Öppna i webbläsare

VECKA 24 2021-06-16

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut varje onsdag och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Rapport om hedersrelaterat våld och VBE

FOI har i en förstudie, på uppdrag av CVE, tittat på vad forskningen hittills sagt om skärningspunkten mellan våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet var att finna kunskapsluckor, förstudien pekar ut ett tjugotal viktiga områden för fortsatt forskning. Enligt FOI-forskaren Anders Strindberg, som genomfört studien, är en finkornig förståelse av skärningspunkten mellan hedersrelaterat våld och förtryck och våldsbejakande islamistisk extremism viktig av flera skäl.

Det finns betydande likheter mellan hedersrelaterat våld och förtryck och våldsbejakande islamistisk extremism när det gäller sociala strukturer och processer. Båda företeelserna är starkt patriarkala och traditionsbundna. Här finns exempelvis uppfattningar om att den egna gruppens normer, identitet och framtid är hotade – och om våld och tvång som rättfärdiga metoder.

Läs mer och ladda ner rapporten som publicerades 16 juni

Ekot om CVE:s utbildning

Sveriges Radio Ekot uppmärksammade (15/6) att CVE i höst startar en kurs under tre månader om förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Kursen riktar sig till yrkesverksamma inom kommuner, myndigheter och civilsamhället och är huvudsakligen digital. Kursen tar bland annat upp radikalisering, avhopp och koppling till organiserad brottslighet och gängkriminalitet. Dan-Erik Andersson, docent i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, kommer att leda kursen men även forskare, journalister och personal från CVE anlitas som föreläsare.

Läs mer om utbildningen

Säpo föreslår åtgärder mot extremism

I en debattartikel i Dagens Nyheter (15/6) skriver säkerhetspolischefen Klas Friberg att ett säkert Sverige kräver hårt arbete. Det förutsätter bland annat att lagstiftningen anpassas efter samhällets och teknikens utveckling. Främmande makt och de våldsbejakande extremistmiljöerna använder sig av nya tekniska möjligheter för att bedriva säkerhetshotande verksamhet mot Sverige. För att lyckas med arbetet att skydda Sverige och demokratin föreslår Säkerhetspolisen flera åtgärder.

Brottsbekämpande myndigheters möjligheter att ta del av krypterad kommunikation behöver öka och möjligheterna till informationsdelning mellan myndigheterna förbättras. Det handlar också om att kriminalisera våldsskildrande propaganda och inrätta ett kunskapscenter mot extremism när det gäller utbetalning av offentliga medel anser Säpo.

Debattartikeln på Säkerhetspolisens webbplats

Foto: Unsplash/Bench

Kvinnor i IS-läger utvisas till Sverige

Det kurdiska självstyret har meddelat det svenska Utrikesdepartementet att svenska kvinnor, och deras barn, som finns i IS-läger i norra Syrien ska utvisas under hösten (Sveriges Radio 9/6). Det finns ett tjugotal kvinnor och ett trettiotal barn i lägren, främst i lägret Roj. Kvinnorna har utretts för brott men på grund av brist på tillräckliga bevis kommer de att utvisas till Sverige. Dock kvarstår misstanken om brott.

I syfte att koordinera arbetet med barn och vuxna som återvänder från tidigare IS-kontrollerade områden startade CVE under våren 2019 ett tillfälligt myndighetsnätverk. Deltagande myndigheter är Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Skolverket, Socialstyrelsen och Utrikesdepartementet.

Bild: Unsplash.com

Skolinspektionen stänger två Al-Azharskolor i Örebro

Skolinspektionen har beslutat att stänga två skolor i Örebro efter att Säkerhetspolisen uppmärksammat extremismkoppling. Skolorna drivs av Al-Ahzar stiftelsen och har sammanlagt över 170 elever.

Enligt Säkerhetspolisens bedömning har barn troligtvis utsatts för radikalisering och en man som återvänt från kalifatet har valts in i styrelsen. Mannen bedöms fortfarande vara anhängare av våldsbejakande islamism och har ett brett kontaktnät i den våldsbejakande islamistiska miljön enligt Säkerhetspolisen. Skolinspektionen uppger att mannen sannolikt lämnade styrelsen först efter att stiftelsen fått vetskap om att myndigheten fått kännedom.

Al-Azharstiftelsen driver även en förskola i Örebro. Efter att Skolinspektionen beslutat om stängning av de två skolorna kommer nu kommunen att utreda huruvida förskolan får fortsätta bedriva verksamhet.

NMR sköt prick på partiledare

Medlemmar ur Nordiska motståndsrörelsens (NMR) lokala gren för Blekinge och Skåne firade nationaldagen med prickskytte på uppsatta bilder på partiledare, journalister och personer med judisk anknytning avslöjar stiftelsen Expo(10/6).

Aktivisterna uppges ha skjutit prick på porträtt av statsminister Stefan Löfven (S), Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD) och Annie Lööf (C). Skottavlan laddades upp i NMR:s svenska öppna chatt på Telegram.

Svensk militär kvar i Mali

Den franskledda militära insatsen Operation Barkhane i västafrikanska Mali kommer att avslutas meddelande president Emmanuel Macron förra veckan (10/6). Istället ska den ersättas av en internationell insats där Frankrike är delaktig. Operation Barkhane har sedan åtta år funnits på plats i Mali, Burkina Faso, Mauretanien, Niger och Tchad för att bekämpa jihadistgrupper som IS, al-Qaida och Boko Haram i regionen. Redan i slutet av maj aviserade Frankrikes president att franska trupperna i Mali skulle kunna dras tillbaka efter att landets president Bah N'Daw, som bekämpat islamister, avsattes i en militärkupp.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist påverkas inte den svenska insatsen av det franska beslutet. Sverige deltar sedan tidigare med 150 personer i internationella Task Force Takuba och bidrar dessutom med runt 215 soldater till den FN-ledda Minusma-insatsen och åtta soldater till EU-styrkan EUTM Mali.

Kritik mot schweizisk antiterrorlag

I söndags röstades en kontroversiell antiterrorlag igenom vid en folkomröstning i Schweiz. Den nya lagen innebär att polisens befogenheter utökas för att förebygga och förhindra terrorattacker. Polisen får övervaka och begränsa rörelsefriheten för personer över 12 år och som misstänks begå våldsamma handlingar. Polis kan också, efter domstolsbeslut, placera personer över 15 år i husarrest upp till nio månader

Kritik från flera håll, bland annat FN, Europarådet och Amnesty International, har väckts mot lagen som anses vara för långtgående och ger polisen för stora befogenheter. Landets regering har svarat att alla grundläggande rättigheter förblir garanterade enligt lag i Schweiz.

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.