Öppna i webbläsare

VECKA 14 x 2020-04-02

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. CVE:s omvärldsbevakning har fokus på en internationell utblick, det ges ut varje torsdag och sammanfattar delar av den senaste tidens händelser.

Tipsa och dela gärna omvärldsbevakningen med andra!

Flera åtgärder för att stärka det svenska arbetet mot terrorism

Den svenska regeringen har beslutat om en proposition som ska stärka arbetet med att bekämpa terrorism. Åtgärderna ska bland annat handla om att ge utökande möjligheter för informationsdelning mellan socialtjänsten och Polismyndigheten. En annan åtgärd är den utredning om utlänningsärenden med säkerhetsaspekter som lämnat över sitt betänkande till inrikesminister Mikael Damberg. Utredningen föreslår bland annat en ny lag som gör det lättare att utvisa vad man betraktar som kvalificerade säkerhetshot.

I onsdags (1/4) trädde lagen om hemlig dataavläsning i kraft. Det innebär att brottsbekämpande myndigheter nu har möjlighet att använda dataavläsning vid misstankar om allvarlig brottslighet, därmed ges brottsbekämpande myndigheter tillgång till teknisk utrustning som används för kommunikation vid misstanke om kriminella ändamål.

Ungerska regeringen stärker sin maktposition

I Ungern har den hittills mest genomgripande i en lång rad av auktoritära reformer genomförts under måndagen (30/1). Med anledning av coronapandemin presenterade regeringen ett krislagstiftningspaket för det ungerska parlamentet. Nödåtgärderna innebär bland annat att parlamentet upplöses och att premiärminister Viktor Orbán får rätten att enhälligt fatta beslut genom dekret, samt att inga val kan hållas medan regeringen anser att krisen pågår. Något som särskilt uppmärksammats är att individer som sprider information regeringen anser äventyrar allmänhetens säkerhet, eller bidrar till oro och alarmism, kan dömas till upp till fem års fängelse. Det sistnämnda öppnar enligt många bedömare för omfattande statlig repression mot oppositionella röster.

Krislagstiftningen gäller tills vidare och antogs med den trefjärdedelarsmajoritet som regeringspartierna Fidesz och KDNP (ungefär Kristna demokratiska folkpartiet) tillsammans innehar, och kan endast hävas genom samma majoritet. Uppskattning för den ungerska regeringens politik har uttryckts brett inom den breda svenska extremhögern. Exempelvis har vitmaktorganisationen Nordiska motståndsrörelsen positivt kommenterat alltifrån att Orbán-regeringen plockat bort judiska författare ur skolornas litteraturkanon till olika aspekter av dess hårdföra migrationspolitik. Den svenske alt-högerprofilen och bokförläggaren Daniel Friberg som är bosatt och verksam i Ungern har i en intervju med den ungerska nättidningen Magyar Narancs sagt att Fidesz-regeringen utgör exempel på vad han betraktar som ”den verkliga högern”.

Det faktum att Fidesz-regeringen kunnat genomföra en omfattande auktoritär maktkonsolidering utan att vare sig EU:s medlemsstater eller institutioner hittills svarat med mer än verbala fördömanden har potential att inspirera och stärka svenska extremhögerns ideologiska övertygelser, självförtroende och metoder. Ungerska regeringen framstår som en stark nationalkonservativ aktör medan EU kan uppfattas som svagt och oförmöget att hantera Orbán. Samtidigt har den Fidesz-ledda regeringen visat ett decennielångt, noggrant och metodiskt exempel på hur ett högerauktoritärt maktövertagande kan genomföras.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Foto: Annika Haas

IS uppmanar till fortsatta våldsdåd

Medan statsmakter runt om i världen kämpar med att begränsa spridningen av covid-19, söker terrorsekten IS dra mesta möjliga fördelar av pandemin. I jihadistgruppens senaste nyhetsbrev al- Naba’ heter det att IS världsomspännande krig måste fortsätta parallellt med pandemins framfart. När stater och säkerhetsorganisationer försvagas i kampen mot coronaviruset, vill IS dra maximal nytta av ”oredan” genom att attackera sina fiender.

