Öppna i webbläsare

VECKA 49 2021-12-10

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Extra satsning på att förebygga extremism i Strömsund

Sedan ett år tillbaka arbetar Strömsunds kommun med att förebygga våldsbejakande extremism och radikalisering. Med hjälp av statliga medel från CVE har kommunen startat projektet ”STAD” som syftar att ta fram en kunskapsbaserad och långsiktig strategi för att ”motverka och förebygga radikalisering och våldsbejakande extremism samt förhindra människors inträde i antidemokratiska miljöer.

Enligt projektledaren Ylfva Wistrand ska kommunen inom ramen för projektet också ”utbilda kommunanställda, föra dialog med medborgare genom intervjuer och enkäter […]” och undersöka ”[…] behovet av samverkan mellan olika förvaltningar.” Strömsund planerar även att kartlägga och utveckla rutiner i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Fokus för projektet ligger främst på att förhindra att unga människor dras in i olika typer av radikala miljöer.

Enligt Strömsunds kommun kommer projektet troligen beviljas ytterligare medel för fortsatt arbete under 2022, och de planerar även för att söka medel 2023. Kommunfullmäktige ska ta ställning till strategin under våren 2022.

Läs hela artikeln och intervjun med Ylfva Wistram här

Förslag om skärpta straff för terroristbrott

Det utlovade förslaget från regeringen om straffskärpningar vid terroristbrott presenterades under onsdagen (8/12), vid en pressträff av justitieminister Morgan Johansson (S). Regeringen föreslår en ny terroristlagstiftning som bland annat innebär skärpta straff samt att fler brott ska kunna räknas in.

Syftet är att få en tydligare lagstiftning. Idag finns terroristlagstiftning i tre olika lager. Det nya förslaget, som lämnats på remiss till Lagrådet, syftar att samla ihop de tidigare tre till en enhetlig lagstiftning.

– ”Det är en utvidgning av definitionen och skärpta straff för brotten och en sammanläggning av lagstiftningen”, sammanfattar Johansson.

Enligt förslaget ska bland annat ”brott mot en grupp i befolkningen” kunna utgöra terroristbrott, vilket inte är gällande i rådande terroristlagstiftning. Förslaget vidgar således definitionen av vad som räknas som ett terroristbrott. All form av uppsåtligt brott och försök till brott skulle kunna prövas som terroristbrott, rapporterar Dagens Nyheter (8/12).

– ”Om du till exempel begår ett allvarligt våldsbrott mot en asylanläggning i syfte att skada migranter och asylsökande, eller mot hbtq-personer eller kvinnor, så ska det vara klart och tydligt att det också kan vara ett terroristbrott”, säger Johansson.

Regeringen är klar med en lagrådsremiss som handlar om den nuvarande lagen om särskild utlänningskontroll, LSU. Detta förslag innebär att det ska bli lättare att övervaka utländska medborgare som uppfattas som säkerhetshot. Vidare omfattar remissen en sänkt tröskel för när en person ska kunna utvisas, skriver Dagens Nyheter.

De nya lagarna är tänkt att träda i kraft 1 juli 2022.

Läs mer i pressmeddelandet från Justitiedepartementet och Lagrådsremissen

Det nya förslaget syftar att samla ihop de tidigare tre till en enhetlig lagstiftning. Illustration: CVE/Unsplash

IS-återvändare förlorade rätten till sina barn

Förvaltningsrätten har i en dom slagit fast att en kvinna i 30-årsåldern i Göteborg förlorar vårdnaden om sina två barn. Ett beslut som efter domen prövas löpande, i fråga om mamman kan återfå vårdnaden. Mamman till barnen nekar till att hon varit en del av Islamiska staten (IS), trots att hon enligt uppgift varit gift med tre IS-medlemmar och levt i IS-kalifatet under åtta år. Hon utreds för bland annat grova krigsbrott (SVT Nyheter 5/12).

Barnen omhändertogs omedelbart vid återvändandet till Sverige i oktober 2021. Förvaltningsrätten har i en dom fastställt beslut om att de ska vårdas inom ramen för Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Enligt det offentliga biträdet, som företräder barnen uppvisar de ”allvarliga traumasymtom” (Omni 5/12).

Barnen omhändertogs omedelbart vid återvändandet till Sverige. Illustration: CVE

Bombman misstänks ha stulit gödsel

Den 25-åringe man från Falköping som sitter häktad misstänkt för grovt vapenbrott och förberedelser till allmänfarlig ödeläggelse misstänkts ha stulit konstgödsel i syfte att tillverka sprängmedel, enligt uppgifter till Aftonbladet.

