Öppna i webbläsare

VECKA 47 2021-11-26

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

CVE:s webbinarium om avhopp

Torsdagen 25 november anordnade CVE ett webbinarium om att lämna extremistiska miljöer. Vilket stöd kan myndigheter och civilsamhälle idag erbjuda och behövs ytterligare insatser på statlig och kommunal nivå? Medverkade gjorde bland annat Christer Matsson, föreståndare vid Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, Håkan Järvå, psykolog och författare, Rafi Farouq från Flamman, Socialt förebyggande centrum i Malmö, och personal från CVE. Moderator var Jonas Trolle, chef för CVE.

Se webbinariet i efterhand här (Youtube)

Par fortsatt misstänkta för terrorbrott

Den man och kvinna som sedan den 5 april sitter häktade misstänkta för stämpling till terrorbrott i Stockholmsområdet begärs ännu en gång omhäktade, denna gång ytterligare en månad. Enligt åklagare Hans Ihrman vid riksenheten för säkerhetsmål var parets plan att attackera ett antal personer.

Paret, som anhållits i sin frånvaro, greps av Säkerhetspolisen den 2 april. Vid gripande gjordes även ett omfattande it-beslag. Gripandet ska ha skett efter en längre tids arbete. Paret är på sannolika skäl misstänkta för stämpling till terrorbrott, som ska ha skett i Stockholmsområdet mellan den 2 januari och den 2 april 2021. Vid häktningen identifierades de som en 29-årig man och en 27-årig kvinna med medborgarskap i Afghanistan. Det har senare framkommit att personerna har andra namn, är födda tio år tidigare och har ett annat medborgarskap (TT 22/11).

Falköpingsbo med koppling till NMR omhäktad

Den Falköpingsbo som misstänks för förberedelse till grov allmänfarlig ödeläggelse har omhäktats i Skaraborgs tingsrätt. Han är nu även misstänkt för grovt vapenbrott. Åklagaren fick gehör för sin begäran om förlängd åtalstid fram till den 16 december.

Falköpingsbon, som är i 25-årsåldern, greps av Säkerhetspolisen 4 november i år och misstänks ha kopplingar till våldsbejakande högerextremism. Han är tidigare känd av polisens underrättelsegrupp i Skövde för hans samröre med högerextrema Nordiska motståndsrörelsen (NMR). ”Vi känner till honom, han har deltagit i flera NMR-aktiviteter i området tidigare och har varit med vid bland annat flygbladsutdelningar” uppgav en polis i underrättelsegruppen i samband med häktningen (Skaraborgs Allehanda 9/11).

Under 2018 fick den häktade mannen avslag på ansökan om att inneha ett kulgevär i jaktsyfte, då Säkerhetspolisen uppgett i ärendet att han tillhör NMR. Falköpingsbon har tidigare dömts för en misshandel i samband med en NMR-demonstration i centrala Göteborg 2017. Han utdelade ett knytnävsslag i ansikte på en kvinnlig motdemonstrant, som spottat på honom, så att hon föll till marken (Aftonbladet 5/11).

Mannen är sedan tidigare känd av polisen för hans samröre med högerextrema NMR Illustration: CVE

Kammarrätten ändrade LVU-dom rörande IS-barn

En stadsdelsnämnd i Stockholm har överklagat förvaltningsrättens beslut att två barn till en kvinna, som tillsammans suttit fängslade i al-Hol-lägret, inte skulle omhändertas enligt LVU. Kammarrätten har bifallit överklagandet och gått på stadsdelsnämndens linje, skriver stiftelsen Doku (22/11).

Kvinnan utvisades av det kurdiska självstyret och kom till Sverige den 21 oktober tillsammans med sina barn, 4 respektive 6 år gamla. Båda barnen omhändertogs samma dag av sociala myndigheter. Jourhemmet uppger att barnen uttryckt att bland annat musik, dans och film är ”haram” (förbjudet, ett uttryck inom islamisk rättslära). Det äldre barnet ska även ha lekt olämpliga krigslekar.

Säkerhetspolisen har bedömt att kvinnan stött terrororganisationen Islamiska staten och har frivilligt valt att stanna kvar i konfliktområdet i Syrien med barnen, skriver Doku. Förvaltningsrätten ansåg emellertid att det inte var sannolikt att barnen behövde beredas vård enligt LVU. Därför skulle det omedelbara omhändertagandet omedelbart upphöra. Socialnämnden vidhöll att barnen och modern borde skiljas åt, överklagade beslutet och har nu fått rätt i högre juridisk instans.

