|
Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut varje onsdag och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.
Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning
|
CVE i SVT om återvändare
Jonas Trolle, chef CVE, intervjuades av SVT (4/2) om hur svenska myndigheter tar emot personer med koppling till IS från läger i Syrien. I syfte att koordinera arbetet med vuxna med barn som återvänder från tidigare IS-kontrollerade områden startade CVE under våren 2019 ett tillfälligt myndighetsnätverk. Deltagande myndigheter är Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Skolverket, Socialstyrelsen och Utrikesdepartementet.
"Först och främst ser jag fram emot att många kommer kunna bli dömda för brott och sedan är det socialtjänsten och skolan som ska ta hand om barnen", sa Jonas Trolle bland annat i inslaget.
FN har nyligen uppmanat 57 länder, däribland Sverige, att ta hem sina medborgare från läger i Syrien. UD uppger i en intervju (TT 9/2) att Sveriges linje dock kvarstår vilket innebär att man arbetar för att få hem de barn som finns i lägren, men inte män och kvinnor utan minderåriga. UD uppger även att om svenska medborgare begått brott så ska de i första hand lagföras där brotten har begåtts.
|
Förskola i Göteborg anses ha koppling till extremism
Den fristående förskolan Snödroppen i Göteborg kopplas ihop med våldsbejakande islamistisk extremism och individer som utgör ett hot mot rikets säkerhet enligt en utredning av kommunen, rapporterar Göteborg-Posten (3/2).
Förskoleförvaltningen uppger att man haft kontakt med Säkerhetspolisen angående ärendet. Den ursprunglige huvudmannen klev av bolaget 2018 och sedan dess har hans fru drivit verksamheten. Förvaltningen har i sin utredning kommit fram till att paret inte anses vara lämpliga att driva en förskola då mannen har kopplingar till våldsbejakande extremism, bland annat Vetenskapsskolan förre ägare och rektor Abdel Nasser El Nadi.
Han har beskrivits av stiftelsen Doku som en centralgestalt inom den islamistiska miljön i Göteborg och Västsverige och har av Säkerhetspolisen pekats ut som radikal islamist och ett hot mot Sveriges säkerhet.
|
Satsning på skydd mot terror i Stockholm
Den grönblå majoriteten i Stockholms stad kommer i år att avsätta 100 miljoner kronor i en trygghetsfond med syfte att finansiera olika skyddsåtgärder i offentliga miljöer. En del av pengarna kommer att gå till att sätta upp ”terror- och fordonshinder” i Kungsträdgården samt området runt Stockholms stora synagoga. Judiska församlingen välkomnar initiativet och ordförande Aron Verständig kommenterar beslutet på församlingens hemsida: ”Jag välkomnar denna satsning från Stockholms stad som kommer att kraftigt förbättra den fysiska säkerheten kring Stora synagogan. Alla som besöker våra verksamheter ska kunna känna sig trygga”.
|
Nordfront misstänks för 175 fall av hets mot folkgrupp
Justitiekanslern Mari Heidenborg uppger till SVT (4/2) att förundersökning inletts angående 175 fall av hets mot folkgrupp som publicerats på Nordiska motståndsrörelsens (NMR) sajt Nordfront. Det handlar om nazistiska symboler som publicerats på webbplatsen mellan åren 2012 – 2018. Enligt justitiekanslern kan det anses vara hets mot folkgrupp. Eftersom publiceringarna är mer än ett år gamla gäller emellertid en så kallad ”ett års-regel” där den ansvariga utgivaren för Nordfront kan undvika åtal om han inom två veckor tar bort publiceringen från hemsidan.
NMR och Nordfront är även aktuella i ett annat rättsfall, stämda för att ha brutit mot det så kallade klassikerskyddet. Den 10 - 12 mars kommer de att möta Svenska Akademien i tingsrätten då Nordfront använt dikter av bland annat Esaias Tegnér, Verner von Heidensam samt Viktor Rydberg på ett sätt som strider mot ”samhälleliga värdegrunder”. Heidenstam har bland annat citerats i anslutning till en video av terrorattentatet mot muslimer i Christchurch. Det blir första gången klassikerskyddet prövas rättsligt.
|
Svenska specialförband på plats i Mali
Mali har utvecklats till ett fäste för våldsbejakande islamistiska grupper, bland annat grupper med kopplingar till Islamiska Staten och al-Qaida. Efter att den svenska riksdagen tackat ja från en inbjudan från Mali och grannlandet Niger deltar Sverige med specialförband i Mali. Sveriges satsning i landet är en del av den större franskledda Operation Barkhane där den svenska insatsen går under namnet Task Force Takub, som även kan verka i Niger. Sverige bidrar dessutom med en trupp till den FN-ledda Minusma-insatsen samt den EU ledda insatsen EUTM Mali. Task Force Takuba består av 150 soldater samt flera fordon. Sammanlagt handlar det om över 300 personer från Försvarsmakten på plats i Mali.