Mannen, som greps av Säkerhetspolisen november i år, misstänks ha kopplingar till våldsbejakande högerextremism. Han är tidigare känd av polis för samröre med den högerextrema organisationen Nordiska motståndsrörelsen (CVE 26/11).

Sedan i slutet av augusti 2020 ska mannen ha förberett ett dåd från en byggnad på en ensligt belägen gård i Falköpings kommun. Den misstänkte ska under längre tid ha stulit säckar med konstgödsel från en bonde. Bonden ska ha varit ovetandes om stölderna fram till att mannen greps och lantbrukaren informerats av Säkerhetspolisen, skriver Aftonbladet 6/12.

Åklagaren vill inte kommentera uppgifterna, men bekräftar att misstankarna mot mannen handlar om ett dåd med sprängmedel. Varken Säkerhetspolisen eller Riksenheten för säkerhetsmål, vill uttala sig om vare sig motiv eller måltavla för brottet.

Den 25-årige mannen har genomgått en mindre sinnesundersökning. Läkarnas bedömning var att mannen kunde vara allvarligt psykiskt sjuk vid såväl tidpunkten för gärningen, som vid undersökningstillfället. Utlåtandet talar för att det kan finnas skäl för en rättspsykiatrisk undersökning om mannen fälls (VGT 6/12)

Konstgödsel har använts i bomber vid flera terroristattentat. Exempelvis Anders Bering Breiviks attentat mot regeringskvarteren i Oslo 2011, det av högerterroristen Timothy McVeigh genomförda sprängdådet i Oklahoma City 1995, samt den islamistiska terroristgrupperingen Jemaah Islamiyahs bombdåd på Bali 2002.

Flera häktade i Finland för misstänkt terroristbrott

Förra tisdagen (30/11), greps fem män i 25-årsåldern av polis misstänkta för förberedelser till terroristbrott utifrån högerextrema motiv. Enligt polisen är samtliga hemmahörande i Satakunta i närheten av Kankaanpää. Gruppen ska ha bildat en högerextrem gruppering med inslag av accelerationistiska idéer, vilket betyder att man vill påskynda samhällets påstådda förfall och utlösa ett raskrig.

Under fredagen (2/12), häktades männen av tingsrätten i Satakunta. I detta skede är samtliga fem misstänkta för förberedelse till terroristbrott och tre typer av brott som bedöms ha begåtts med terroristavsikt: grovt vapenbrott, grov stöld och hantering av sprängmedel. Enligt finsk polis planerade männen att använda sprängmedel. Polisen har dock inte avslöjat mål för de misstänktas planerade aktion/aktioner. Händelsen beskrivs som ”exceptionell och sällsynt” i landet.

Männen ska inte ha varit en del av den organiserade högerextrema miljön i Finland. Polisen har inte hittat några kopplingar till andra högerextrema grupper, enligt Eero Pietila, specialforskare vid finländska säkerhetstjänsten Skyddspolisen. Händelsen är unik då det är första gången högerextrema aktörer i Finland utreds för misstänkta förberedelser av terroristbrott.

Polisen i Sydvästra Finland vidtog utredningsåtgärder i frågan om de misstänkta i december 2019. Då misstänktes männen för grovt skjutvapenbrott. I samband men flera husrannsakningar beslagtogs en betydande mängd skjutvapen, ammunition och explosiva varor. Tre av männen häktades i början av 2020 men släpptes senare. Sedan dess har man haft gruppen under bevakning. Flera av männen är tidigare kända av polis och har dömts för bland annat misshandel (Svenska Yle 3/12).

Under förundersökningen har polisen haft ett intensivt samarbete med Skyddspolisen och Europol. Förundersökningen har bedrivits under en längre tid och uppskattas ta ytterligare flera månader. Åklagaren planerar att väcka åtal den 31 mars 2022 (Poliisi 3/12).

Det har inte varit någon akut fara för allmänheten. Händelsen har inte lett till någon förändring i bedömningen av terroristhotet i Finland, som fortsatt ligger på nivå två på en fyrgradig skala. Nivån två innebär att terroristhotet förväntas förbli högt i Finland under de kommande två åren, menade Skyddspolisen tidigare i år. Individer och små grupper som hyser högerextrema eller radikala islamistiska ideologier uppges utgöra det främsta terroristhotet mot Finland, med omkring 390 personer som följs av Skyddspolisen (Svenska Yle 23/3).

Läs mer om ”accelerationism” i CVE:s publikation Våldsbejakande högerextrem accelerationism (Publicerad januari 2021

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.