlig extremism, vilka transnationella kopplingar länder ser, samt rekommendationer om hur antistatlig extremism kan förebyggas.
|
|
|
|
Rapport. Online Jihadist Propaganda Dissemination Strategies.
Forskningsnätverket VOX-Pol släpper en rapport om strategier som används av jihadistiska grupper i spridningen av propaganda. Rapporten tar bland annat upp användandet av outlinking och svårigheterna att anmäla extremistiskt material online när digitala plattformar saknar anmälningsfunktioner. Brister i plattformarnas benägenhet och förmåga att agera på anmälningar lyfts också.
|
|
|
|
|
Podcast. Russia and the Caucasus Region: Part I & 2
New Lines Institute har släppt en podcast i två delar som berör den politiska situationen i Kaukasusregionen. I podcasten lyfts bland annat de ryska delarnas ekonomiska beroende av centralmakten, mobiliseringens effekter och regionens komplexa politiska relationer.
|
|
|
|
Webbinarium. The process of interviewing far-right actors.
21 mars arrangerar norska Center for Research on Extremism (C-Rex) ett webbinarium om etiska, metodologiska och politiska dimensioner av att intervjua aktörer inom den våldsbejakande högerextrema miljön.
|
|
|
|
|
CVE, Box 1386,
111 93 Stockholm
Tel: 08-527 44 200
E-post: info@cve.se
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
