Öppna i webbläsare

VECKA 50 2021-12-16

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Efter skolattacken: Eslöv tar fram handlingsplan

Efter skolattacken på Källebergsskolan, då en 15-årig pojke knivhögg en anställd som skadades allvarligt, ska barn- och utbildningsförvaltningen i Eslöv ta fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Handlingsplanen beräknas vara klar i april nästa år. Kommunens företrädare har varit i kontakt med CVE. För närvarande utvärderar förvaltningen ärendet och de insatser som gjorts. Flera orosanmälningar gällande den misstänkte gärningsmannen hade gjorts innan attacken.

”– Vi skulle behöva ha en handlingsplan. Vi har ingen i kommunen. Så är det”, säger förvaltningschefen Kerstin Melén-Gyllensten (Sveriges Radio P4 Malmöhus 13/12).

Vill du komma i kontakt med CVE:s nationella mobila stödteam för hjälp med kommunala lägesbilder eller andra frågor som berör våldsbejakande extremism? Ring stödtelefon 08-527 44 290 eller mejla.

Läs mer om mobila stödteamet och stödtelefonen på CVE:s webbplats

15-åringen i Eslöv inte allvarligt psykiskt störd

Den 15-årige pojken som står åtalad för mordförsök efter skolattacken på Källebergskolan bedöms inte ha varit allvarligt psykiskt störd vid dådet. Detta visar den rättspsykiatriska undersökningen. Pojken kommer därför inte att dömas till rättspsykiatrisk vård då det saknas medicinska förutsättningar för en sådan påföljd. Troligen kommer 15-åringen istället att dömas till sluten ungdomsvård. Rättsmedicinalverket uppger att ungefär hälften av alla rättspsykiatriska utlåtanden visar att den åtalad inte begick gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning (SVT Nyheter Skåne 10/12).

Flera orosanmälningar gällande den misstänkte gärningsmannen hade gjorts innan attacken. Illustration: CVE

Partiledare brände koran i Stockholm

Den danske politikern Rasmus Paludan, partiledare för högerextrema Stram Kurs, demonstrerade under lördagsförmiddagen på Skärholmens torg i södra Stockholm. Under den tillståndsgivna demonstrationen ska partiledaren ha bränt en koran, skriver lokaltidningen Mitt i Skärholmen (13/12). På plats befann sig polis samt även ordförande för en lokal islamisk kulturförening som driver Bredängs moské. Enligt polisen gick demonstrationen lugnt till. Moskéns företrädare uppmanande till lugn och att inte låta sig provoceras av aktionen. Enligt polisens presstalesperson Anna Westberg är en anmälan om hets mot folkgrupp upprättad då "diverse tillmälen" ska ha uttryckts under demonstrationen.

Efteråt demonstrationen i Skärholmen åkte Paludan med sällskap till Salem utanför Stockholm för ytterligare en tillståndsgiven demonstration. Denna demonstration var ett försök att återstarta ”Salemmarschen” vilket var den största årliga svenska högerextrema sammankomsten under början av 2000-talet (Expo 10/12). Sällskapet, som utgjorde omkring 30-personer, ska ha marscherat genom orten. Enligt polisen var demonstrationen i Salem lugn (Mitt i Skärholmen 13/12).

Dagen efter utfördes en aktion mot konstmuseet Moderna Museet i Stockholm efter beslut om att inte inkludera Lars Vilks verk rondellhund i samlingarna (Expressen 12/12). Den danske konstnären Uwe Max Jensen ska ha krupit runt naken och imiterade en hund i museets lokaler. Han ska enbart varit iklädd ett koppel, strumpor och Vilks teckning som mask. Sedan 2019 är Jensen medlem i Stram Kurs (DR 28/4/19).

IS-svensk inför rätta i Bryssel 2022

Rättegången mot de tio män som står anklagade för inblandning i terroristattentaten i Bryssel 2016 kommer att inledas den 10 oktober 2022, det uppger en belgisk domstol. Sex av de misstänkta, bland annat svenske Osama Krayem från Malmö, står redan inför rätta i Frankrike för inblandning i terroristattentaten i Paris 2015. Planen har varit att påbörja rättegången för Bryssel-attentaten efter att rättegången i Paris avslutats (France 24 17/9).

Rättegången kommer att bli den största i Belgiens historia och hålls i en högsäkerhetsdomstol i ett tidigare Natohögkvarter. Omkring 1 000 civila parter, anhöriga till offren eller personer som drabbats av attackerna, förväntas kräva ersättning. Rättegången längd är ännu oklar men beräknas avsluta sommaren 2023 (France 24 9/12).

Terroristattentaten i Bryssel den 22 mars 2016 var tre koordinerade explosioner som dödade 35 människor och skadade över 300. Två terrorister utlöste två självmordsbomber på Bryssels internationella flygplats och en tredje ombord på ett fullsatt tunnelbanetåg i centrala Bryssel. Utredarna kopplade den cell som utförde attackerna i Belgien till de tidigare attackerna i Paris i november 2015, som dödade 130 människor och skadade över 350. Islamiska staten (IS) har tagit på sig ansvaret för både Bryssel- och Parisattackerna.

