Påven Franciskus och storayatolla Sistani i Irak är exempel på två religiösa auktoriteter som visat moraliskt ledarskap för att förhindra spridning av coronaviruset. Men det finns andra som står för motsatsen: hatpredikanter och extremister av olika slag som använder coronaviruset för att måla upp syndabockar och som underblåser ett vi-och-dom-tänkande som kan leda till en demonisering.
En analys av Bitte Hammargren
I påskveckan bröt påven Fransiskus mot en katolsk tradition genom att hålla påskmässan digitalt medan Petersplatsen i Rom låg öde och tom. I Irak beslöt shiamuslimernas högsta religiösa auktoritet, storayatolla Ali Sistani, en månad tidigare att sätta stopp för samlingar vid fredagsbönen för att minska smittspridningen. Förbudet måste tas på allvar, förklarade den 89-årige Sistani, som är ett rättesnöre för miljoner shiamuslimer världen över och som med sin kvietistiska syn på religion och politik står för en annan linje är Iran.
Reaktionerna på pandemin världen över visar att skiljelinjerna inte går mellan olika världsreligioner utan inom dem: bland dem som förnekar vetenskapen och som demoniserar ”den andre” – i motsats till andra som agerar för att förhindra spridningen av det virus som en hel värld brottas med.
Det tål att erinra om att syndabockstänkandet har varit särskilt tydligt under perioder av pandemier, vilket har framkallat fruktansvärda förföljelser genom historien – som pogromerna mot judar i Europa när digerdöden härjade på 1300-talet. Också idag finns hatpredikanter och konspirationsteoretiker som förnekar vetenskapen eller som använder coronaviruset för att stigmatisera ”den andre” och måla upp syndabockar.
Från Indien rapporteras om hur hindunationalister demoniserar muslimska landsmän och utsätter dem för förföljelser utifrån föreställningen att de skulle sprida ”coronaterrorism”. I USA har en antisemitisk konspirationsteoretiker och radioröst, Rick Wiles, beskrivit coronaviruset som Guds straff mot judarna. På sin hemsida, TruNews, sprider han även islamofoba och homofoba budskap. TruNews ska ha närvarat vid medieevent i Vita huset och president Trump ska ha svarat på frågor från websidan, rapporterar Times of Israel. I oförblommerad antisemitism har Wiles gjort gällande att ”judar” kommer att ”döda miljoner kristna” om de störtar Trump. Wiles framfart och kontakter med Vita huset har föranlett protester från amerikanska kongressledamöter. YouTube har blockerat hans hemsida.
Från ett helt annat håll har den irakiske populisten och shialedaren Muqtada Sadr, en predikant av lägre religiös rang men samtidigt ledare för den största partigruppen i Iraks parlament, förklarat att coronaviruset skulle vara Guds straff mot stater som har legaliserat samkönade äktenskap. Muqtada Sadr har en paramilitär milis bakom sig och företrädde på 00-talet den så kallade Mahdi-armén, en väpnad grupp som låg bakom rader av attentat mot olika måltavlor.
Hans homofoba utfall ledde till starka reaktioner från den irakiska hbtq-organisationen IraQueer som anklagar honom för att söka omvandla irakiers fruktan för viruset till ett vapen, så att ”inte bara hbtq-personers liv sätts i fara” utan även irakiers i stort, kommenterade IraQueer. Nättidningen Middle East Eye har fler detaljer.
Haider Ibrahim, ordförande för Islamiska shiasamfunden i Sverige, kommenterar att ”för mig och den absoluta majoriteten inom shiismen, med undantag för Muqtada Sadrs egna anhängare, representerar han inte shiismen”. Haider Ibrahim betonar att Sadr inte heller företräder shiamuslimernas teologiska centrum i Irak, Hawza, vilket leds av storayatolla Sistani.
