Öppna i webbläsare

VECKA 17 2021-04-28

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut varje onsdag och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

CVE tillsätter expertgrupp för bedömningsstöd

CVE utvecklar ett bedömningsstöd riktat till polis och socialtjänst för att utreda oro för våldsbejakande extremism. I processen med att ta fram ett kunskapsmaterial inverterar CVE nu behoven hos personal som jobbar med frågan, främst inom socialtjänsten.

”Vi ser tecken på att det behöver finnas en enkelhet i användningen. I internationella bedömningsstöd och verktyg har det funnits ett fokus på religiös extremism, men det blir viktigt att inkludera övriga extremistmiljöer som finns och verkar i Sverige. Detta i syfte att ge socialsekreterare och lokalområdespolis bästa möjliga chans att upptäcka tecken på radikalisering och på så sätt tydliggöra sina orosanmälningar och bedömningar”, säger CVE:s medarbetare Edvin Sandström till Altinget (23/4) som uppmärksammar centrets arbete.

CVE har tillsatt en expertgrupp som ska kvalitetssäkra kunskapsunderlaget som ligger till grund för bedömningsstödet. Expertgruppen består av:

Torbjörn Forkby, professor vid institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet

Marianne Kristiansson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet

Jennie Sivenbring, universitetslektor, Segerstedtinstitutet, Göteborgs Universitet

Malin E Wimelius, docent och lektor vid statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Ny rapport om terrorfinansiering

En ny rapport från Brå om terrorfinansiering visar att det är svårt att utreda och bevisa finansiering av terrorism, och endast ett fåtal har dömts de senaste tio åren. I stället spelar andra åtgärder som exempelvis beslut om skattetillägg eller återkrav av bidrag en viktig roll i att förhindra och förebygga misstänkt terrorfinansiering. Det finns en etablerad samverkan mellan myndigheter idag men informationsdelningen är i vissa fall bristfällig. Många personer som misstänks finansiera terrorism är multikriminella. De begår också brott av varierande svårighetsgrad som faller under olika brottsrubriceringar. Det innebär att de kan utredas parallellt av flera olika myndigheter. Därför är informationsdelning mellan myndigheterna av stor betydelse. Rapporten bygger bland annat på intervjuer med 70 personer från myndigheter, kommuner, verksamhetsutövare och civilsamhället.

Läs mer om rapporten

Användandet av virtuella valutor, te x Bitcoin, gör att man inte längre behöver förlita sig på banker . Foto: Unsplash

Webbinarium om Rädda Barnens Orostelefon

Rädda Barnen och CVE driver en nationell stödtelefon mot våldsbejakande extremism, dit till exempel oroliga anhöriga eller personer som vill lämna våldsbejakande miljöer kan ringa. Rädda Barnen ansvarar för den dagliga verksamheten. Den 6 maj anordnas ett webbinarium för yrkesverksamma i kommuner med syfte att informera om verksamheten och hur radikalisering kan motverkas.

Tid: 6 maj kl 12.00 -13.00

Ingen föranmälan krävs. Delta på Teams via denna länk.
För mer information: fazeela.selberg.zaib@rb.se

Webbinarium: ”Pandemin och våldsbejakande extremism”

CVE anordnar tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), och Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan ett webbinarium om hur pandemin påverkat våldsbejakande extremism och förekomst av konspirationsteorier.

Talare är Ahn-Zha Hagström (Säkerhetspolisen), Hannah Pollack Sarnecki (FOI), Patrik Hermansson (HOPE Not Hate – Storbritannien) och Josefin Bergström (CVE:s mobila stödteam). Webbinariet är kostnadsfritt.

Tid: 5 maj kl 09.30 – 12.00

Anmäl dig här

Illustration: CVE/Unsplash

Svenska soldater skadade i Mali

Tre svenska soldater i specialförbandsstyrkan Task Force Takuba skadades under onsdagen (21/4) i Mali. Soldaternas skador uppges vara lindriga, enligt SVT som varit i kontakt med Försvarsmakten, skadades soldaterna i samband med att deras fordon kom i kontakt med en vägbomb. Vad soldaterna gjorde på platsen vill inte Försvarsmakten kommentera till SVT.

