Öppna i webbläsare

VECKA 23 x 2020-06-04

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut varje torsdag och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning och nyhetsbrev

Webbkonferens om hotet från ensamagerande gärningspersoner

Den 1 juni arrangerade CVE tillsammans med Agera Värmland webbkonferensen "Hotet från ensamagerande gärningspersoner - hur ser det ut och vad gör vi för att motverka dessa krafter?". Webbkonferens tog framförallt upp fenomenet Incels och den misogyna rörelsen.

Medverkande gjorde bland andra Mattias Gardell, professor i religionsvetenskap, Stefan Krakowski, överläkare i psykiatri, Lisa Kaati, foskningsledare FOI, och Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker Säpo.

Se den inspelade webbkonferensen här

Faktablad om ensamagerande gärningspersoner från CVE

År 2017-2018 utfördes majoriteten av terrordåden i västvärlden av ensamagerande gärningspersoner, varav ett flertal hade genomgått en skyndsam radikaliseringsprocess och inte tidigare varit gärningspersoner kopplade till våldsbejakande extremism. Säkerhetspolisen bedömer att nästa terrordåd i Sverige kan komma att utföras av en ensamagerande gärningsperson.

Ladda ner faktabladet här

Tre nya avsnitt av CVE-podden

CVE publicerar återkommande podcastavsnitt som diskuterar ämnen relaterat till våldsbejakande extremism. Under förra veckan publicerades tre avsnitt som handlar om olika aspekter och frågeställningar kring av Islamiska staten (IS); Finns det en grogrund för IS återkomst? Vem kan döma IS? Kan man tala med terrorister?

Medverkande är Bitte Hammargren(CVE/FOI), Xoncha Nouri (analytiker CVE), Isak Svensson (professor i fred och konflikt Uppsala universitet), Mark Klamberg (professor i folkrätt vid Stockholms universitet) och Urban Hamid (journalist). Samtalsledare är Annika Ström Melin(journalist).

Lyssna på CVE:s podcast här eller där poddar finns

Kurdiska soldater bevakar ett fångläger i Syrien

Gemensam kunskap ökar Sveriges motståndskraft mot cyberhot

Säkerhetspolisen har i ett fördjupat samarbete med Försvarets materielverk , Försvarets radioanstalt , Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten samt Post- och telestyrelsen tagit fram en gemensam bild av cybersäkerhet i Sverige 2020 – olika hot och konkreta säkerhetsåtgärder. Det är en del i ett långsiktigt arbete med att höja samhällets motståndskraft mot cyberangrepp och andra IT-incidenter som riskerar att skada Sveriges säkerhet.

Läs rapporterna hot, metoder och beroenden samt rekommenderade säkerhetsåtgärder här

Flera rymningar från al-Hol-lägret

Rapporter om rymningar från al-Hol lägret har de senaste veckorna kommit från de kurdiska styrkorna som kontrollerar nordöstra Syrien. Det ska bland annat röra sig om två svenska kvinnor med omkring fem barn som ska ha flytt från lägret.

Det svenska utrikesdepartementet (UD) bekräftar till Dagens Nyheter att svenskar ska ha lämnat al-Hol-lägret. Enligt UD ska de befinna sig i gränsområdet mellan Syrien och Turkiet men det finns ingen information om de sökt sig till en beskickning eller ambassad. Uppgifterna om rymningen började florera under förra veckan men det finns inga säkra uppgifter om när flykten ägt rum eller hur den skett.

Tidigare under våren har tre finska familjer flytt från al-Hol. I söndags (31/5) bekräftade finska Utrikesministeriet att de återvänt till Finland via Turkiet. Finska Utrikesministeriet meddelar i ett pressmeddelande att de hjälpt de finska barnen och vårdnadshavare i enlighet med lagen om konsulära tjänster. Tillsammans med turkiska myndigheter och finländska ambassaden i Ankara gjordes återresan möjlig. Det finns flera finska kvinnor och barn kvar i al-Hol lägret och Finlands intention är att återföra barnen till Finland.

Representanter från det kurdiska självstyret säger till Ekot att det frekvent förekommer fritagningsförsök organiserade av personer utanför. Det ska bland annat handla om mutor och egenkonstruerade tunnlar för att få ut personer från al-Hol-lägret. Det finns en stor grupp svenska och europeiska medborgare i lägret. I oktober 2019 uppskattades det finnas omkring 30-40 vuxna och ett femtiotal barn med kopplingar till Sverige.