Sveriges deltagande, tillsammans med andra länder, är ett led i ett långsiktigt engagemang för att främja säkerheten i Mali men även i övriga delar av världen. 2012 slog FN:s säkerhetsråd fast att situationen i Mali var ett hot mot internationell fred och säkerhet. Året efter upprättades en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali: Minusma. Sverige deltog första gången 2014 efter en förfrågan från FN.
SR Konflikt hade 25 januari ett avsnitt om Mali, IS, Sverige och Europa. Mali är ett av världens fattigaste länder och under senare år har det skett en ökning av kriminella aktiviteter och terroristaktioner som kan påverka omvärlden.
|
Tusentals demonstrerade mot danska pandemirestriktioner
Under lördagen (6/2) demonstrerade flera tusen personer mot de danska pandemirestriktionerna i Köpenhamn. Demonstrationen arrangerades av organisationen ”Men in Black” som även arrangerat tidigare protester. Demonstrationståget samlades under lördagskvällen utanför danska folketinget för att senare gå åtta kilometer genom staden för att åter avsluta vid parlamentet. Demonstrationståget leddes av personer som bar ett stort plakat med texten ”svartklätt motstånd”.
”Men in Black” är en löst sammansatt organisation som enligt egen beskrivning inte står bakom någon speciell politisk åskådning utan det yttersta syftet är att marschera ”för Danmarks frihet”. När rörelsen anordnande en demonstration för två veckor sedan uppstod det bråk och det brändes bland annat en docka som föreställde statsminister Mette Frederiksen. På dockan satt en skylt med texten: ”Hon bör och ska avlivas”. Lördagens demonstration ska emellertid enligt polis gått lugnt till.
|
16-åring gripen anklagad för terrorförberedelse i Norge
Den norska säkerhetspolisen (PST) grep i torsdags (4/2) en 16-åring misstänkt för förberedelse till terrorbrott. Det framgår i dagsläget inte vad pojken planerat att göra utan endast att gripandet ska ha skett i eller närliggande Oslo. Under fredagen ställdes han inför en häktningsdomare. Den 16-årige pojken är enligt norska medier från Syrien och bedöms enligt PST ha koppling till IS.
Under måndagen (8/2) publicerades PST:s hotbedömning för 2021. Där framgår det att det främsta terrorhoten mot Norge kommer från islamistiska och högerextrema extremister och det anses möjligt att det finns individer inom båda miljöerna som kan tänkas att försöka utföra attacker under det kommande året. Hotnivån i Norge ligger på 3 av 5, vilket PST beskriver som "måttligt".
|
Österrikisk artist anklagad för att sprida nynazism
En rapartist har gripits i Österrike och anklagas för ha spridit högerextremism, antisemitism och rasism via sin musik. En av artistens låtar uppges ha spelats upp i den livestream som publicerades av den högerextrema terroristen vid attacken mot en synagoga och kebabrestaurang i tyska staden Halle 2019. Vid attentatet mördades två personer. Under pseudonymen ”Mr. Bond” ska artisten under flera år uppmanat användare på ett forum för högerextremister att begå terrorattacker likt attacken i Halle. Vid en husrannsakan i mannens lägenhet fann polisen bland annat vapen samt Nazitysklands flagga.
|
Ledaren för al-Qaida i Jemen i husarrest
Khalid Batarfi, ledaren för den terrorstämplade extremiströrelsen al-Qaida i Jemen (AQAP), har befunnit sig i husarrest sedan flera månader, vilket framgår i en FN-rapport. Enligt dokumentet greps Batarfi under en insats i staden Ghayda i oktober 2020. Vid insatsen dödades den ställföreträdande ledaren Saad Atef al-Awlaqi. Husarresten ses av FN som en framgång i kampen mot den globala våldsbejakande islamismen. AQAP är en AQ-ansluten terroristorganisation som grundades 2009. Organisationen ligger bakom flera attacker i Jemen och har även attackerat västerländska mål. Organisationen har tagit på sig terrorattacken mot franska satirtidningen Charlie Hebdo och den judiska mataffären Hypercasher i Paris 2015.
I FN-rapporten framgår det även att IS kan planera attacker mot civila när länder börjar att släppa på pandemirestriktioner. Varningen har uppmärksammats av tidningen The Guardian som även påminner om IS-ledaren Muhammad Sa’id Abdal-Rahman al-Mawlas uttalande i oktober då han uppmanade anhängare att spendera mindre tid på sociala medier och istället fokusera på att planera terroristattacker. Även tankesmedjan The Soufan Center delar uppfattningen att terroristdåd kan komma att ske när länder släpper på pandemirestriktioner.
|
Följ CVE
CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.
|
|
|
|
Center mot våldsbejakande extremism startades 2018 och ligger placerat under Brottsförebyggande rådet, Brå. Chef för centret är Jonas Trolle. www.cve.se
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