Task Force Takuba är en multinationell specialförbandsstyrka och är en del av den pågående franskledda insatsen Operation Barkhane. Det svenska bidraget till insatsen består av cirka 150 personer. Det inkluderar en helikopterburen snabbinsatsstyrka som bland annat kan rycka ut vid oförutsedda händelser. Det är Sveriges regering som beslutat om svensk delaktighet i insatsen och den väpnade styrkan kommer att finnas till förfogande fram till årsskiftet.

Mali tillhör Sahelområdet som sträcker sig från norra Senegal, södra Mauretanien​, genom Mali och Burkina Faso, södra Niger, nordöstra Nigeria, Tchad och in i Sudan. Mali och andra länder i regionen har utvecklats till ett starkt fäste för våldsbejakande islamism med aktörer som Islamiska staten (IS) och al-Qaida. Den 20 april rapporterades att Tchads president Idriss Déby dött till följd av skador som han fått vid fronten. Déby styrde landet sedan 1990 och har varit en viktig part i kriget mot terrorism i regionen. I måndags (26/4) publicerade Utrikespolitiska institutet en längre text om hur presidentens död kan skaka om kampen mot terrorism i regionen.

Reportage om svenska utländska stridande

I söndags publicerades ett längre reportage om Stockholmsläraren Hanna Gadban (DN 25/4). Tidigt intresserade sig hon för fenomenet med svenska medborgare som reste till konfliktområden i Syrien och Irak för att ansluta sig till väpnade islamistgrupper. Hon har gett ut boken ”Min Jihad: Jakten på liberal islam” (2015). Reportaget lyfter också orsaker bakom varför så många, speciellt ungdomar, valde att resa för att ansluta sig till terroristorganisationen IS och dess föregångare.
Läs reportaget här

Sex gripna i antiterrortillslag i Danmark

Under tisdagen (27/4) greps sex personer i Köpenhamn och Århus. Insatsen utfördes av Öst Jyllands polis, Köpenhamnspolisen och den danska underrättelsetjänsten. De gripna antas ha koppling till Islamiska staten (IS) och misstänks för finansiering av terrorgruppen. Två av de gripna tros ha rest till Syrien 2014 där de anslöt sig till IS, en av dessa ska ha försökt att resa till Syrien återigen 2015 men misslyckades då rapporterar Berlingske. De sex gripna är i åldrarna 27 – 35.

Polis i Köpenhamn. Foto: Flickr

Högerextrema kravaller i Jerusalem

Ett hundratal personer skadades efter våldsamheter i samband med en högerextrem marsch under torsdagen (22/4) i Jerusalem. Marschen organiserades av den högerextrema judiska organisationen Lehava (flamma på hebreiska). Deltagarna ska på förhand ha uppmanats att beväpna sig innan de marscherade in i de muslimska kvarteren i östra Jerusalem. Där drabbade de samman både med palestinier som samlats för att bryta fastan under ramadan och ett stort antal poliser. Ett flertal poliser skadades vid sammandrabbningen. Enligt BBC kan ett antal videoklipp från plattformen TikTok föranlett Lehavas demonstrationståg. De korta filmklippen ska visa hur palestinier trakasserar medlemmar ur den ultra-ortodoxa befolkning i staden, bland annat ska två unga ultra-ortodoxa pojkar attackerats på den spårvagnslinje som går genom Jerusalem.

Organisationen Levaha har tusentals medlemmar och motsätter sig all form av judisk assimilation. Man förespråkar judisk segregation och har bland annat motsatt sig interreligiösa äktenskap. Lehava är inte bara motståndare till muslimer i Israel utan även kristna. Organisationen har även protesterat öppet mot Pride i Jerusalem.

USA:s president anser att Seyfo var folkmord

Från år 1915 dödades omkring 1,5 miljon armenier och andra kristna minoriteter som assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker i det dåvarande Osmanska riket. Händelsen går bland annat under benämningen Seyfo. I samband med årsdagen 24 april valde USA:s president Joe Biden att i ett officiellt uttalande att kalla förföljelsen av de kristna för ett folkmord. Det är första gången en amerikansk president valt att använda begreppet folkmord för att beskriva massmorden. Detta kan få diplomatiska konsekvenser. Den turkiska staten förnekar fortfarande folkmord och det är förbjudet i Turkiet att hävda att folkmordet har ägt rum.

Läs mer om folkmordet 1915

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.