Covid-19 har emellertid skapat oheliga allianser bland hatpredikanter som ägnar sig åt hets mot folkgrupper eller förnekar vetenskapliga rön. I mars förklarade en ultraortodox rabbin i Israel, Meir Mazuz, att coronaviruset skulle vara den gudomliga vedergällningen mot gay-parader. Han fick som väntat kritik i både Israel och bland judiska grupper i USA. Bland pandemins dödsoffer i Israel märks för övrigt en tidigare sefardisk chefsrabbin, Eliyahu Bakshi-Doron. Coronaviruset utgör samtidigt en utmaning för Israels ultraortodoxa i Bnei Brak, ett av de värst drabbade områdena, där människor lever trångbodda och där en inflytelserik 92-årig rabbin länge vägrade ge efter för det israeliska förbudet mot folksamlingar.
Politiska handlingar kan också öka befintliga spänningar i coronatider. Ett exempel märks i östra Jerusalem, vilket palestinier vill se som huvudstad i en palestinsk stat, medan det är annekterat av Israel i strid med internationell rätt. I många stadsdelar är inflyttningen av högernationalistiska bosättare är hög, vilket skapat laddningar i exempelvis Silwan nära Gamla stan. Och nu ökar covid-19 friktionsytorna. I Silwan gjorde israeliska myndigheter i veckan en razzia mot en provisorisk klinik och grep fyra palestinska hälsovårdsaktivister, eftersom utrustningen de använde för att testa invånare mot covid-19 tillhandahållits av den palestinska myndigheten i Ramallah. En besviken invånare kommenterar för tidningen Haaretz att israeliska myndigheter inte gör något för att hjälpa Silwans palestinska invånare, ”medan de samtidigt hindrar oss från att få hjälp av andra”. Denna röst från Silwan efterlyser istället samarbete ”nu när vi för första gången har en gemensam fiende”.
Ett annat problem är underrapporteringen runt om i världen med församlingar, stadsdelar och landsändar som trotsar mötesförbud i coronatider för att de vägrar ta till sig de medicinska skälen. Från Sadr City, en tätbefolkad förort i Bagdad, ger The Economist en inblick av hur moskéer och butiker är packade av besökare, i strid med reglerna. Människor trotsar mötesförbudet antingen för att de ser viruset som ”en sionistisk bluff eller som ett snabbspår till himlen”, uppger tidningen.
I Pakistan med sina 220 miljoner invånare har gränsen för folksamlingar satts vid fem personer. Men stora skaror trotsar ändå mötesförbudet. Al Jazeera citerar en pakistansk man, som går till moskén varje dag, och som bedyrar att ”Gud är med oss; viruset angriper inte oss på samma sätt som västerlänningar”.
Det är inte heller svårt att hitta konspirationsteoretiker som har följare på nätet. En sunni-salafistisk predikant, Abdelrahman Dimashqiya, baserad i Storbritannien, anklagade nyligen det shiadominerade Iran för att medvetet söka sprida covid-19-smittan till städer med en sunnitisk befolkning i Iran. Dimashqiya gjorde sig för några år sedan känd för att på en Saudibaserad tv-station, Wesal, lovorda mordet på en före detta imam inom Egyptens armé, som lynchmördades av en mobb sedan han konverterat till shiaislam.
Att sätta etnicitets- eller nationsstämplar på pandemier är ett populistiskt grepp som forskare, WHO och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres gör sitt bästa för att bekämpa.
I Iran har landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, gått ut med påståenden om att coronaviruset skulle vara särskilt konstruerat så att det kan angripa iraniers genuppsättningar. Hans uttalande kom efter det att en kinesisk regeringstalesman gjort gällande att viruset kan ha förts till Wuhan av den amerikanska armén – medan USA:s utrikesminister Mike Pompeo respektive president Trump för sin del har kallat covid-19 för det kinesiska viruset eller Wuhanviruset, trots att det inte känner några nationsgränser eller etniciteter.
Mitt under pågående pandemi har president Trump meddelat att hålla inne med USA:s finansiering till världshälsoorganisationen WHO. Beskedet är chockartat för världsorganisationen och FN-chefen Guterres beskriver covid-19 som mänsklighetens största utmaning sedan andra världskriget. Det måste bekämpas med vetenskap och solidaritet, också för att förhindra spridningen av konspirationsteorier, eller ”global misinfo-demic”, som han kallade det, när hat sprids likt virus, för att stigmatisera och svärta ned människor och folkgrupper.
|
