Öppna i webbläsare

VECKA 42 2021-10-22

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

CVE om personer som utvisats från IS-läger

Ytterligare tre kvinnor tillsammans med sammanlagt åtta barn har utvisats av det kurdiska självstyret till Sverige. De har förts ut ur Roj-lägret i nordöstra Syrien och landade under torsdagen på Arlanda i Stockholm. Jonas Trolle, chef CVE, medverkade samma dag i en radiointervju med Studio Ett om CVE:s uppdrag och om sitt besök i Roj tillsammans med en UD-delegation i juni tidigare i år (21/10).

De kommuner som tagit emot eller kan komma att ta emot utvisade har erbjudits utbildning och handledning av CVE:s mobila stödteam. Berörda socialtjänster har fått kunskap om situationen i lägren, Islamiska staten (IS), det självutropade kalifatet och vad dessa kvinnor och barn kan ha upplevt. Sådan information underlättar socialtjänsten utredningar som ligger till grund för insatser.

Läs mer om CVE:s arbete här

Arlanda flygplats Foto: Jpnet

Utvisade kvinnorna anhållna för krigsförbrytelser

De tre utvisade kvinnor som landade i Sverige på torsdagen har anhållits misstänkta för krigsförbrytelser, meddelar Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande samma dag (21/10). Sverige har ett internationellt åtagande att utreda och lagföra misstänkta krigsförbrytelser.

”– Förhör kommer nu att hållas och efter det kommer jag fatta beslut om huruvida hon ska begäras häktad eller släppas på fri fot”, säger kammaråklagare Peter Larsson vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet och förundersökningsledare för ett av ärendena i pressmeddelandet.

Säkerhetspolisen om återvändare från konfliktområden

Säkerhetspolisen har publicerat en text om myndighetens arbete med återvändare från konfliktområden i Syrien och Irak. Myndigheten arbetar aktivt med att följa upp och bedöma om sådana personer utgör ett hot mot Sverige.

När det handlar om återvändare gör Säkerhetspolisen individuella bedömningar av hur tiden i konfliktområdet påverkat deras avsikt och förmåga att begå brott och utgöra ett hot mot Sverige. De personer som återvänder, oavsett från vilket konfliktområde, utgör inte en homogen grupp konstaterar myndigheten. Vissa personer kan vara fortsatt radikaliserade medan andra inte är det. Säkerhetspolisen bidrar även till Polismyndighetens arbete med att utreda eventuella brott som begåtts i konfliktområdet, till exempel krigsbrott.

Fredrik Hallström, chef för författningsskyddet och kontraterrorism på Säkerhetspolisen, medverkade i en radiointervju med Studio Ett under onsdagen om ämnet (20/10).

Skolattacken i Eslöv var planerad

Det 19 augusti kom en 15-årige pojken i hjälm, beväpnad med kniv och ett pistolliknande föremål till en högstadieskola i Eslöv. Han attackerade en lärare som fick livshotande skador. Pojken har nu åtalats för händelsen. Pojken livesände attacken på videostreamingstjänsten Twitch med hjälp av en mobiltelefon monterad på hjälmen. Totalt finns 21 målsägande i stämningsansökan som rör bland annat försök till mord och flera fall av grova olaga hot. Pojken hade upprättat en lista på vilka elever och lärare han tänkte döda i varje klass på skolan.

Utredningen visar att attacken var planerad och att han var inspirerad av andra skolattacker. Enligt åtalet var motivet att han ville ”kränka en folkgrupp på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.” 15-åringen har genomgått en första rättspsykiatrisk undersökning som tyder på att han kan ha påverkats av en allvarlig psykisk störning (SVT 15/10).

I förundersökningen framgår det att den åtalade spridit sina planer på internetforum och förberett sig under en längre tid. I bevismaterialet finns referenser till nazism, andra skolattacker och högerextrema terrordåd, bland annat en hyllning till terrordådet i Christchurch på Nya Zeeland 2019. Det framgår även att 15-åringens avsikt var att bli skjuten av polis (SVT 19/10).

SVT Nyheter Skåne har tagit del av förundersökning och beskriver händelseförloppet minut för minut (19/10).

CVE om ensamagerande gärningspersoner

Tidningen ETC uppmärksamma skolattacken i Eslöv, men även andra dåd som utförts av så kallade ensamagerande gärningspersoner, och har intervjuat Jonas Trolle, chef CVE (21/10). Han betonar att våldsverkarna visserligen är ensamma, både socialt och när de utför sina dåd, men de ingår ofta i någon slags nätgemenskap. Det gjorde 15-åringen i Eslöv, Anton Lundin Pettersson, som dödade tre personer i skolattacken i Trollhättan 2015, och Brenton Tarrant som låg bakom terrordådet i Christchurch 2019.

”– En uppmaning som i dag finns inom alla extremistmiljöer är ”gör vad du kan, med de medel du har, där du är nu”. Det är en strategi. Att till exempel köra en stulen lastbil rakt in i folksamlingar, som terroristen Rakhmat Akilov gjorde på Drottninggatan 2017, är en terrormetod som frekvent förekommit i propaganda från IS, säger Jonas Trolle.”

Läs mer om ensamagerande gärningspersoner i CVE:s faktablad

Jonas Trolle, chef CVE, Foto:Veronica Johansson

Psykisk sjukdom tros ligga bakom dåd i Norge

Under torsdagen höll den norska polisen ytterligare pressträff om våldsdådet i Kongsberg, där fem personer mördades. Merparten dödades i sina hem och samtliga med stickvapen. Den gripne har även skjutit med pilbåge. Mannen får nu tvångsvård på en psykiatrisk klinik.

I början av utredningen bekräftade polisen uppgifter om att den misstänkte konverterat till islam. Under uppdateringen av utredningsläget uppgavs att denna koppling till dådet har försvagats. Polisen har inte avskrivit misstankarna om terrorbrott men teorin om att det är psykisk sjukdom som ligger bakom dådet har stärkts. Hittills har 200 personer hörts i utredningen. (DN 21/10).

FOI-rapport om antisemitism i sociala medier

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har publicerat en ny studie om antisemitism i sociala medier. I rapporten ”Antisemitism in Social Media: Conspiracies, Stereotypes, and Holocaust Denial” undersöks flera olika uttryck för antisemitism. All data i rapporten är inhämtad från öppna källor på engelska.

Resultaten visar att antisemitiskt innehåll förekommer på alla analyserade plattformar. Mängden antisemitiskt innehåll varierar dock i omvänd proportion till graden av moderering på respektive plattform. Sedan 2017 har diskussioner om en judisk världskonspiration ökat, och Covid-19-pandemin har gett upphov till nya antisemitiska konspirationsteorier.

Läs pressmeddelande och rapporten här

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.