Samtidigt manar FN:s generalsekreterare Antonio Guterres till eldupphör världen över för att stater ska kunna koncentrera sig på att bekämpa två globala hot: pandemin och jihadismen. Detta borde leda till en avspänning mellan Iran och USA, eftersom den pågående konflikten mellan dessa stater underminerar kampen mot IS, kommenterar tankesmedjan International Crisis Group.

Flera länder som ingår i den USA-ledda koalitionen för att bekämpa IS i Irak har redan fattat beslut om att hem sina trupper på grund av pandemin. För Sveriges räkning har Försvarsmakten meddelat att man temporärt tar hem den svenska insatsen.

Tankesmedjan Crisis Group betonar för sin del vikten av att enskilda stater och internationella koalitioner inte växlar ned sina ansträngningar att bekämpa IS i exempelvis Irak, Västafrika och Sahel.

Man åtalas för terroristbrott efter avsiktlig spridning av coronaviruset

En man i delstaten New Jersey har anklagats för att ha hostat på en anställd i en livsmedelsbutik. Vid händelsen, som skedde i söndags, ska mannen ha berättat för personalen att han är smittad av coronaviruset.

I tisdags (31/2) åtalades mannen för terroristbrott och riskerar upp till sju års fängelse samt skadestånd på hundratusentals kronor. I andra delstater har det skett liknande brott där de anklagade står åtalade för terroristbrott. I Missouri ska en man filmat sig själv samtidigt som han slickat på föremål i ett storköp. Han ska sedan ha lagt upp videon på sociala medier och sagt ” Vem är rädd är för coronaviruset?”

Det amerikanska justitiedepartementet har varnat för att liknande hot och händelser kan ske under coronapandemin.

Fortsatt förhöjd terrorhotnivå i Finland

Den finska terrorhotnivån höjdes 2017 och är fortsatt på nivå två på en fyrgradig skala i Finland. Den uppdaterade bedömningen ingår i Skyddspolisens årsbok som publicerades i torsdags (2/4). Enskilda aktörer utgör det största hotet för terrorattacker, enligt Skyddspolisen.

De varnar också för högerextrem terrorism, och menar att de attentat som har utförts utomlands kan inspirera till liknande gärningar även i Finland. Som en motor lyfts också radikalisering på nätet och motsättningar i samhället fram.

Rena händer kan rädda liv. Det vet alla i coronatider. I Syriens mest utsatta områden gör brist på rent vatten och basal sjukvård det sedan länge svårt för människor att hålla sig friska. Skulle pandemin dessutom börja sprida sig väntas det få förödande konsekvenser.

En analys av Bitte Hammagren

Konflikten i Syrien gick nyligen in på sitt tionde år. Samtidigt konstaterades det första fallet av covid-19. Under den vecka som gått sedan det första fallet upptäcktes, noteras en smärre smittspridning. Men så såg det ut i många andra länder innan fördubblingstakten började ge rejält avtryck i statistiken. Risken för att den världsomspännande pandemin ska få fotfäste i Syrien är stor. Det sprider skräck i ett land där människor i åratal plågats av massflykt och andra fasor: kemiska vapen, svält som vapen, försvinnanden, tortyr och oljefatsbomber från Assadregimens sida, medan terrorsekten Islamiska staten (IS) tills för inte så länge sedan höll sitt skräckvälde i andra delar av landet.

I dagsläget oroar sig hjälporganisationer särskilt för situationen i den rebellkontrollerade Idlibprovinsen i nordvästra Syrien, där cirka 3,2 miljoner människor lever på ett område som mäter ungefär hälften av Skånes till ytan. Omkring 900 000 är hemlösa, mestadels hopträngda i tältläger nära gränsen mot norr som Turkiet håller stängd.

I Idlibprovisen opererar rader av rebellgrupper liksom turkiska soldater i särskilda utposter. Bland rebellgrupperna dominerar det terroriststämplade Hayyat Tahrir al-Sham, vilket har viss anknytning till al-Qaida. Trots en överenskommelse med Ryssland har inte Turkiet lyckats hålla denna grupp på mattan. Det har Assadregimen i Damaskus och Ryssland tagit till intäkt för bombningar av Idlibprovinsen. Enligt rapporter från Amnesty International har sjukhus och skolor i provinsen gjorts till särskilda måltavlor i dessa attacker. FN:s undergeneralsekreterare för humanitära frågor, Martin Lowcock, kallar attackerna mot skolor, sjukhus, bostadsområden, marknader och moskéer i Idlib för ”den värsta humanitära skräckhistorien” i detta århundrade.