Dansk kvinna gripen för terrormedlemskap

Dansk polis har gripit en 25-årig kvinna som återvänt till Danmark från Afghanistan tillsammans med sina tre barn. Kvinnan greps omedelbart vid landning fredagen den 10 december. Hon misstänks ha anslutit sig till terrorgrupperingen Islamiska staten i provinsen Khorasan (IS-K), en förgrening av IS som opererar i Afghanistan med omnejd. Kvinnas barn har omhändertagits av sociala myndigheter (TT 10/12).

I ett pressmeddelande skriver Köpenhamnspolisen att kvinnan har vistats i Afghanistan i ett par år och att hon redan dagen efter gripandet förhördes i Köpenhamns tingsrätt. Kvinnan åtalas för att ha brutit mot brottsbalken genom att år 2017 ha gått med i terroristorganisation (Politi 10/12).

CVE:s PM om terroristgrupperingen IS-K kan läsas här (PDF-fil, publicerad augusti 2021)

Julattack förhindrad i Frankrike

Två män i 20-årsåldern greps i början av december misstänkta för att ha planerat en ”jihadistiskt inspirerad” knivattack i Frankrike. Attacken ska ha varit avsedd ske kring julen och rikta sig mot människor som befinner sig i shoppinggallerior, universitet eller på gatan. Polis ska beslagtagit en kniv samt mobiltelefoner och datorer som ska ha innehållit ”extremistisk propaganda” (Euronews 8/12).

Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin bekräftade gripandet på Twitter, samtidigt som han tackar Frankrikes inrikes säkerhetstjänst Direction générale de la sécurité intérieure (DGSI) för en lyckad operation (Twitter 8/12)

Tidigare har våldsbejakande islamistiskt motiverade terroristattentat skett kring julfiranden i Europa. I december 2018 skedde ett terroristattentat mot en julmarknad i Strasbourg där en person med pistol och kniv dödade fem människor och skadade ett tiotal. Två år tidigare skedde en lastbilsattack mot en julmarknad i Berlin, där sammanlagt 13 människor dödades och närmare 50 skadades.

Ökad våldsamhet bland tyska vaccinmotståndare

I en hemlig chattgrupp på Telegram har flera personer misstänkts planera att mörda Sachsens ministerpresident Michael Kretschmer (CDU). Motivet till mordplaneringen ska ha varit Kretschmers stöd till vaccinering mot covid-19 och delstatens coronarestriktioner. Under onsdagsmorgonen (15/12) utförde tyska specialstyrkor en razzia i Dresden. De misstänkta förmodades ha tillgång till skjutvapen (SVT Nyheter 15/12).

Tidigare har Svenska Dagbladet (SvD) rapporterat att vaccinationsmotståndare anordnade fackeltåg framför hälsovårdsminister Petra Köppings privata bostad. Hon är politiskt ansvarig för coronarestriktionerna i delstaten Sachsen. Enligt tyska federala kriminalpolisen Bundeskriminalamt, BKA, har det under senare tid vuxit fram ett allt mer aggressivt motstånd inte bara mot politiker utan även gentemot vårdpersonal och läkarmottagningar. Den federala kriminalpolisens avdelning för statsskydd, som bland annat bekämpar terrorism, uppges utreda flera fall med koppling till vaccinationsmotståndare.

Det har förekommit att läkare och sjuksköterskor hotas och utsätts för våld i samband med hanteringen av coronapandemin. Allt oftare tvingas sjukhuset kalla på polisen för att skydda personalen. Särskilt utsatta är läkare som vaccinerar barn. Husläkaren Christian Kröner från staden Neu-Ulm har blivit en måltavla för vaccineringsmotståndare efter medverkan i media om hans vaccinering av barn. Hans läkarmottagning har fått polisskydd och har upprättat omkring 280 polisanmälningar (SvD 6/12).

Gruppen kommunicerade via den krypterade chattapplikationen Telegram Illustration: CVE

RAN:s nyhetsbrev om konspirationsteorier

I december månad har Radicalisation Awareness Network (RAN) temat konspirationsteorier för sitt nyhetsbrev RAN Practioners Update. Detta nyhetsbrev innehåller skriftligt material och en informationsfilm om konspiratoriska narrativ och desinformation. Ett tips för dig som vill fördjupa dig i ämnet.

RAN är ett nätverk för yrkesverksamma inom EU som arbetar med frågor som berör förebyggande mot våldsbejakande extremism och terrorism. Nätverket har funnit sedan 2011 och finansieras av EU-kommissionen.

CVE:s omvärldsbevakning tillbaka 2022

CVE:s omvärldsbevakning tar ett uppehåll under jul och nyår och är tillbaka i början av 2022. En enkät kommer att nästa vecka skickas till dig som prenumererar med frågor om hur tjänsten kan förbättras och vi hoppas att du har tid att besvara den.

Tack på förhand!

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.