Ett utskick från CVE

Öppna i webbläsare

VECKA 39 2021-09-30

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

 

IS-återvändare häktad för grovt krigsbrott

En av de kvinnor som återvänt till Sverige från det fallna självutropade kalifatet ”Islamiska staten” har begärts häktad av Stockholms tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott. Brotten misstänks ha skett i Syrien mellan åren 2013 och 2016. Kvinnan är misstänkt för att tillsammans med andra ha medverkat till att ett barn under femton år har använts som barnsoldat. Åklagaren har fått tillstånd att belägga kvinnan med restriktioner under häktningstiden vilket bland annat begränsar vilka besök hon får ta emot (SVT 23/9).

Enligt kvinnans advokat Mikael Westerlund nekar kvinnan till alla anklagelser och bestrider ansvar. "Hon har inte frivilligt och med avsikt rest till regionen utan det har förekommit ett vilseledande", uppger han (Ekot 22/9).

 

CVE om myndigheters roller kring IS-återvändare

Sveriges Radios program Medierna i P1 har granskat SVT:s Agendas rapportering om de så kallade ”IS-kvinnor” som sändes den 19 september. I Agendas reportage uppges bland annat att kvinnorna släpps ut i samhället utan att det gjorts en ordentlig säkerhetsbedömning. I fokus står socialtjänstens agerande och i inslaget ställs en representant för socialtjänsten till svars.

Pressansvarig för CVE, Jenny Sonesson, medverkade i Medierna och betonade att det är olyckligt att Säkerhetspolisens roll inte togs upp av Agenda överhuvudtaget. Det är Säkerhetspolisens uppgift att göra bedömningar av säkerhetshot, socialtjänsten har inte det mandatet. CVE anser även att SVT tydligare borde ha informerat tittarna om att socialtjänstens insatser till vuxna, utifrån gällande lagstiftning, nästan uteslutande bygger på frivillighet. Vuxna personer har rätt att tacka nej till insatser från socialtjänsten. Agendas ansvarige utgivare, Michael Kucera, uppger emellertid att kritiken är orättvis och anser att SVT tecknat en bred bild av mottagandet i reportaget.

Lyssna på inslaget i Medierna (24/9).

Illustration CVE

 

Euroguide Sverige presenteras

Den brysselbaserade tankesmedjan European Foundation for Democracy har med finansiellt stöd av EU-kommissionen utvecklat en online-plattform för att förebygga och motverka radikalisering och polarisering bland unga i fem EU-länder. Materialet, som är kostnadsfritt att använda, riktar sig främst till yrkesverksamma i skolans värld. Onlinematerialet för Sverige består av en handbok för yrkesverksamma och en frågesport att använda tillsammans med unga.

Handboken tar avstamp i konkreta frågeställningar som besvaras. Exempel på frågeställningar i handboken: ”Finns det specifika beteenden och/eller tecken som kan indikera att en ungdom håller på att bli radikaliserad” och ”Hur borde jag agera om jag bevittnar att en ungdom delar extremistpropaganda (i form av till exempel lappar, klistermärken, eller videos via mobiltelefonen) med andra unga?”.

Läs mer om plattformen på Svenska Euroguides hemsida

 

Finska Skyddspolisens terrorhotsbedömning 2021

Den finska Skyddspolisen, motsvarigheten till svenska Säkerhetspolisen, har presenterat en aktuell översikt av den nationella säkerheten för 2021. Risken för terrorattacker som riktar sig mot finländska mål har inte ökat. På en fyrgradig skala kvarstår terrorhotet på samma nivå som tidigare, nivå 2, vilket innebär att risken för terrorattentat är förhöjd.

Det största terrorhotet i Finland utgörs av personer och mindre grupper som stöder en högerextrem eller radikal islamistisk ideologi. Antalet målpersoner för kontraterrorism är oförändrat och ligger fortfarande på cirka 390 individer. Målpersonerna har omfattande inhemska nätverk och kontakter med utländska terroraktörer. Digitala verktyg blir allt viktigare för dom.

Skyddspolisen menar att det är sannolikt att fler personer återvänder till Finland från konfliktområdet i Syrien och Irak, vilket kan komma att stärka radikala islamistiska nätverk i Finland och Europa. Översikten berör även utvecklingen i Afghanistan, där man menar att händelserna sannolikt inte kommer att ha några direkta konsekvenser för säkerhetsläget i Finland inom den närmaste framtiden, även om radikala islamistiska aktörer betraktar talibanernas maktövertagande som en seger.

På kort sikt bedömer man att de inte går att utesluta högerextrema attacker i Finland. Efter 2019 har man funnit tecken på förberedelser av konkreta gärningar. Men vad dessa gärningar avser beskrivs inte i detalj. Terrorhotet från våldsbejakande vänsterextremism bedöms vara låg.

Läs översikt av den nationella säkerheten i Finland 2021 här

 

AfD backade i det tyska valet

Det högernationalistiska Alternativ för Tyskland (AfD) valdes in i det tyska parlamentet 2017 med ett väljarstöd på över 12 procent. I söndagens val till Förbundsdagen kom partiet att få 10,5 procent av rösterna, vilket är en minskning med 1,5 procentenheter (SVT 27/9).

Samtliga av de övriga partierna som är representerade i Förbundsdagen har markerat ett tydligt avstånd till AfD. Parallellt har AfD vunnit anhängare bland dom som protesterat mot pandemirestriktioner och inom antivaccinationsrörelsen.

Valresultat visar att partiet har ett fortsatt starkt stöd i delar av Tyskland. I de östtyska delstaterna Sachsen och Thüringen blev AfD det största partiet, med ett väljarstöd på runt 25 procent (Expo 27/9). I dessa delstater är partiet starkt bland yngre väljare och framtida väljare. AfD har tidigare blivit det största parti när omyndiga personer under 18 år har fått rösta i låtsasval arrangerade i Sachsen och Thüringen (Politico 23/9).

Delar av AfD står sedan tidigare under bevakning av den tyska säkerhetspolisen, vilka har velat klassa partiet som en extremistorganisation. En domstol sköt upp ett beslut om att ge säkerhetstjänsten rätt att övervaka hela partiet till efter valet (Expo 9/7).

 
 
 

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.

Facebook Twitter LinkedIn YouTube
 

Klicka här för att avregistrera din adress

Center mot våldsbejakande extremism startades 2018 och ligger placerat under Brottsförebyggande rådet, Brå. Chef för centret är Jonas Trolle. www.cve.se

Do not click this link

Skickat med Paloma