Öppna i webbläsare

VECKA 48 2021-12-03

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Kartläggning av kommuners arbete mot extremism

I en kartläggning av Dagens Nyheter (DN) om svenska kommuners arbete mot våldsbejakande extremism har strax över 200 av landets 290 kommuner svarat på tidningens frågor. Enligt DN uppger 75 kommuner att man saknar en handlingsplan mot våldsbejakande extremism, samt att man varken aktivt undersöker den lokala problembilden eller har en person som samordnar arbetet. En av de som intervjuas är Marcus Hjelm, senior rådgivare i CVE:s nationella mobila stödteam, som i sitt arbete bland annat stödjer yrkesverksamma i kommunerna. Han betonar att det är viktigt att kontinuerligt göra lokala lägesbildsanalyser för att ha beredskap (DN 29/11).

”– De som jobbar aktivt och återkommande med det här har högre förmåga att agera snabbt när något väl händer. Om det till exempel kommer in en orosanmälan om en person till socialtjänsten, så kanske man ska undersöka om det finns fler inblandade runt personen, säger han. ”

Vill du komma i kontakt med CVE:s nationella mobila stödteam för hjälp med kommunala lägesbilder eller andra frågor som berör våldsbejakande extremism? Ring stödtelefon 08-527 44 290 eller mejla.

Läs mer om mobila stödteamet och stödtelefonen på CVE:s webbplats

15-åringen raderade attackplan med polisen i huset

Två veckor innan skolattacken på Källebergsskolan i Eslöv besökte polisen 15-åringens hem för ett orossamtal med honom och hans vårdnadshavare. Sveriges Radio (SR), som har begärt ut åklagarens förhör med pojken i Lunds tingsrätt, rapporterar att det framkommer att pojken ska ha lyssnat på polisens samtal med föräldrarna vid dörren. Under besöket ska han ha raderat både en påstådd attackplanering och ett ”manifest” från sin dator. ”Jag hade en ganska stor planering som jag bara tog bort helt”, berättade 15-åringen när han förhördes (P4 Malmö hus 29/11).

Orsaken till orossamtalet var att Skånepolisen fått ett ”ovanligt” tips från FBI i form av en skärmdump från ett chattforum innehållande inlägg om planering av ett skolattentat, där användaren kunde spåras till 15-åringens IP-adress. På forumet utgav han sig för att vara australiensare och beskrev detaljerat hur han skulle utföra en skolattack i Australien.

I förhör med polisen i samband med besöket erkände 15-åringen händelsen, men hävdade att hotet inte var på allvar. Poliserna ville även beslagta pojkens dator eftersom han tidigare haft med sig knivar till skolan och var intresserad av högerextremism. Befälet bedömde emellertid att hotet mot den australiska skolan var osannolikt, och begärde därför ingen husrannsakan, rapporterar SR. Polisen upprättade dock både en anmälan om olaga hot och en anmälan till socialtjänsten. Efter polisbesöket ska 15-åringen ha återskapat planerna, som sjösattes den 19 augusti i år (SVT Nyheter Skåne 29/10). Pojken genomgår för närvarande en rättspsykiatrisk undersökning och tingsrättens dom väntas innan jul.

I tisdags (30/11) skedde en skjutning på en gymnasieskola i staden Oxford norr om Detroit i USA. Sammanlagt dödades fyra ungdomar och åtta personer skadades. En misstänkt gärningsperson - en 15-årig elev på skolan - uppges vara gripen. Den misstänkte pojken tros ha använt en pistol som tillhört hans far. Motivet är i nuläget oklart men det uppges finnas material från den misstänktes mobil som indikerar att dådet var planerat (CNN 2/12). Under onsdagen blev 15-åringen delgiven misstanke om bland annat mord och terrorism. Antalet skolskjutningar i USA uppges ha ökat kraftigt under höstterminen (SVT Nyheter 1/12).

Veckor innan skolattacken i Eslöv besökte polisen 15-åringens hem för ett orossamtal med honom och hans vårdnadshavare. Illustration: CVE

Säkerhetspolisens nya handbok om personlig säkerhet

Förra veckan (26/11) publicerade Säkerhetspolisen sin nya handbok Personlig säkerhet 2021. Handboken vänder sig primärt till den centrala statsledningen men är relevant för flera andra utsatta yrkesgrupper. I handboken ges exempel på förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder som kan användas för att förhindra eller avstyra hotfulla situationer. Konkreta råd ges bland annat kring säkerhet när man jobbar hemifrån, reser utomlands, eller kommunicerar i sociala medier. Genom riskanalyser, aktiva val och medvetna förhållningssätt kan vi alla aktiva värna om vår personliga säkerhet.