Åtskilliga hjälporganisationer har tvingats lämna Idlib. Redan nu, innan coronasmitta har konstaterats där, går sjukvården på knäna. Enligt lokala läkare finns endast 100 intensivvårdsplatser och 30 respiratorer för vuxna för befolkningen. Möjligheterna att testa människor för smittan är närmast minimala. I ett flyktingläger, Deir al-Hassan, som hyser 164 000 internflyktingar, lider människor särskilt brist på vatten, hygien och sjukvårdsutrustning. Luftvägsinfektioner är en av de vanligaste åkommorna, enligt Läkare utan gränser. Ett utbrott av covid-19 i Idlibprovinsen, liksom i Syrien i stort, skulle få förödande konsekvenser.

Det gäller även det självstyrandet området i nordöstra Syrien. Området, vilket bland kurderna kallas Rojava, heter officiellt Autonoma administrationen för nordöstra Syrien. Dominerande politisk kraft är kurdiska PYD (Demokratiska unionspartiet), som har terroriststämplats av Turkiet men som varit en partner för amerikanska styrkor i kriget mot IS.

I detta autonoma område ligger också lägren för misstänkta IS-terrorister och deras familjemedlemmar, kvinnor och barn, däribland svenskar. För sin vattenförsörjning är både lägerbefolkningen och cirka 400 000 inhemska invånare beroende av vattenverket Allouk. Det är beläget i gränsstaden Ras al-Ain, som kontrolleras av Turkiet och dess syriska proxystyrkor, vilka befinner sig i öppen konflikt med kurdledda styrkor i det autonoma området. Störningar i vattenförsörjningen från Allouk utgör ett allvarligt riskmoment om covid-19 skulle börja sprida sig bland befolkningen. Representanten i Syrien för FN:s barnfond Unicef, Fran Equiza, varnar i ett pressmeddelande för följden av den senaste tidens driftstörningar från vattenverket. Så har städerna Hassakeh och Tal Tamer, liksom läger som Arisha och al-Hol, tvingas se vattentillgången strypas. I al-Hol lever cirka 66 000 anhöriga till misstänkta IS-terrorister från 60 nationaliteter. Två tredjedelar är barn.

I uttalandet från FN:s barnfond heter det: ”Unicef och dess partner stödjer familjer i Hassakeh och lägren med hemlösa familjer genom att transportera vatten i lastbilar, men det täcker endast basbehovet om vattenförsörjningen skulle utsättas för nya störningar. Inget barn ska behöva leva en enda dag utan säker tillgång till vatten. Rent vatten och möjlighet att tvätta händerna räddar liv. Vatten och vattenförsörjning får inte användas för militära eller politiska vinningar – och om så är fallet, blir barn de första och mest utsatta”.

Fram till den 24 mars hade inte något fall av coronasmitta rapporterats i al-Hol eller andra läger i det autonoma området. Men det kan finnas mörkertal, inte minst på grund av den autonoma regionens geografiska närhet till Irak, där pandemin har börjat sprida sig.

Samtidigt som Syriens grannländer har stängt sina gränser till landet, har risken för pandemin fått regimen i Damaskus att tvinga butiker, arbetsplatser, skolor och lärosäten att hålla stängt. Sedan flera år av krig har priser på förnödenheter i Syrien skjutit i höjden. Ett större utbrott av covid-19 skulle göra förnödenheter och medicinsk skyddsutrustning till hårdvaluta, liksom tillgång till rent vatten i de mest utsatta områdena.

FN:s särskilda sändebud för Syrien, Geir Pedersen, manar till eldupphör i hela landet för att kunna skydda människor från coronapandemin. Sjukvårdspersonal måste också ges möjlighet att bistå de fängslade, säger han.

Följ CVE

CVE har ett Twitterkonto för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Redaktör för CVE:s omvärldsbevakning är Elias Carlberg, Bitte Hammargren, Marco Zamorano-Tóth tillsammans med Adam Andersson Gullsby, ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.