Öppna i webbläsare

VECKA 45 2021-11-11

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Webbinarium om att lämna våldsbejakande extremism

CVE anordnar den 25 november ett webbinarium om att lämna våldsbejakande extremism. Hur ska personer som valt att stödja extremistiska rörelser bemötas av samhället och med vilka metoder? Vilket stöd kan myndigheter och civilsamhället idag erbjuda och behövs ytterligare insatser på statlig och kommunal nivå?

Medverkar gör forskare, psykologer, representanter för civilsamhället och CVE. Webbinariet riktar sig till yrkesverksamma som i sitt arbete kommer kontakt med frågor som rör våldsbejakande extremism.

Tid: Torsdagen den 25 november kl. 09.00-12.00

Anmälan: www.cve.se/avhopp

Webbinarium Orostelefonen om radikalisering

Den 30 november anordnar Rädda Barnen ett webbinarium om organisationens Orostelefon om radikalisering. Det är en anonym stödtelefon som erbjuder ett professionellt samtalsstöd dit allmänheten kan vända sig. CVE och Rädda Barnen har ett partnerskap kring stödtelefonen där centret finansierar verksamheten. Hur arbetar Orostelefonen om radikalisering? Vilket stöd efterfrågas? Vilka lärdomar finns?

Tid: Tisdagen den 30 november kl. 12.00 – 13.00

Anmälan: https://www.netigate.se/ra/s.aspx?s=1015758X303335571X84781

Illustration:CVE

Säpo grep misstänkt högerextremist

En man i 25-årsåldern häktades den 6 november av Skaraborgs tingsrätt, på sannolika skäl misstänkt för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. Brottet rubriceras som grovt och ska ha begåtts under perioden augusti 2020 till november 2021 i Falköping (TT 5/11). Säkerhetspolisen har under en tid arbetat med underrättelser i ärendet som misstänks ha kopplingar till våldsbejakande högerextremism. I samband med gripandet 4 november i Västra Götaland genomfördes även en omfattande husrannsakan skriver Säkerhetspolisen i ett pressmeddelande.

Omkring 500 våldsbejakande högerextremister följdes av Säkerhetspolisen under 2020, enligt Säkerhetspolisens kapitel i studien ”Från Nordiska motståndsrörelsen till alternativhögern” som Försvarshögskolan tagit fram på uppdrag av CVE.

Rektor överförde miljoner till islamister

Rektorn Abdirizak Waberi var ansvarig för muslimska friskolan Römosseskolan i Göteborg som Skolinspektionen beslöt att stänga i slutet av oktober.

I handlingar från Skolinspektionen framkommer det att rektorn haft affärer med islamisten Abdel Nasser El Nadi som av Säkerhetspolisen klassats som ett hot mot rikets säkerhet. Waberi har från sitt skolbolag överfört närmare tio miljoner kronor till ett av El Nadis bolag. Han ska också ha fört över stora summor pengar från sina skolbolag till olika aktörer i Somalia, bland annat ett politiskt parti som han själv leder. Enligt Skolinspektionen är det sannolikt pengar som skulle ha gått till elever via skolpeng (Expressen 2/11).

Waberis parti i Somalia, National Unity Party, uppges ha religiös profil och kopplingar till islamistiska Muslimska Brödraskapet och turkiska islamistiska rörelsen Milli Göruz (14/8 2020).

Varningssignaler innan skolattacken i Eslöv

Tidningen Skolvärlden har gått igenom handlingarna och förhören till rättegången mot den 15-årige elev som knivhögg sin lärare i skolattacken i Eslöv (29/10). Artikeln beskriver pojkens radikaliseringsprocess och redogör för förloppet när eleven gick till attack på skolan.

Flera varningssignaler fanns långt innan dådet. Exempelvis bar 15-åringen vid ett tillfälle en nazistbindel med hakkors runt armen i centrala Eslöv. En polis skjutsade hem honom och noterade att pojken hade nazistsymboler och namn på kända skolskjutare i sitt pojkrum. Vid ett annat tillfälle upptäcktes att 15-åringen under skoltid bar tre kastknivar i ett bälte runt magen. Drygt två veckor före skolattacken kontaktas svensk polis av FBI som varnade för att någon i Sverige planerade en skolattack. IP-adressen spårades till 15-åringens hem i Eslöv.