Våldsamma protester mot covidrestriktioner

I en rad västländer har protester mot covidrestriktioner organiserats på senare tid och som mobiliserat mängder av demonstranter. Proteströrelserna utmärks ofta av att de är kritiska till vaccinationsbevis vilket anses inkräkta på den personliga friheten. Bland annat i Österrike, Schweiz, Danmark, Kroatien, Italien, Nordirland och Australien har stora demonstrationer mot pandemirestriktioner anordnats. De flesta demonstranter är fredliga men det har förekommit våldsamheter och människor har skadats i samband med protesterna (SVT 21/11).

Förra fredagen anordnades en protest i nederländska Rotterdam där polis och räddningstjänst utsattes för stenkastning och bilar satts i brand. Polisen presstalesperson har uppgett att ”situationen var livshotande”. Rotterdams borgmästare Ahmed Aboutaleb har beskrivit kravallerna som en ”våldsorgie” och uppger att poliser tvingats dra vapen i självförsvar (SVT 20/11). Minst tre personer skadades allvarligt när polisen sköt och minst fem poliser har skadats. Uppskattningsvis 50 personer har gripits efter Rotterdamkravallerna. Även i nederländska Haag, Urk och Limburg rapporteras det om oroligheter och gripanden (SVT 21/11).

Även i Danmark och Österrike förekom det protester. I centrala Köpenhamn samlades uppskattningsvis runt tusen personer i lördags. Flera var klädda i svarta kläder samt maskerade och uppges tillhör proteströrelsen Men in Black. Rörelsen har tidigare organiserat flera danska coronademonstrationer. Samma dag samlades tiotusentals personer i Wien för att demonstrera mot planerade vaccinationskrav i Österrike. Demonstranterna övervakade av 1300 poliser. Flera högerpopulistiska och högerextrema grupper uppges ha deltagit i protesterna (TT 20/11).

I söndags protesterade 35 000 personer i Belgiens huvudstad Bryssel. Demonstrationen urartade och polisen svarade med vattenkanoner och tårgas. Demonstranter kastade föremål mot poliser, slog sönder bilar och tände eld på soptunnor. (TT 21/11).

I maj anordnade CVE ett webbinarium om pandemin och våldsbejakande extremism.

Webbinarium om konspirationsteorier

Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet (IMS) anordnar ett webbinarium om konspirationsteorier. Vilken är risken för våldshandlingar knutna till konspirationsmiljön? Vad utmärker en konspirationsteori? Vilken bredare påverkan har de på samhället? Handlar det om radikaliseringsprocesser liknande de som sker i vissa religiösa miljöer?

Medverkar i webbinariet gör bland annat Andreas Önnerfors, professor i ide- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Egil Asprem, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet och Jani Pirttisalo Sallinen, journalist SvD. Han har i flera artiklar uppmärksammat hur konspirationsrörelsen Qanon försöker etablerar sig i Sverige.

Webbinariet sänds via Zoom 1/12 kl 10.00 – 11.00.

Inbjudan på Facebook (länk)

I våras publicerades en rapport som professor Andreas Önnerfors tagit fram på uppdrag av MSB om konspirationsteorier, vaccinering och covid-19. Slutsatser är att konspirationsteorier utgör ett hot mot samhällets krishantering och kan även användas av främmande makt för att skapa splittring och undergräva tilliten för våra institutioner.

Rättegångar om terrordåden i Sri Lanka

Denna vecka inleds rättegångar på Sri Lanka kopplade till bombattentat 2019. Det var under påskhelgen 2019 som åtta självmordsbombare begick sprängattentat mot tre kristna kyrkor, fyra hotell och ett bostadshus i staden Colombo i Sri Lanka. Nästan 300 personer dog i samband med explosionerna och runt 500 personer skadades (GP 22/11).

Samtliga självmordsbombare omkom i samband med attackerna. De som ställs inför rätta att personer som misstänks har varit inblandade i dåden på andra sätt. Den lokala islamistgruppen, National Tawhid Jamaat (NTJ), har pekats ut för att ligga bakom attackerna 2019 (The Guardian 23/11).

Webbinarium Orostelefonen om radikalisering

Den 30 november anordnar Rädda Barnen ett webbinarium om organisationens Orostelefon om radikalisering. Det är en anonym stödtelefon som erbjuder ett professionellt samtalsstöd dit allmänheten kan vända sig. CVE och Rädda Barnen ingår i ett partnerskap kring stödtelefonen, där centret finansierar verksamheten. Hur arbetar Orostelefonen om radikalisering? Vilket stöd efterfrågas? Vilka lärdomar finns?

Tid: Tisdag 30 november kl. 12.00-13.00

Anmäl dig här

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.