Donald Trump hotar sätta in militär mot demonstranter

I över en vecka har protester pågått i flera delstater i USA med anledning av flera uppmärksammande dödliga ingripande mot afroamerikaner. På vissa platser har demonstrationerna urartat i våldsamheter. Vid flera tillfällen ska polis attackerat journalister, detta uppger bland annat Bellingcat. Amerikanska U.S. Press Freedom Tracker rapporterar att de utreder ett hundratal händelser där journalister blivit attackerade eller hindrats utföra sitt journalistiska arbete. Våld och vandalisering har även riktats mot flera kommunala byggnader, butiker och samlingslokaler som har fördärvats. I skrivande stund har ett tusental demonstranter gripits och på sociala medier sprids flera vittnesmål om övervåld och aggressivitet från polisiära myndigheter. I måndags (1/6) uppmanade landets president Donald Trump landets guvernörer att vidta kraftiga åtgärder mot demonstranter, om inte så står han redo att kalla in militären. Något som enbart använts ett fåtal gånger tidigare i USA:s moderna historia.

I sociala medier förekommer det en rad olika rykten och konspirationsteorier om att bland annat organisationen Antifa och finansmannen George Soros skulle ligga bakom våldsamheterna. President Trump står bakom att Antifa skulle vara en delaktig aktör i protesterna, en organisation han också önskar terrorstämpla. Men enligt CNN som varit i kontakt med federala myndigheter är det snarare flera olika extrema grupper som använder frustration för att legitimera våldshandlingar. Grupperingarna ska enligt myndigheterna bestå av både höger- och vänsterextrema organisationer samt anarkister. Även federala FBI finner inget belägg för att Antifa skulle vara en aktör som organiserat de demonstrationer som varit hittills.

Även i Sverige används händelserna i USA i propaganda och för spridning av konspirationsteorier. Organisationen Expo har kartlagt hur aktörer från den svenska extrem- och radikalhögern. Bland annat menar Alternativ för Sverige, Det Fria Sverige och Nordiska motståndsrörelsen att anledningen till demonstrationerna beror på mångkultur och protesterna är inget annat än "raskravaller". Även västerautonoma AFA Malmö har visat solidaritet med demonstranterna i USA.

Demonstration 29/5 i Des Moines, Iowa Foto: Phil Roeder

Omfattande anti-romsk demonstration i Budapest

Torsdagen den 28 maj demonstrerade ett hundratal aktivister i Ungern från det högerextrema partiet Mi hazánk, Vårt fosterland, samt högerextrema fotbollssupportrar utanför det romska självstyrets byggnad i centrala Budapest. Mi hazánk, som anordnade demonstrationen, gjorde det som en protest mot ”zigenarbrottsligheten” och en respons på det slagsmål mellan fotbollssupportrar i Budapest, som ägde rum fredagen den 22 maj och resulterade i att en 16-åring och en 21-åring knivhöggs till döds. Enligt demonstranterna tillhör gärningspersonerna Ungerns romska minoritet.

De samlade högerextremisterna rapporteras under protesterna ha utfört fascistiska armhälsningar, skanderat nationalistiska slagord och ropat visst existerar zigenarbrottslighet. Den anti-romska åsikten att romer är särskilt brottsbenägna har länge florerat i Ungern. Demonstrationen den 28 maj är ytterligare ett exempel i en rad av händelser som tyder på att anti-romska åsikter – till stor del genom Mi hazánks aktiviteter– återigen tagit plats i Ungerns politiska debatt.

Mi Hazánk bildades 2018 av tre parlamentariker som valde att bryta sig loss från det nationalistiska partiet Jobbik. Partiet har dock hittills endast haft begränsade valframgångar. Mi hazánk har anordnat flera anti-romskt och högerextremt präglade demonstrationer och samlingar runt om i Ungern. Under en sådan demonstration 2019 vandaliserade en grupp högerextremister ett ungdomscenter för romsk och HBTQ-organisering.

Előd Novák, parlamentsledamot som är medlem i Mi hazánk, har anklagat det liberala partiet Momentum för att stå i förbund med ett romskt parti och en internationell liberal elit för att frånta Ungern dess suveränitet. Mi hazánk tillkännagav 2019 att de bildat en paramilitär gren vid namn Nationella legionen, vilket för tankarna till den numera förbjudna Jobbik-anknutna paramilitära gruppen Magyar Gárda, Ungerska gardet, som också bland annat höll anti-romska marscher och demonstrationer.

Att Mi Hazánk vid ett antal tillfällen lyckats locka sympatisörer till större demonstrationer under senare år skulle kunna tyda på att partiet blivit en ny fokalpunkt för den bredare våldsbejakande extremhögern i Ungern.

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Redaktör för CVE:s omvärldsbevakning är Elias Carlberg tillsammans med Adam Andersson Gullsby och Marco Zamorano-Tóth, ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.