Flera varningsklockor ringde innan det var försent. Illustration: CVE

Vit makt-miljön sjösätter ungdomssatsningar

Den rasideologiska föreningen Det fria Sverige (DFS) och högerextrema Nordiska motståndsrörelsen (NMR) avser att rekrytera unga genom att starta upp nya ungdomsverksamheter rapporterar Expo (2/11). DFS satsning bär namnet ”Fri svensk ungdom” och NMR:s projekt kallas ”Stolt vit ungdom”.

Expos bedömning är att verksamheterna sannolikt inte kommer att locka större skaror. ”Men under uppstartsperioden riskerar skolor och miljöer där ungdomar vistas, digitalt och fysiskt, att utsättas för rekryteringsförsök.”

Båda DFS och NMR har hög medelålder i dagsläget. Expos tidigare granskning visade att 2018 var medelåldern för identifierade medlemmar i DFS 40 år. Enligt Expos är medelåldern 35 år för identifierade NMR-aktiva under perioden 2020-2021. Förra året drabbades NMR av ett medlemstapp där flera unga aktivister valde att lämna organisationen för att istället verka inom fristående högerextrema nätverk.

Läs mer om den så kallade ”rasideologiska” miljön i Expos årsrapport för 2020, publicerad i maj 2021.

Terroråtalad svensk förhörd i Paris

Den svenske medborgaren Osama Krayem, uppvuxen i Malmö, står åtalad för att ha förberett attentaten i Paris 2015. Stiftelsen Doku rapporterar att den terroråtalade svensken har blivit förhörd i rätten (5/11). Krayems DNA finns på platser där självmordsbälten tillverkats.

Sedan september i år pågår den största terrorrättegången i Frankrikes historia. Det handlar om tjugo personer som står åtalade för att på olika sätt ha utfört eller bidragit till terrorattackerna i Paris den 13 november 2015. 130 personer dog och många hundra skadades då konsertscenen Bataclan, ett antal uteserveringar i Paris och arenan Stade de France angreps. Rättegången planeras hålla på under nio månader, men kan bli längre.

Krayem var även delaktig i terrorattentaten i Bryssel i mars 2016. Planen var att han skulle utlösa en självmordsbomb på tunnelbanan, men menar i förhör att han ska ha ångrat sig. Rättegången beräknas påbörja i september 2022, efter att Paris-rättegången är avslutad.

Knivdåd mot fransk polis utreds som terrorism

I måndags (8/11) attackerades en polis av en knivbeväpnad man i den franska kuststaden Cannes. Enligt flera nyhetsmedier ska gärningsmannen ha slitit upp dörren till en parkerad polisbil med tre poliser i och en av dem knivhöggs i magen. Gärningsmannen försökte sedan attackera ytterligare en polis i bilen, men sköts då till döds av en tredje polis som satt i baksätet.

Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin skriver på Twitter att den attackerade polisen räddades av sin skottsäkra väst. Enligt AFP ska gärningsmannen ha sagt sig agerat ”i profetens namn” och attacken utreds som ett misstänkt terrordåd. Franska poliser har under flera år utgjort måltavlor för våldsbejakande islamister (TT 8/11).

Dådet sker nästan en månad efter att den brittiska parlamentsledamoten Sir David Amess blev knivhuggen till döds i en kyrka (15/10). Dådet utreds som ett misstänkt islamistiskt terrordåd och en 25-årig man som tidigare varit en del av det brittiska Prevent-programmet är anhållen. Även Tyskland drabbades av en tillsynes oprovocerad knivattack under lördagen då fyra personer skadades på tåg i delstaten Bayern. Händelsen utreds i dagsläget inte som terrorism utan motivet pekar istället på att gärningsmannen är psykiskt sjuk.

Högerextrema patrullerade tyska gränsen

Trycket mot EU:s gräns i öster ökar. Tusentals migranter försöker ta sig in i Polen via diktaturen Belarus. Enligt polska myndigheter handlar det om personer från främst Mellanöstern som flugits till Belarus med målet att ta sig in i EU. Försvarsalliansen Nato bedömer att det handlar om en militär-politisk ”hybridattack” och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fördömer agerandet ”Belarus användande av migranter som redskap för politiska syften är oacceptabelt” (SVT 8/11).

Tyskland har skärpt gränsbevakningen mot Polen efter att antalet migranter till landet ökat. I slutet av oktober stoppade tysk polis över 50 beväpnade högerextrema personer som var i färd med att patrullera gränsen mot Polen. Extremisterna hade hörsammat en uppmaning från det högerextrema partiet Tredje Vägen (Der Dritte Weg) att handgripligen stoppa migranter. Partiet har brutit sig ur tyska nynazistiska NPD.

Läs mer om Der Dritte Weg här

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.