Sannolikheten att drabbas av ett terrorattentat eller en liknande våldsam situation är liten. Säkerhetspolisen rekommenderar ändå att vara mentalt förberedd. Ett sätt är att föreställa sig olika scenarier samt olika sätt att agera. Var uppmärksam på nödutgångarna i offentliga eller andra publika miljöer där ett dåd kan ske. Ett annat råd är att inte avfärda oljud som om de vore smällare. En hotfull situation som kan uppstå är att någon eller några med onda avsikter tar sig in i ett kommunhus, socialkontor, skola eller andra offentliga byggnader. Se till att ha en handlingsplan för en sådan situation rekommenderar Säkerhetspolisen. Den ska innehålla förslag på utrymningsvägar och möjligheter att blockera eller låsa lokaler.

Unik tysk dom mot irakisk IS-terrorist

För första gången har en person med koppling till terrororganisationen Islamiska staten (IS) dömts för folkmord mot den yezidiska folkgruppen. Detta efter att en domstol i tyska Frankfurt gjort bedömningen att en 29-årig irakisk man är skyldig till folkmord och krigsbrott efter att ha dödat femårig yezidisk flicka i Syrien. Flickan kedjades fast utomhus i stekande sol där hon senare avled. Mannen dömdes till livstids fängelse (SVT Nyheter 30/11).

Gärningsmannen, som inte är tysk medborgare, har utlämnats till Tyskland på grund av en internationell arresteringsorder, uppger Amnesty International (1/12). Rättsprocessen är unik genom att den baserats på principen om universell jurisdiktion. Den innebär att allvarliga folkrättsbrott kan prövas var som helst i världen, oavsett var brottet har begåtts eller vilken nationalitet som förövare och offer har. Rätten anser att mannen, som IS-medlem, hade för avsikt att utplåna den yezidiska religiösa minoriteten.

Tidigare i oktober dömdes mannens dåvarande fru, som är tysk medborgare, till tio års fängelse för ”brott mot mänskligheten i form av slaveri” samt som medskyldig till den femåriga flickans död av en domstol i München (SVT Nyheter 25/10).

Tillsammans ska paret ha köpt en yezidiska kvinna och hennes femåriga dotter på en slavmarknad i en IS-ockuperad del av Syrien 2015. De hölls som slavar i hushållet och utsattes för regelbunden misshandel. När flickan blev sjuk och kissade i sängen kedjade mannen fast henne utomhus som straff. Modern tvingades bevittna mordet och har även vittnat mot paret i rätten.

FN samt flera länder har klassificerar IS brott mot yezidierna 2014 som ett folkmord (SVT Nyheter 16/6 2020), men ingen rättslig instans har tidigare slagit fast att det var ett folkmord som ägde rum. Därför är domen i Frankfurt unik och kan bana väg för fler liknande rättsfall. Fortfarande saknas nära 3 000 yezidiska kvinnor och barn som kidnappats av IS.

Parallellt med rättegången i Frankfurt dömdes en 31-årig tysk man i Düsseldorf till tio års fängelse för mord på en person som hölls fängslad i Syrien av IS 2014. Mannen ska ha agerat som fångvakt i ett IS-fängelse i staden Manbij i norra Syrien. Mannen friades dock för tre andra åtalspunkter rörande två fall av mord och tortyrbrott. 31-åringen hade tidigare dömts till över fyra års fängelse för medlemskap i IS 2016 (Deutsche Welle 27/11).

Antisemitism i franska COVID-19-demonstrationer

I flera europeiska länder organiseras för närvarande protester mot COVID-19-restriktioner. Den internationella organisationen Media Diversity Institute (MDI) uppmärksammar hur ”Qui?” har blivit en antisemitisk slogan och hashtagg (#qui) inom den konspiratoriska antivaccinationsrörelsen i Frankrike (MDI 27/9).

Inom rörelsen förekommer antisemitiska anklagelser om att judar står bakom den omfattande mediabevakningen om COVID-19 och hårda statliga restriktioner mot smittspridningen. Judar påstås även tjäna pengar på vaccintillverkning genom globala läkemedelsbolag som Pfizer och Moderna. Konspirationsteorierna sprids bland annat genom ”tweets”.

I en debattartikel i DN Kultur beskriver författaren och tidigare Pariskorrespondenten Olle Svenning den antisemitism som förekommer i franska pandemidemonstrationer som varje lördag samlar runt 100 000 personer (DN Kultur 29/11).

I dessa demonstrationer syns människor med gula Davidsstjärnor på sina ytterkläder för att markera att de är ovaccinerade, ett fenomen som även förekommit i Sverige och flera andra länder. Paralleller dras mellan statens uppmaning att vaccinera sig och judarnas utsatthet under Förintelsen. Vaccinationsbevis kallas för ”nazistpass” och samtidigt sprider demonstranterna antisemitiska föreställningar. Judar anklagas, enligt gamla stereotyper, för att på olika sätt ligga bakom pandemin, bland annat genom antisemitiska plakat om en judisk konspiration och kopplingar till den judiske finansmannen George Soros.

Demonstranterna hälsar varandra med orden ”Le qui?”(Vem?). Det ska associera till : ”Vem äger banker och medier, vem kontrollerar politiken?".

Filantropen George Soros blir ofta måltavla för antisemitiska kampanjer. Illustration: Wikimedia Commons/CVE

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.